Inledning
Förslaget till ettårsplan 2015 innebär att det så kallade balanskravsresultatet uppgår till 58 miljoner kronor, motsvarande 1,3 procent av kommunens skat-teintäkter och generella statsbidrag. Kommunens skattesats föreslås vara oför-ändrad 20 kronor och 13 öre. Investeringsbudgeten uppgår till 950 miljoner kronor.
Det budgeterade resultatet är väsentligt sämre än under perioden 2010-2013, men ändå något bättre än prognosen i senaste delårsrapporten för resultatet 2014. Behovet av att kompensera nämnderna för fler brukare och ökade hyres- eller kapitalkostnader är fortsatt stort. Intäkterna ökar relativt måttligt mot bakgrund av att tillväxten väntas öka. Minskade intäkter från det kommunala utjämningssystemet till följd av de förändringar som genomfördes 2014 är en viktig förklaring. Under 2012 och 2013 erhöll kommunen cirka 60 miljoner per år i återbetalning av tidigare inbetalda premier från AFA Försäkring, vilket var en viktig orsak till de goda resultaten dessa år.
Investeringsbudgeten för 2015 är mycket hög. De senaste åren har investering-arna gradvis ökat, men ändå inte uppgått till mer än 4-500 miljoner kronor per år, vilket alltså bara motsvarar hälften av 2015 års investeringsbudget. Samti-digt som befolkningen och därmed behoven av verksamhetslokaler ökar görs stora upprustningar av kommunens äldre lokaler och anläggningar.
God ekonomisk hushållning och finansiella mål för 2015 Bakgrund
Det har sedan lång tid tillbaka funnits regler som innebär att kommuner ska hushålla med sina resurser. I kommunallagen uttrycks det numera som att
”Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verk-samhet och i sådan verkverk-samhet som bedrivs av andra juridiska personer”. God ekonomisk hushållning kan beskrivas som att varje generation ska finansiera den verksamhet som de beslutar om och tar del av. Finansieringen ska således inte skjutas på framtiden.
Balanskravet är ett minimikrav som innebär att intäkterna varje år måste balan-sera kostnaderna. Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år. God ekonomisk hushållning innebär dock att det ekonomiska resultatet normalt ska vara positivt på en nivå som innebär att förmögenheten inte urholkas av infla-tion eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. God ekonomisk hushållning kan därför också innebära olika resultatnivåer i olika kommuner.
En resultatnivå på 2 procent av skatter och statsbidrag brukar användas som ett riktmärke för god ekonomisk hushållning.
Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning i Botkyrka som beslutades av kommunfullmäktige i samband med ettårsplanen för 2014 innebär att kommu-nen i ett längre perspektiv, t.ex. under en femårsperiod, bör uppnå följande:
Ett genomsnittligt balanskravsresultat på mellan 2 till 3 procent av skat-teintäkter och generella statsbidrag.
En genomsnittlig självfinansieringsgrad av investeringar på minst 75 procent.
Finansiella mål för 2015
Som konstaterades i årets flerårsplan är det ekonomiska läget besvärligt de närmaste åren. Det skulle krävas mycket stora besparingar och effektivise-ringskrav på nämnderna för att nå mer långsiktigt hållbara resultatnivåer. De ekonomiska förutsättningarna har inte heller förändrats i någon betydande ut-sträckning inför ettårsplanen. Mot den bakgrunden föreslås följande finansiella mål för 2015:
Kommunens balanskravsresultat ska uppgå till minst 1,3 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag.
Självfinansieringsgraden av kommunens investeringar ska minst uppgå till 40 procent.
De ekonomiska förutsättningarna för ettårsplanen
Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) presenterade sin senaste bedöm-ning av kommunernas ekonomi i augusti 2014. Av denna framgår att SKL räk-nar med att resultatet för kommunerna sammantaget kommer att uppgå till cirka 6 miljarder kronor både år 2014 och 2015, motsvarande 1,3 procent av skatter och bidrag. Om prognosen blir verklighet skulle det bli de sämsta resul-taten för kommunsektorn sedan 2004.
Under några år har kommunernas resultat hållits uppe av betydande premie-återbetalningar från AFA Försäkring. Det ”underliggande” resultatet har egent-ligen försämrats de senaste åren. En orsak är självfallet att den samhällseko-nomiska utvecklingen inte har tagit fart. En annan är att de generella statsbi-dragen inte har höjts på flera år. Oförändrade generella statsbidrag innebär en real urholkning av kommunernas intäkter när löner och priser stiger.
