Kommunens kontroll och uppföljning

Vad gäller kommunens kontroll och uppföljning av externa utförare så anser den ansvariga

upphandlaren för upphandlingsbolaget i Göteborg att kommunen är ”jättedåliga på det”

172

.

Anledningen anser den ansvariga upphandlaren vara att det saknas strukturerade former för

just kommunens kontroll och uppföljning. Med detta i beaktande berättar den ansvariga

upphandlaren att stadsledningskontoret i Göteborg just nu arbetar med att ta fram ett

171 Intervjuperson 5 Intervju genomförd 2013-04-03 172 Intervjuperson 5 Intervju genomförd 2013-04-03

strukturerat program för uppföljning som avser både verksamheter i kommunal regi och

verksamheterna som utförs av externa utförare.

Enhetschefen för Berzelius äldreboende berättar att kommunen definierar sina rättigheter

enligt kommunalagen i avtalet som tecknas mellan kommunen och Berzelius äldreboende. I

avtalet formulerar kommun sina möjligheter enligt kommunallagen till kontroll och

uppföljning av verksamheten. Enhetschefen berättar vidare att man har samrådsgrupper där

man diskuterar avtalet och dess innehåll några gånger per år. Vidare är det upp till

verksamheten att lämna in kontinuerliga verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner för att

återkoppla till kommunen hur läget är inom enskilda äldreboende. Skulle det visa sig i dessa

rapporter att äldreboendet inte agerar enligt de krav som kommunen ställt i upphandlingen är

det något som är fel. Enhetschefen; ”jag får en känsla av att man har mer uppföljning av oss

externa utförare är de som agerar i kommunens egen regi

173

”. Ambitionen är ändå att det

skall bli mer likställt anser enhetschefen, där även de kommunala verksamheterna utsätts för

lika mycket kontroll som de verksamheter som utförs av externa utförare.

Intressant inom Borås är att kommunens kontroll och uppföljning görs genom en

samtalsintervju på kommunens kontor. Enhetschefen berättar att just kontroll och uppföljning

är olika från kommun till kommun. Inom exempelvis Alingsås kommun berättar enhetschefen

för Hemtrevnad AB att där får externa utförare skriftligt svara på en mängd olika frågor likt

en enkät. Hur kommunen utför kontroll och uppföljning skall definieras i avtalet berättar

enhetschefen. ”Ibland kommer kommunen och hälsar på oss i våra lokaler, men hur ofta kan

jag inte svara på”

174

.

Den som har ansvarar för kontroll och uppföljning av äldreomsorgen inom Borås arbetar

utifrån en uppdragsbeskrivning där kvalitet och utveckling ingår. Deras roll är att se till så att

brukarna får det som de skall få

175

. När de utövar tillsyn finns det två mallar som de går efter,

ena mallen tar upp bestämmelserna enbart SoL och den andra mallen är tar upp

bestämmelserna kring MAS-MAR, vilket är förkortningar för; ”Medicinskt ansvarig

rehabiliteringspersonal” och ”Medicinskt ansvarig sjuksköterska”. Det som kontrolleras i

mallen MAS-MAR är att det finns ansvarig personal på plats. Tillsyn görs både som

schemalagda besök vilka är sex stycken per år, men även som oplanerade besök ifall det finns

173 Intervjuperson 4 Intervju genomförd 2013-04-09 174 Intervjuperson 1 Intervju genomförd 2013-04-15 175 Intervjuperson 3 Intervju genomförd 2013-04-23

behov. Efter att de har genomfört tillsyn har de uppföljningar efter sex månader för att se

eventuella brister som skulle ha rättats till. Tillsynsansvarig utför tillsyn med hänvisning till

lagen, därför är det så viktigt att villkoren i avtalen är lagenliga för att tillsyn skall kunna

utföras. Tillsynsansvarig; ”jag är inte intresserad av själva avtalet i sig mellan kommunen

och de externa utförarna, utan vad som är intressant är vilka krav som ställs i avtalet och att

de finns kopplingar till lagstiftningen”

176

.

Deras roll som tillsynsansvariga är inte att kontrollera företaget utan just att kontrollera så att

brukarna får den vård de är i behov av. I och med att tillsynsansvarige kontrollerar och följer

upp verksamheten uppfyller de kommunallagens bestämmelser i KL 3 kap 19§ där de bland

annat tillämpar SoL i sin kontroll och uppföljning. Tillsynsansvarig; ”jag skulle gärna vilja

ha mer tillsyn, inte bara de sex tillfällen som utförs utan mer eftersom det är så viktigt

177

”.

När det kommer till kommunens kontroll och uppföljning anser anbudsansvarig på Carema

Care att ”vissa kommuner är jätteduktiga på kontroll och uppföljning medan vissa kommuner

inte alls följer upp utan har någon slags dialog bara

178

.” Varför det är så olika från kommun

till kommun har anbudsansvarig på Carmea Care inget svar på, men en nackdel från

kommunens sida att inte vara duktiga på kontroll och uppföljning är; ”när kommunen sedan

kanske skall återupphandla verksamheten blir det i så fall svårt för dem ifall de inte vet så

mycket kring verksamheten om de inte har gjort kontroller och uppföljningar”

179

.

Kommunallagens bestämmelser vad gäller 3 kap 19 och 19a §§ finns alltid med i avtalen. Det

är alltid tydligt reglerat i avtalet, men sedan är det inte säkert att kommunen tillämpar

paragraferna i praktiken. Anbudsansvarig hos Carema Care menar vidare på att det även

skiljer sig från kommun till kommun hurdan kontroll och uppföljning man har. En del

kommuner är jätteduktiga på det, andra mindre bra.

