Påverkanskampanjer/-operationer

Statliga och icke-statliga aktörer använder information för att försöka påverka opinion, valprocesser och politiskt beslutsfattande.538 _{Ett aktuellt exempel är hur}

ryska statsaktörer inhämtade information genom elektroniska angrepp mot det demokratiska partiet i USA. Den informationen släpptes därefter via Wikileaks539

i oktober 2016 som en del i en påverkanskampanj riktad mot det amerikanska

535 Lauren et al (2007), s. 200ff

536 Informationspåverkan och påverkanskampanjer kan ske, även om de bedöms vara otillbör- liga, i ett klart fredstillstånd och inte bara ”mellan fred och krig”. Särskilt då det inte bara är statsaktörer som nyttjar dessa verkansmedel och syftet inte alltid är förberedelse för en eskalering i våldstrappan utan att utnyttja emotionellt laddade händelseförlopp för att få mer gehör för egna agendor eller spä på bilden av kris och oro i informationsmiljön.

537 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016d), s. 79 538 DNI (2017); Gustafsson (2015)

539 Wikileaks är en organisation och webbplats som publicerar hemligstämplat, censurerat eller på annat sätt skyddat material. (Nationalencyklopedin (u.å.))

presidentvalet.540 _{I en militär kontext uppmärksammas detta ofta i termer av}

informationsoperationer som kan utgöra delar av en mer övergripande infor- mationskampanj. I förlängningen har det setts som ett hot mot demokratin och statens autonomi. Att propaganda och offentlig diplomatik riktas mot en befolkning är inte nytt;541 _{men sociala medier, alternativa nyhetsmedia}

samt fragmentiseringen och internationaliseringen av nyhetsproduktion och nyhetsförmedling har förändrat förutsättningarna för sådan påverkan.542 _För-

svarsberedningens delrapport Motståndskraft framhåller att digitaliseringen innebär att ”möjligheterna till antagonistisk påverkan genom cyberattacker och andra IT-incidenter blir mångfalt fler.”543

I den försvarspolitiska propositionen definieras påverkanskampanj som något som kan vara centralt styrt och där aktören använder ett brett spektrum av öppna och/eller dolda metoder. Enligt propositionen är det inom ramen för en påverkanskampanj som påverkansoperationer genomförs.544 _{Påverkansoperatio-}

ner kan handla om att med falska dokument, smutskastning och hot, inklusive med militära medel, styrkedemonstrationer samt dolda operationer, falska doku- ment, frontorganisationer eller planterade nyheter påverkar mottagarens vilja, förståelse, beteenden och attityd.545 _{Det kan i sin tur påverka säkerhetspolitiska}

ställningstaganden, men också befolkningens försvarsvilja och tro på försvarsför- mågan.546 _{Påverkanskampanjer kan inledas lång tid före eventuellt väpnat våld för}

att påverka utvecklingen och även skapa en viss handlingsfrihet utan att behöva använda militärt våld.547

540 DNI (2017)

541 Kunig (2008); Andrew och Mitrokhin redovisar om sovjetisk underrättelseverksamhet under kalla kriget belägg för, bland annat, sovjetiska försök att påverka bilden av utredningen av mordet på John F. Kennedy, bilden av enskilda företrädare för CIA, CIA som organisation och J. Edgar Hoover när han var chef över FBI, att påverka Martin Luther King och senare få honom ersatt, att påverka bilden av USA:s agerande gentemot afroamerikaner och på så sätt skapa interna motsättningar och minska USA:s internationella inflytande, försök att ge stöd till Nixons motståndare i presidentvalskampanjen 1968, Hubert Humphrey, att underminera politiker kritiska till Sovjet och den nationella säkerhetsrådgivaren i Carter-administrationen Zbigniew Brzezinski. Därtill genomfördes en ambitiös kampanj mot Ronald Reagan som innehöll försök att hitta uppgifter för att misskreditera hans nomineringskampanj 1976. I anslutning till presidentvalet 1980 ska emellertid KGB valt att inte försöka intervenera, men sedermera blev det främsta målet för KGB:s aktiva åtgärder i och utanför USA att Reagan inte skulle återväljas 1984. (Andrew & Mitrokhin (1999), kap. 14)

542 SOU (2016:80), kap. 3 543 Försvarsdepartementet (2017a), s. 18 544 Prop. (2014/15:109), s. 113 545 Prop. (2014/15:109), s. 40 546 Prop. (2014/15:109), s. 40 547 Prop. (2014/15:109), s. 42

