• No results found

Sammanfattning av kapitel 5:

5.1. Lokal nivå – kommunerna

Kommunerna ansvarar för en rad uppgifter inom området trygghet och säkerhet, exempelvis krisberedskap, skydd mot olyckor och säkerhetsskydd. Dessutom arbetar många kommuner med brottsförebyggande arbete, arbete mot våldsbeja- kande extremism, informationssäkerhet och internt skydd.570

När det gäller krishantering är det viktigt att skilja på kommunens verksam- hetsansvar och på det geografiska områdesansvaret. Verksamhetsansvaret handlar dels om att vidta åtgärder för att minska sårbarheten i den egna verksamheten, dels om hur kommunens verksamhet ska ledas, samordnas och genomföras vid allvar- liga kriser. Detta är en förutsättning för det geografiska områdesansvaret, men det

568 Lundgren (2010), s. 13

569 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2017c), s. 9

Lokal nivå – kommunerna ingår inte i det geografiska områdesansvaret.571 Det geografiska områdesansvaret

innebär att kommunen, i en extraordinär händelse, ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsesta- diet, se till att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer samordnas samt samordna informationen till allmänheten.572

Samtliga kommuner ska ha en krisledningsnämnd573 som kan fullgöra uppgif-

ter under extraordinära händelser i fredstid. Ordföranden i nämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Krislednings- nämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamheten från övriga nämnder i kommunen eller i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd. Kommunstyrelsen eller full- mäktige får, när krisledningsnämndens verksamhet inte längre behövs, besluta att verksamheten ska upphöra. Kommuner får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid. Omfattningen av hjälpen beslutas av länsstyrelsen i det län där den kommun som ska lämna hjälpen ligger. Varje kommun ska vid en extraordinär händelse lämna lägesrapporter och information om händelseutvecklingen till länsstyrelsen.574

Kommunerna är ansvariga för räddningstjänsten inom sin respektive kommun575, och kommunens räddningschef ansvarar för att räddningstjänsten

är ändamålsenlig. Räddningschefen är också räddningsledare, om han eller hon inte utser någon annan att vara det. En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att kommunens räddningstjänst helt eller delvis skall utföras av den andra kommunen. Enligt kommunallagen kan kommuner också ha en gemen- sam organisation för räddningstjänst.576 Om en räddningsinsats berör mer än en

kommuns område, kan länsstyrelsen eller länsstyrelserna bestämma vem som ska leda insatsen, om inte räddningsledarna från de berörda kommunerna själva har bestämt det.577

571 Krisberedskapsmyndigheten (2007), s. 10

572 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 7 §

573 Utses av kommunfullmäktige och utgörs ofta av kommunstyrelsemedlemmar.

574 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära hän- delser i fredstid och höjd beredskap, 2 kap. 2-4, 6, 9 §§, 4 kap. 1, §§; Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 2 §; Se även Hälso- och sjukvårdslag (2017:30), 18 kap. 3 §

575 Undantaget de fall då det rör sig om statlig räddningstjänst.

576 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 3 kap. 12, 16 §§; Kommunallag (2017:725), 3 kap. 9 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 20 §, 9 kap. 19-23 §§

Enligt 5 kap. i LEH ska kommuner och landsting få ersättning av staten för uppgifterna i 2 och 3 kap. Ersättning och uppgifter för kommunerna och landsting preciseras i överenskommelser mellan SKL och MSB. De senaste överenskommelserna heter ”Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar” samt ” Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar”. Enligt överens- kommelserna ska kommuner och landsting bedriva ett utvecklingsarbete inom krisberedskap578 och

civilt försvar under perioden 2018-2020. MSB, Trafikverket, Socialstyrelsen samt länsstyrel- serna har till uppgift att fungera som stöd till kommuner och landsting, framför allt i att öka kompetensen om totalförsvaret, utveckla säker- hetsskydd samt i arbetet med krigsplacering och planering av krigsorganisation.579

Frivilliga resursgrupper (FRG) finns i 165 av Sveriges 290 kommuner.580 FRG är en fri-

villig resurs för kommunal krishantering. Syftet är att få ett strukturerat samarbete mellan kommun och frivilliga och på så sätt ge kommunen tillgång till extra personalre- surser vid kriser.581 Det kan både handla om

att utöka personalens antal och att tillföra nya kompetenser. Hur FRG används kan skilja sig mellan olika kommuner och det är kommunen som beslutar om FRG ska sättas in. När FRG sätts in är medlemmarna försäkrade och får ersättning. En del kom- muner har liknande avtal för FRG som för deltidsbrandmän. FRG-medlemmar bör i regel vara medlem i någon av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna som finns.

578 För kommuner gäller förra överenskommelsen för hela 2018 vad gäller krisberedskap. MSB och SKL tar

fram en ny överenskommelse för kommunernas krisberedskap till år 2019.

579 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap & Sveriges Kommuner och Landsting (2018a); Myndigheten för samhällsskydd och beredskap & Sveriges Kommuner och Landsting (2018b) 580 Civilförsvarsförbundet (u.å.)

Regional nivå Många kommuner har en krisgrupp för psykiskt och socialt omhändertagande som kan aktiveras vid en händelse där personer kan ha påverkats av traumatiska upplevelser. Dessa grupper brukar kallas för POSOM-grupper. POSOM-grupperna fungerar olika beroende på hur respektive kommun har organiserat grupperna, men exempel på aktörer i de lokala POSOM-grupperna är socialtjänsten, skolan och trossamfund582 och frivilligorganisationer.583