Även den ansvariga upphandlaren för äldreomsorgen i Borås berättar att kommunallagens

bestämmelser i KL 3 kap 19 och 19a §§ inkluderas i avtalen. Det som inte inkluderas är hur

bestämmelserna skall uppfyllas. Den ansvariga upphandlaren menar på att ”Det får inte bli

176 Intervjuperson 3 Intervju genomförd 2013-04-23 177 Intervjuperson 3 Intervju genomförd 2013-04-23 178 Intervjuperson 7 Intervju genomförd 2013-04-23 179 Intervjuperson 7 Intervju genomförd 2013-04-23

för detaljstyrt

180

”. Anledningen är att samhället förändras och även metoderna för uppföljning

förändras varför det är farligt att ha en och samma metod hela tiden och skriva med detta i

avtalet. Vidare är det så att en metod kanske fungerar i en kommun men inte fungerar i en

annan och så vidare

181

. Borås försöker med andra ord ha fria händer kring deras kontroll och

uppföljning av äldreomsorgen inom kommunen. De arbetar mycket med möten med jämna

mellanrum för att få allmän information kring äldreomsorgens verksamheter.

Den ansvariga tjänstemannen för Borås upphandlingar har själv uppföljning av avtalen vilket

sker en gång om året. Ifall något i avtalen behöver förändras görs detta vid uppföljningen, där

man i så fall skriver nytt avtal. I Borås anser tjänstemannan att avtalen mellan kommunen och

de externa utförarna följs. Mycket av detta tror tjänstemannen beror på att de externa

utförarna har god kunskap kring avtalen och vad som inkluderas i avtalet. Kommunallagens

kontroll och uppföljning finns som tidigare nämnt reglerat i avtalen, men inte hur

bestämmelsen uppfylls. Inom Borås är uppföljning av avtalet och verksamheten uppdelat i tre

avdelningar. Den första avdelningen är enskilda fall där enskilda handläggare signalerar till

tjänstemannen att något inte står rätt till. Den andra avdelningen är MAS-MAR och tillsyn

över äldreomsorgen. Här sker uppföljning av den vård den äldre får samt tillsyn från

socialtjänsten inom kommunen. Denna avdelning har själv egna inspektioner och intervjuar

medarbetare inom äldreomsorgen och rapporterar till den ansvariga upphandlaren ifall något

är fel som denne bör ha vetskap om. Sist med inte minst är den sista avdelningen inom

uppföljningen själva avtalsuppföljningen som den ansvariga upphandlaren står för. Till

dennes hjälp finns upphandlingsavdelningen inom Borås

182

.

Till skillnad från Borås som förnyar sina LOV avtal varje år är detta inget som förekommer

inom Mölndal. Tjänstemannen i Mölndal;

”LOV har löpnade avtal som bara ändras ifall något behöver ändras i

förfrågningsunderlaget, det kan vara ett nytt krav från politikerna som skall uppfyllas eller en

ny lag att tillämpa

183

”.

När jag intervjuade tjänstemän inom Mölndal som har till uppgift att utföra kontroll och

uppföljning av äldreomsorgens verksamheter får jag en känsla av att deras kontroll och

180 Intervjuperson 2 Intervju genomförd 2013-04-26 181 Intervjuperson 2 Intervju genomförd 2013-04-26 182 Intervjuperson 2 Intervju genomförd 2013-04-26 183 Intervjuperson 6 Intervju genomförd 2013-05-03

uppföljning är mer strukturerat än vad det är i Borås. Anledningen är att när jag pratar med

dem berättar de om en rad olika rutiner för kontroll och uppföljning och att Mölndal skriver

med hur de skall genomföra tillämpningen av KL 3 kap 19 och 19a §§ i avtalen med de

externa utförarna. Ansvariga för kontroll och uppföljning inom Mölndal; ”I våra avtal med

de externa utförana inom äldreomsorgen skriver vi med bestämmelserna kring kontroll och

uppföljning och även med vilka olika metoder Mölndals stad kan komma att utföra kontroll

och uppföljning på

184

”.

Hur ofta kommunen utför kontroll och uppföljning varierar, men externa LOU företag har

alltid uppföljning en gång per år. Vidare berättar den ansvariga tjänstemannen att just kontroll

och uppföljning av externa utförare, men även av utförare i egen regi, är något som har ökat

de senaste åren.

5.2.1 Tillsyn av äldreomsorgen

Socialstyrelsens primära syfte är att se till att relevant lagstiftning följs. De utövar tillsyn på

lite olika sätt, endera utövar de skrivbordstillsyn vilket innebär att det skrivs rapporter vilka

sedan bedöms. Andra former av tillsyn är anmälda samt oanmälda tillsynsbesök, där man

besöker verksamheten. När jag frågade chefen för tillsyn inom äldreomsorgen hur ofta tillsyn

görs fick jag till svar: ”jobbig fråga….

185

”. Anledningen till att chefen ansåg detta jobbigt var

det faktum att det inte sker tillsyn så ofta som Socialstyrelsen önskar. Detta på grund av att

resurserna har minskat och att det är för lite personal. Socialstyrelsen har under de senaste

åren arbetat med äldreuppdraget vilket de tilldelades från regeringen. Inom detta område skall

Socialstyrelsen ha genomfört efterlevnadstillsyner. Ifall det brister inom någon verksamhet får

ofta Socialstyrelsen anmälningar, eller ifall de får indikationer på att något inte stämmer skall

Socialstyrelsen tillsyna verksamheten.

In document Kommunens kontroll ochuppföljning (Page 45-49)