Mellan fred och krig Försvarsberedningens rapport Motståndskraft betraktar påverkan som ett antagonistiskt hot548_{. Det kan användas i fred för att forma ”den strategiska mil-}

jön”549_{. I en kris används påverkan för att tillsammans med andra medel försvåra}

beslutsfattande och minska försvarsviljan utan att använda sig av väpnad konflikt och krig.550 _{I en kris används ofta påverkan tillsammans med andra medel, till}

exempel cyberangrepp.551

Ett närliggande begrepp som används i samband med påverkan är informa- tionspåverkan. Enligt en definition av Statskontoret kan informationspåverkan förklaras som:

samordnade påverkanskampanjer eller ryktesspridning och information som sker över lång tid, exempelvis i syfte att undergräva förtroendet för svenska myndigheter och insti- tutioner. Informationspåverkan kan inkludera både falska och korrekta uppgifter, med syftet att skapa förvirring eller flytta fokus från andra frågor.552

Informationspåverkan kan komma i flera olika former utifrån om informatio- nen är sann och om avsändaren agerar öppet eller dolt.553 _{I samtliga fall påverkar}

det medborgarens rättighet till pålitlig information och oberoende nyhetsrappor- tering. Det kan till exempel vara främmande makts desinformation som riktas till svenska medborgare. Det kan också vara svenska medborgares spridning av falska eller delvis falska uppgifter i sociala medier. Men det kan även handla om exempel- vis ensidigt positiv information som kommer från svensk offentlig verksamhet.554

4.2.2. Gråzonsproblematik

Vid mer aggressiva försök att påverka andra stater, men som inte enligt internationell sedvanerätt kan betraktas som väpnat angrepp, kan begreppet gråzonsproblematik användas för att förklara ett läge mellan fred och krig. Gråzonsproblematik och grå- zonskonflikter kan anses utgöra ett mellanläge ”mellan acceptabel internationell konkurrens och öppen militär krigföring”, där olika maktmedel används och där det förekommer begränsade inslag av våldsanvändning. Detta mellanläge beskrivs ofta i mycket breda termer och kan innefatta allt från diplomatiskt ansträngda relationer till cyberangrepp, begränsad precisionsbekämpning555 _{och krigshot.}556

548 Försvarsdepartementet (2017a), s. 15 549 Försvarsdepartementet (2017a), s. 62 550 Försvarsdepartementet (2017a), s. 63 551 Försvarsdepartementet (2017a), s. 118 552 Statskontoret (2017), s. 21 553 SOU (2016:80), s. 390 554 SOU (2016:80), s. 391

555 Precisionskämpning är ett militärt begrepp som avser förmågan att träffa och slå ut ett på förhand utvalt specifikt mål.

Gråzonsproblematik används på det sättet för att begreppsligt hantera de mellan- statliga relationer som inte är fred eller krig. Men dessa kategorier är både ur ett histo- riskt och nutida perspektiv för snäva för att beskriva de former av antagonistiska hot som sker i dagsläget. Gråzonen skiljer sig från krig för att det rör situationer som inte omfattas av Natos försvarsgaranti (artikel 5) och inte innebär tillräckligt omfattande våld för att föranleda en FN-resolution som fastställer väpnat angrepp och väpnad konflikt.557 _{Gråzon skiljer sig även från normal diplomati, som också innebär att för-}

söka få andra stater att agera på sätt de inte annars hade gjort.558

Gråzonen anknyter också till ett annat svårdefinierat begrepp; hybridkrig- föring. Hybridkrig har utvecklats från ett relativt specifikt militärstrategiskt begrepp för kombinationer av militära och icke-militära medel, men har vidgats till att även användas i den allmänna debatten och till ageranden som inte rör krigs- föring.559 _{Hybridkrig fångar en militärstrategi som skapar gråzonsproblem genom}

att påverka en stat att göra något den inte annars hade gjort utan att använda sig av fullskaliga militära angrepp, men genom en kombination av ett stort antal verk- tyg.560 _{Rysslands agerande på Krim och i östra Ukraina har sedan 2014 aktualiserat}

debatter om både hybridkrigföring och gråzonsproblematik. Rysslands agerande i Ukraina visade hur väl dessa förmågor kunde koordineras.561 _{Förutsättningarna har}

också förändrats över tid genom utökade möjligheter till precisionsbekämpning från stora avstånd och möjligheterna till elektroniska angrepp.