Samhällsekonomiska förutsättningar
Europa befinner sig fortfarande i en långt utdragen lågkonjunktur. Svensk eko-nomi har därför ännu inte fått någon större draghjälp från exportindustrin. Till-växten i vår omvärld bedöms bli starkare i år än de senaste åren och öka ytter-ligare något 2015. Men tillväxten är ändå måttlig och internationell oro har ökat risken för att återhämtningen fördröjs ytterligare. Utöver en trots allt star-kare internationell tillväxt talar dock försvagningen av den svenska kronan för en bättre utveckling av exporten under 2015.
Det är ändå den inhemska efterfrågan som är det främsta skälet till att svensk tillväxt återgår till mer normal takt i år och att ekonomin väntas växa med en bit över 3 procent både 2015 och 2016. Såväl hushållens konsumtion som
in-vesteringarna har vuxit i relativt snabb takt 2014 och väntas öka ytterligare 2015. Hushållen sparande är det högsta på flera decennier. Det finns därför bra förutsättningar för att den privata konsumtionen ska ta fart. I SKLs prognos sjunker arbetslösheten påtagligt och skatteunderlaget ökar i snabb takt under 2015 och 2016.
Ekonomiska nyckeltal 2014-2017, SKL oktober (procentuell förändring) 2014 2015 2016 2017
BNP, kalenderkorrigerat 2,1 3,3 3,4 2,7
Sysselsättning, timmar 1,2 1,3 1,4 0,8
Öppen arbetslöshet, nivå 8,0 7,4 6,8 6,6
Timlöner 2,8 3,1 3,4 3,7
Konsumentpriser, KPIX 0,3 1,4 1,7 1,8
Skatteunderlag, exkl regelförändringar 3,9 4,7 4,9 4,8
Skatteunderlag, flerårsplan 3,8 4,7 5,3 4,9
Den aktuella skatteunderlagsprognosen är marginellt högre än i flerårsplanen.
Det ger 2,5 miljoner högre intäkter från skatt och inkomstutjämning än i flerårsplanen.
Kommunens ekonomiska ställning
Botkyrka har redovisat positiva ekonomiska resultat de senaste 18 åren. Jäm-fört med många andra kommuner har Botkyrka också ett relativt stort eget ka-pital och en låg skuldsättning. Även om jämförelser av soliditet och skuldsätt-ning försvåras av att kommunerna är olika organiserade vad gäller bolag, in-ternbanker etc. så har kommunen en relativt stabil ekonomisk grund. Det framgår främst av den än så länge relativt begränsade upplåningen, om man exkluderar vidareutlåningen till de kommunala bolagen.
Den stora ekonomiska utmaningen framöver är att vidmakthålla den ekono-miska ställningen. Flerårsplanens investeringsramar för åren 2015-2018 uppgår till nästan 2,4 miljarder kronor. Det är investeringsnivåer som vi inte varit i närheten av tidigare, och kommer att få stor påverkan på kommunens ekonomi.
I flerårsplanen uppskattades att upplåningen för kommunens egna behov kommer att öka med cirka 1,4 miljarder under perioden. Upplåningen blir mindre om inte alla projekt hinner genomföras under perioden. Det innebär ändå kraftigt ökade ränte- och avskrivningskostnader som minskar utrymmet för andra angelägna verksamhetsbehov.
Kombinationen av att vara en relativt snabbt växande kommun och en historik där en stor del av kommunens verksamhetslokaler byggdes under miljonpro-gramsåren ger ett stort investeringstryck. Det finns andra kommuner som delar denna utmaning, men Botkyrkas utbyggnadstakt i början av 70-talet var ex-ceptionell. Även om det finns anledning att prioritera mellan olika investe-ringsbehov och försöka hitta effektiva upprustningslösningar så kommer
inve-steringstrycket att vara fortsatt starkt. Det ställer långsiktiga krav på resultatni-våer som bidrar väsentligt till finansieringen av investeringarna.
Oförändrad utdebitering
Kommunens utdebitering är hög i ett länsperspektiv, men relativt låg i ett nat-ionellt perspektiv. Botkyrka har tillsammans med Södertälje länets högsta ut-debitering, vilket innebär ungefär en krona mer än länsgenomsnittet. Utdebite-ringen för kommunen är dock betydligt lägre än riksgenomsnittet, även om detta till en del förklaras av olika verksamhetsansvar mellan kommuner och landsting i olika län. Sammantaget har invånarna i Botkyrka en skattesats som är 40 öre lägre än riksgenomsnittet.
Utdebiteringen för 2015 föreslås vara oförändrad 20:13. Det finns ännu inga beslut om landstingets utdebitering 2015 eller den obligatoriska begravnings-avgiften till församlingarna. Om det inte blir några förändringar av dessa blir skattesatserna för invånarna i Botkyrka 2015 följande:
Botkyrka Församling
Grödinge församling
Botkyrka kommun 20:13 20:13
Landstinget 12:10 12:10
Summa 32:23 32:23
Begravningsavgift 0:12 0:18
Summa 32:35 32:41
Begravningsavgiften är obligatorisk och tas ut av Skatteverket. Avgiften fast-ställs av respektive församling.
