633 Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, 14 §
634 Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 7 § 635 Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder
vid höjd beredskap, 1, 5, 10, 13 §§
Affärsverket Svenska kraftnät Elsäkerhetsverket Finansinspektionen Folkhälsomyndigheten Försäkringskassan Kustbevakningen Livsmedelsverket Luftfartsverket Länsstyrelserna Migrationsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Pensionsmyndigheten Polismyndigheten
Post- och telestyrelsen Riksgäldskontoret Sjöfartsverket Skatteverket Socialstyrelsen Statens energimyndighet Statens jordbruksverk Statens veterinärmedicinska anstalt Strålsäkerhetsmyndigheten Säkerhetspolisen Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket
Myndigheterna ska särskilt samverka med länsstyrelserna och med övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare. Myn- digheterna ska också i en krissituation hålla regeringen informerad om händel- seutvecklingen, tillståndet, den förväntade utvecklingen och tillgängliga resurser inom respektive ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder.635
De myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskapen i Sverige är indelade i sex så kallade samverkansområden (SO): Teknisk infrastruktur (SOTI),
Nationell nivå Transporter (SOTP), Farliga ämnen (SOFÄ), Ekonomisk säkerhet (SOES), Geo- grafiskt områdesansvar (SOGO) och Skydd, undsättning och vård (SOSUV). Ingen myndighet pekas ut som ansvarig för den övergripande planeringen inom ett sam- verkansområde, utan myndigheterna har ett gemensamt ansvar för att säkerställa planeringen inom respektive samverkansområde.636 Från och med 1 januari 2017 är
MSB ordförande i samtliga samverkansområden.637
Myndigheterna som ingår i de olika samverkansområdena ansvarar för samhällsviktiga verksamheter, alternativt ansvarar för sektorer eller områden som är av stor betydelse för samhällets krisberedskap. Myndigheterna ansvarar för att, genom samverkan och samarbete, förbereda sig för att deras respektive verksamheter ska kunna fungera vid en samhällsstörning638. Verksamheterna ska
uppnå tillräcklig robusthet för att tillgodose samhällets behov av samhällsviktig verksamhet vid en kris.639 Myndigheterna kan adjungera andra myndigheter som
kan delta regelbundet eller vid behov i samverkansområdet. Försvarsmakten är adjungerad i alla samverkansområden och det finns även representanter för kom- muner och landsting.640
För att kunna upptäcka, verifiera, larma och informera dygnet runt har vissa myndigheter en TiB. Regeringen utser de myndigheter som på nationell nivå ska ha funktionen TiB och även en förmåga till ledningsfunktion.641
5.3.3. Statlig räddningstjänst
Staten ansvarar för tillsyn och för åtgärder som fordrar särskilda resurser eller speciellt kunnande som kommunerna har svårt att upprätthålla, samt för åtgär- der som inte bestäms av geografiskt område. De statliga insatserna fördelas i sin tur på ett antal olika myndigheter, som har till uppgift att vidta åtgärder mot samhällsrisker som fordrar särskilda resurser.642 Statlig räddningstjänst utgörs av
fjällräddningstjänst (Polismyndigheten), efterforskning av personer (Polismyn- digheten), sjö- och flygräddningstjänst (Sjöfartsverket), miljöräddningstjänst till sjöss (Kustbevakningen) samt räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen (länsstyrelserna). I alla andra fall är det kommunernas ansvar att genomföra rädd-
636 Prop. (2001/02:158), s. 38
637 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016e), s. 17
638 Termen samhällsstörning används för ”de företeelser och händelser som hotar och ger skade- verkningar på det som ska skyddas i samhället”. Termen samhällsstörning är tänkt att använ- das samtidigt och överlappande med lagens benämningar och inte ersätta uttryck som olycka, kris, krig, krigsfara och extraordinära händelser. För mer se: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2017c), s. 21
639 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011b), s. 17 640 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2015a), s. 9 641 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014a) 642 SOU (2007:31), s. 59
ningstjänst.643 Vidare kan regeringen i fråga om omfattande räddningsinsatser
föreskriva eller i ett särskilt fall besluta att en länsstyrelse eller annan statlig myn- dighet får ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner. Om en myndighet har tagit över ansvaret utses räddningsledaren av denna myndighet. I fråga om sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anlägg- ning får regeringen föreskriva eller i särskilda fall besluta att en länsstyrelse ska ta över ansvaret för saneringen inom flera län eller att någon annan statlig myndighet skall ta över ansvaret inom ett eller flera län.644
Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC – Joint Rescue Coordination Centre) för hela Sverige ligger i Göteborg. Centralen är bemannad dygnet runt och ansvarar för att ta emot larm och leda insatser vid sjö- och flygräddning. Vid större händelser eller då många insatser genomförs samtidigt, kallas ytterligare personal in och det sätts samman en stab där medlemmarna tilldelas olika roller.645 Sjöfartsverket är
ansvarig myndighet för sjö- och flygräddning och funktionen innebär både opera- tivt arbete under pågående räddningsinsatser och omfattande administration för att följa upp och utveckla verksamheten.646
5.4. Näringslivet
Privat ägda företag utgör en stor del av det svenska samhället. Regeringen pekar i sin försvarspolitiska proposition på att företagen även utgör en viktig del av det civila försvaret.647 Till skillnad från under det kalla kriget är idag stora delar av den kritiska
infrastrukturen ägd av privata företag648 Det gäller exempelvis produktion och distri-
bution av el och försäljning av drivmedel. Inom livsmedelsbranschen hanteras samt- liga led sedan länge av näringslivet; alltifrån odling av spannmål och uppfödning av kreatur över förädling av livsmedel till distribution och försäljning av mat. En stor del av livsmedlen har sitt ursprung utanför Sveriges gränser, något som i än större grad gäller insatsvaror som konstgödsel och drivmedel. Den samhällsviktiga funktion som tidigare mestadels handlade om fast telefoni och sköttes av det statliga Televerket har nu utvecklats och expanderat kraftigt med mobiltelefoni, bredband och digitala tjäns- ter, i huvudsak på grund av privata aktörer. Vägar ägs vanligen av staten, liksom räls, men de transporter som använder sig av infrastrukturer utförs i princip uteslutande av kommersiella aktörer. Betalningsväsendet, vård samt säkerhet är ytterligare exempel
643 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, 4 kap. 1-15 §§ 644 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 4 kap. 10 § 645 Sjöfartsverket (2017a)
646 Sjöfartsverket (2017b) 647 Prop. (2014/15:109), s. 51-52
Näringslivet på samhällsviktig verksamhet där alltifrån mindre, lokala företag till multinationella bolag erbjuder varor och tjänster.
Många av aktörerna inom de samhällsviktiga verksamheterna är dessutom tätt sammanlänkande med varandra. Livsmedelsdistribution förutsätter till exempel både tillgång till el och drivmedel, transporter, finansiella tjänster samt elektroniska kom- munikationer. Således har det privata näringslivet en bredare roll inom krisberedskap och totalförsvar idag, i betydligt större utsträckning än under det kalla kriget.
Nedan presenteras exempel på tjänster och utförare inom ett antal sektorer av stor betydelse under normalförhållanden, kris och krig.649