I en svensk kontext beskriver Försvarsmakten i den militärstrategiska doktri- nen från 2016 gråzonsproblematik som ett läge mellan krig och fred och mellan inre och yttre säkerhet. Gråzonen beskrivs som annorlunda än krig, men samtidigt som en situation där gränsen mellan fred och krig suddas ut. Försvarsmakten anser att myndigheten, utöver väpnade angrepp, även bör kunna hantera gråzonspro- blematik. Det bör, enligt Försvarsmakten, även inbegripas i flera myndigheters ansvarsområde, varpå totalförsvaret behöver dimensioneras för att hantera en gråzonsproblematik utöver det väpnade angreppet.562

4.3. Krig

Utvecklingen i omvärlden och i Sveriges geografiska närområde har förändrat uppfattningen om risken för krig. Synen på krig och vad det skulle innebära i

557 Echevarria II (2016); Sari (2018) 558 Severin (2018), s. 16

559 Renz & Smith (2016), s. 11-13 560 Severin (2018)

561 Rácz (2015); Granholm, Malminen & Persson red. (2014) 562 Försvarsmakten (2018d), bilaga 1, s. 32

Krig modern tid bygger på tidigare kunskap och erfarenheter av händelser som uppstått i omvärlden.

Försvarsberedningen konstaterar att ”Sverige blir oundvikligen påverkat om en väpnad konflikt och krig uppstår i vårt närområde. I en sådan situation går det inte att utesluta ett väpnat angrepp mot Sverige.”563 _{Ett väpnat angrepp, eller krig, skulle}

enligt Försvarsberedningen, innebära intensiva stridsaktiviteter i delar av landet, kombinerat med påtryckningar, hot och påverkansoperationer, överraskning samt vilseledning. Möjligen föregås angreppet av en utdragen gråzonsproblematik som försvagar försvarsförmågan. Ett angrepp skulle också, enligt Försvarsberedningen och oavsett föregående gråzon, kunna inledas med förbekämpning av viktiga mål genom långräckviddiga precisionsvapen, nätverksattacker och sabotage, besät- tande av begränsade geografiska områden. Angreppets omfattning bedöms vidare begränsas av angriparens tillgängliga resurser och riskbenägenhet samt försvarets avskräckande förmåga.564

På så sätt anknyter Försvarsberedningen till aktuella erfarenheter av krig. De olika gulfkrigen och den amerikanskledda invasionen av Afghanistan visar till exempel på betydelsen av förbekämpning med precisionsvapen.

Det finns dock få exempel på att rysk krigföring följer detta mönster. Erfaren- heter från Kaukasus, Georgien, Ukraina, Syrien och, tidigare, Afghanistan visar snarare på en mindre linjär eskalering av förloppet. Beredningen understryker också hur Ryssland troligen ser fördelar i ett eget högt beslutstempo och snabb- het i operationer, möjligheter att snabbt kraftsamla samt förmåga till vilseledning och överraskning.565 _{Erfarenheterna från Krim och östra Ukraina visar på en hög}

förmåga till situationsanpassning och koordinering av olika medel.

Samma strategi är sannolikt inte tillämpbar i andra geografiska områden och situationsförståelsen är sannolikt mindre för andra sammanhang. Men erfaren- heterna visar på en förmåga och avsikt att anpassa agerandet utifrån strategiska målsättningar och förutsättningar.566

Enligt Försvarsberedningen spelar kärnvapen en central roll i rysk säkerhets- politik. I USA pågår för närvarande en modernisering och livstidsförlängning av deras befintliga kärnvapenarsenal medan Ryssland håller på att anskaffa sig nya taktiska och strategiska kärnvapen. Ryssland betraktar sin strategiska kärnva- penarsenal som en garant för avskräckning och global stabilitet. Ryssland anses prioritera taktiska kärnvapen som kan användas på slagfältet för att kompensera

563 Försvarsdepartementet (2017a), s. 63 564 Försvarsdepartementet (2017a), s. 64 565 Försvarsdepartementet (2017a), s. 71

566 Norberg, Franke & Westerlund (2014) i Granholm, Malminen & Persson red. (2014); Rácz (2016); Renz & Smith (2016)

för upplevda brister i den konventionella militära förmågan. I rysk doktrin åter- finns resonemang om taktiska kärnvapen som en de-eskalerade faktor som kan användas i syfte att t.ex. sända en signal att avsluta ett krig innan västmakterna slår tillbaka med konventionella medel. Kärnvapen bedöms även fortsättningsvis spela en viktig roll i internationella relationer.567

Svensk krisberedskap från lokal nivå till EU-nivå