Kommuner och landsting ska vid beslut om höjd beredskap vidta åtgärder som säkerställer att de kan fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret, enligt 7 § 1 st. LTH. Den uppgiften anges i Lag (2006:544) och Förordning (2006:637) om kom- muners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunstyrelsen har ansvaret för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ansvarar för under höjd beredskap och lands- tingsstyrelsen har motsvarande ansvar för den civila hälso- och sjukvård samt övrig verksamhet för det civila försvaret som landstinget skall bedriva, enligt 3 kap. 2 § Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra- ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Kommunen ska vidare enligt 3 kap. 3 § samma lag vidta åtgärder för bl.a. varuförsörjning och ransonering. Detta innebär bl.a. att övervaka inventering av förråd och ge allmänheten hjälp vid inventeringen, medverka vid planläggning och verkställighet av undanförsel (dvs. arbetet för att skydda försvarsessentiell, värdefull, kulturell eller historisk egendom), dela ut ransoneringsbevis och sprida upplysningar om krisen och hur effekterna kan lindras. Kommunstyrelsen har ansvaret för det geografiska områ- desansvaret. Kommunerna ska hålla länsstyrelsen underrättad om beredskapslä- get och övriga förhållanden av betydelse för det civila försvaret. Landstingen ska hålla Socialstyrelsen, MSB och länsstyrelsen informerade om beredskapsläget och övriga förhållanden av betydelse för det civila försvaret inom den egna kommunen eller landstinget.
761 Prop. (2012/13:1) 762 Försvarsmakten (2017d) 763 Försvarsmakten (2017e)
Det är kommunerna som ska säkerställa att anläggningar för utomhusvar- ningar (Hesa Fredrik) underhålls och testas.764 Anläggningarna används vid VMA,
men kan också användas vid högsta beredskap för att sända ut beredskapslarm till befolkningen765. När det sker övergår både kommunerna och landstingen till
krigsorganisation.766
Inom totalförsvarspersonalen finns flera civila roller som kan inkallas vid höjd beredskap. Här ingår civilförsvarspersonal som främst består av tjänstgörande i kommunal organisation för räddningstjänst, sjukvårdspersonal, själavårdsperso- nal, civila åtföljande stridskrafter som bistår vid ett militärt förband samt övrig civil personal.767
6.5. Nya utredningar om
framtidens totalförsvar
Under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 har regeringen tillsatt flera utred- ningar kring totalförsvarets framtida utveckling. I detta avsnitt återges ett urval av de kommittédirektiv som utfärdats under perioden vars utredningar är pågående. Den 5 juli 2018 beslutade regeringen under ett regeringssammanträde att tillsätta en utredning om näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2019.768
Utredaren uppdrogs bland annat att:
• lämna förslag på möjligheter för staten att såväl ställa krav på näringslivet och analysera förutsättningarna för näringslivet att ta fram kontinuitetsplanering och beredskapsplaner för höjd beredskap,
• lämna förslag på hur totalförsvarsviktiga företag vid höjd beredskap och då ytterst i krig ska kunna leverera varor och tjänster enligt olika avtalsformer med staten och andra offentliga aktörer,
764 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2017f)
765 I december 2016 skickade MSB ett officiellt brev till kommunerna för att trycka på behovet att påbörja arbetet med civilt försvar. MSB tryckte bland annat på att avveckling av anläggningar, så som ledningscentraler i bergrum, och materiel som kopplar till civilt försvar bör upphöra. Under 2017 har MSB sett över hur skyddet av civilbefolkningen under höjd beredskap bör anpassas till nuvarande förhållanden. Det ska även tas fram en inriktning för skyddsrumsverk- samheten och räddningstjänsten under höjd beredskap. (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016f))
766 Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap 767 Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12)
Nya utredningar om framtidens totalförsvar • lämna förslag på åtgärder för att stärka försörjningstryggheten i försvarsma-
terielförsörjningen,
• samt att analysera hur försörjningstrygghet för totalförsvaret kan säkerställas vid offentliga upphandlingar och analysera konsekvenser av utländskt ägande och inflytande över privata företag.769