Den kommunala utjämningen
I ettårsplanen beräknas kommunens intäkter från inkomstutjämning, kostnads-utjämning och LSS-kostnads-utjämning uppgå till sammantaget drygt 1,2 miljarder kro-nor. Det motsvarar cirka 8 kronor i kommunal utdebitering. Kommunen är således mycket beroende av den kommunala utjämningen för att finansiera verksamheternas kostnader.
Det beror främst på den relativt låga skattekraften (skatteunderlag per invå-nare) som uppgår till cirka 87 procent av riksgenomsnittet. I inkomstutjäm-ningen garanteras alla kommuner ett skatteunderlag på 115 procent av riksge-nomsnittet. Mellanskillnaden ersätts något förenklat till 95 procent. Kommu-nens bidrag från inkomstutjämningen beräknas uppgå till 1 030 miljoner 2015.
Kommunen kompenseras också för en, jämfört med genomsnittskommunen, ogynnsam struktur i såväl kostnadsutjämningen som i den särskilda utjämning-en för LSS-verksamhetutjämning-en. Bidraget från LSS-utjämningutjämning-en beräknas uppgå till 32 miljoner kronor 2015. I kostnadsutjämningen är det främst den stora ande-len barn- och unga samt den sociala strukturen som förklarar kommunens
bi-drag. I kostnadsutjämningen beräknas kommunen få ett bidrag på 177 miljoner 2015.
Förändringar från 2014
Från och med 2014 genomfördes vissa förändringar i det kommunala utjäm-ningssystemet. Kommunens intäkter minskar till följd av förändringarna; 22,5 miljoner 2014, ytterligare 22,5 miljoner 2015 och ytterligare 14 miljoner 2016.
Det innebär således att när förändringarna är helt införda så förlorar kommu-nen årligen närmare 60 miljoner jämfört med tidigare system.
Förlusten förklaras helt av den stora försämring kommunen drabbas av i ut-jämningen för individ- och familjeomsorg. Förklaringen är införandet av vari-abeln ”Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd längre än sex måna-der”. Denna variabel missgynnar uppenbart kommuner som bedrivit ett fram-gångsrikt arbete med att begränsa det långvariga ekonomiska biståndet.
Något högre intäkter än i flerårsplanen
Förändringarna i utjämningssystemet håller tillbaka intäktsutvecklingen under 2015. Även de oförändrade generella statsbidragen motverkar den relativt starka utvecklingen av skatteunderlaget. Intäktsutvecklingen är ändå i stort sett tillräcklig för att hantera ökade behov av verksamhet till följd av befolknings-utvecklingen m.m.
Exklusive regleringar i budgetpropositionen ökar intäkterna 2015 med 12 mil-joner mer än i samband med flerårsplanen. De viktigaste förklaringarna är föl-jande:
Högre skatteunderlag/medelskattekraft, 2,5 miljoner.
Uppdateringseffekter utjämningssystemet, -2,4 miljoner.
Fler invånare, 12 miljoner.
Kommunens intäkter nästkommande år bestäms av antalet invånare 1 novem-ber året före. I flerårsplanen novem-beräknades antalet invånare öka med 1 350 perso-ner mellan 1 november 2013 och 2014. Den nuvarande bedömningen som bygger på senast kända befolkningstal innebär en ökning med 130 personer jämfört med flerårsplanen. Mellanskillnaden innebär 12 miljoner kronor i högre intäkter.
Budgetpropositionen
När kommunstyrelsen behandlar förslaget till ettårsplan kommer budgetpropo-sitionen ännu inte ha varit behandlat av riksdagen, vare sig som helhet eller för de olika utgiftsområdena. Det innebär att det fortfarande finns en stor osäker-het kring statens budget för 2015.
Budgetpropositionen innehåller endast mindre förändringar av kommunernas generella ekonomiska förutsättningar. Förslagen som rör arbetsgivaravgifterna för yngre och särskild löneskatt för äldre ökar kommunernas kostnader, vilket
till stor del kompenseras i propositionen. För Botkyrka innebär det dock en nettokostnad på cirka 3 miljoner kronor.
Budgetpropositionen innehåller ett stort antal förslag med riktade statsbidrag till kommunerna och som i normalfallet villkoras med en motprestation från kommunerna. Huvuddelen av satsningarna rör skolområdet, men även äldre-omsorg och vuxenutbildning med flera områden berörs av förslagen.