Under regeringssammanträdet den 9 augusti 2018 tillsatte regeringen utred- ningen Hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap. Utredningen ska se över och lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera ovanstående typer av händelser långsiktigt bör utvecklas. Dessutom syftar utredningen till att säkerställa att det finns ett ändamålsenligt regelverk för att kunna vidta dessa åtgärder i samband med dessa händelser och vid behov förtydliga statens, landstingens och privata aktörers ansvar. Utredningen ska redovisas senast den 31 december år 2020.770 I
uppdraget ingår bland annat:
• att analysera behoven av insatser för att säkerställa hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga att hantera allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap, att se över nuvarande ordning för att säkerställa att det finns tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårds-materiel vid allvarliga händelser i fredstid respektive under höjd beredskap,
• att med utgångspunkt i ansvarsprincipen pröva om det finns skäl att förtyd- liga landstingens, kommunernas, statens eller privata aktörers ansvar,
• samt att analysera om befintliga författningar inom verksamhetsområdet vid allvarliga händelser i fredstid och under höjd beredskap är ändamålsenliga och vid behov lämna förslag till ändringar.771
Vid regeringssammanträdet den 16 augusti 2018 beslutade regeringen att till- sätta en utredning som ska analysera och föreslå en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå. Det övergri- pande syftet men en förändrad struktur är att stärka Sveriges förmåga att hantera situationer med höjd beredskap och ytterst krig. Den föreslagna strukturen ska även beakta förmågehöjningar avseende hantering av fredstida kriser. Utredning- ens förslag ska i huvudsak utgå från innehållet i Försvarsberedningens delrapport från december 2017. Utredningen ska redovisas senast den 31 mars år 2020.772 Enligt
kommittédirektivet ska utredningen bland annat:
769 Försvarsdepartementet (2018), s. 8-9 770 Socialdepartementet (2018), s. 1 771 Socialdepartementet (2018), s. 1-2 772 Justitiedepartementet (2018e), s. 1, 5-6
• analysera och lämna förslag på en struktur med statliga myndigheter indelade i sektorer och sektorsansvariga myndigheter samt en ändamålsenlig geografisk indelning och ledningsprincip för civil ledning och samordning på regional nivå,
• analysera och lämna förslag på en förtydligad ledningsförmåga för kommu- ner och landsting samt hur MSB:s roll att verka för samordning kan utvecklas, • analysera om det finns behov att åstadkomma en ökad grad av samordning
och helhetssyn i fråga om de resursbehov som kan finnas inom krisberedska- pen och civilt försvar,
• samt lämna nödvändiga författningsförslag med begränsningen att dessa inte får innebära någon ändring av grundlagen.773
Vid samma regeringssammanträde tillsattes även en utredning om en ny myn- dighet för psykologiskt försvar. Regeringen hänvisar bl.a. till Försvarsberedning- ens delrapport från december 2017 som konstaterar att den nuvarande ordningen inom det psykologiska försvaret är otillräcklig och i behov av tydligare styrning, ansvarsfördelning och samordning mellan berörda myndigheter för att hantera uppgifterna på området. Regeringen betonar att det psykologiska försvaret ytterst syftar till att stärka motståndskraften inför och vid ett väpnat angrepp, men att det inte enbart kan handla om förberedelser inför krig. Det måste också avse verksam- heter som aktivt bedrivs även i fredstid. Utredningen ska lämna förslag om en ny myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna det psykologiska försvaret. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2019.774
Utredaren ska bl.a. analysera och lämna förslag på:
• vilka uppgifter som den nya myndigheten ska ansvara för,
• hur verksamheten ska vara utformad för att kunna utföras i fredstid, vid höjd beredskap och ytterst i krig,
• hur myndigheten ska samverka med berörda myndigheter och andra aktörer som bedöms ha eller bör ha uppgifter inom det psykologiska försvaret, • myndighetens resursbehov, ledningsform och finansiering samt nödvändiga
författningar och författningsändringar.775
773 Justitiedepartementet (2018e), s. 1, 9, 12, 14, 16-17 774 Justitiedepartementet (2018c), s. 1-2, 5, 9-10 775 Justitiedepartementet (2018c), s. 1
Civilsamhället
7. Civilsamhället
Civilsamhället består av olika organisationer, stiftelser, kyrklig verksamhet eller föreningar som samlas på frivillig basis, men det är inte en del av den offentliga verksamheten. Detta kapitel beskriver de aktörer i civilsamhället som kan bidra vid kris eller krig. Här beskrivs också individens roll och skyldigheter.
7.1. Frivilliga försvarsorganisationer
De frivilliga försvarsorganisationerna (FFO) bedriver verksamhet som omfattar försvarsupplysning samt rekrytering och utbildning av frivilliga för uppgifter