Att staten riktar bidrag till specifika verksamheter innebär att kommunerna inte själva kan prioritera utan bidragen ska användas till avsett ändamål. Om till-skotten istället sker via det generella bidraget avgör den enskilda kommunen själv användningen. Däremot innebär statens satsningar givetvis möjligheter till förbättrad kvalitet inom flera angelägna områden som i många fall också sammanfaller med kommunernas egna prioriteringar.
Förslagen till riktade bidrag i budgetpropositionen uppgår sammantaget till mycket stora belopp. Det innebär också att för enskilda nämnder kan förslagen få stor betydelse för nämndens ekonomiska resurser och verksamhet 2015. Ett exempel är utbildningsnämnden där förslagen i budgetpropositionen summerar till 3,4 miljarder kronor. Som ett räkneexempel är Botkyrkas andel av landets befolkning en knapp procent, vilket motsvarar drygt 30 miljoner av de 3,4 mil-jarderna ovan. Inom komvux/yrkesvux föreslås ett nytt kunskapslyft med 10 000 platser samt 3 675 platser riktade till ungdomar. Baserat på kommunens tidigare tilldelning av statliga satsningar motsvarar det 177 statligt finansierade platser i kommunen. För äldreomsorgen föreslås att 2 miljarder satsas på stärkt bemanning. Samtidigt föreslås att nuvarande riktade bidrag omfattande 1,3 miljarder tas bort.
Regeringen avser att återkomma till formerna för hur de riktade bidragen ska fördelas och vilka kriterier som gäller för att erhålla bidrag. Tillsammans med det oklara parlamentariska läget medför detta att det i dagsläget inte är helt klart vilka de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna av försla-gen blir. Det innebär att förutsättningarna för Botkyrka att ta del av satsningar-na och i vilken omfattning för närvarande också är oklara. Mot den bakgrun-den behöver ettårsplanen innehålla en större möjlighet att hantera det faktiska utfallet av statens budget. Det görs genom en större avsättning än normalt till kommunstyrelsens förfogande för 2015.
Nämndernas ramar
Sammantaget uppgår nämndernas nettoramar till 4 592 miljoner kronor i för-slaget till ettårsplan. Det är 197 miljoner mer än i 2014 års budget. Det främsta skälet till ramökningen är kompensationen för pris- och löneökningar som sammantaget uppgår till 115 miljoner kronor.
Utöver kompensationen för pris- och löneökningar höjs ramarna med 82 mil-joner kronor. Det främsta skälet är verksamheternas förväntade
volymökning-ar. Dessa ramökningar tillfaller främst utbildningsnämnden och vård- och om-sorgsnämnden. Dessutom har 5 miljoner avsatts i volymreserv till kommunsty-relsens förfogande. I förhållande till flerårsplanen har volymuppräkningen minskats med 14 miljoner för utbildningsnämnden till följd av en lägre vo-lymökning än förväntat under 2014, och med 0,8 miljoner för arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden till följd av en lägre ökning än förväntat av an-talet deltagare i daglig verksamhet.
I ettårsplanen har en del av utrymmet ovan använts till att öka avsättningen till kommunstyrelsens förfogande. Utöver volymreserven ovan avsätts ytterligare 20 miljoner till kommunstyrelsen. Anledningen är den osäkerhet kring försla-gen i budgetpropositionen som beskrivits ovan.
Det finns således en större flexibilitet att hantera osäkra förutsättningar under året. Det är dock respektive nämnd som ansvarar för de riktade satsningar som man väljer att ta del av. Utgångspunkten är att eventuella nettokostnader som uppstår för specifika riktade bidrag ska hanteras inom nämndens ram.
Ettårsplanen innehåller också ett krav på nämnderna att effektivisera verksam-heten. Sammantaget uppgår effektiviseringskravet till 10 miljoner kronor. Det motsvarar 0,3 procent av nämndernas ramar, förutom för utbildningsnämnden där kravet mildrats och uppgår till 0,15 procent av nämndens ram. Effektivise-ringskravet är väsentligt mindre än år 2014 där det uppgick till 34 miljoner.
Följande generella förutsättningar ingår i beräkningen av nämndernas ramar i ettårsplanen:
Lönerna räknas upp med 3,1 procent.
Andra kostnader som domineras av personalinsatser, framförallt köp av verksamhet, räknas upp med 2,6 procent. Uppräkningen är fram-räknad utifrån 70 procent av löneutvecklingen och 30 procent av pris-utvecklingen.
Kompensationen för prisökningar uppgår till 1,4 procent.
Hyrorna höjs med 0,8 procent. Nämnderna kompenseras med motsva-rande uppräkning av sina hyreskostnader.
Verksamhetens intäkter räknas upp med 2 procent.
Internräntan och den internt kalkylerade arbetsgivaravgiften uppgår oförändrat till 3,0 respektive 38,46 procent.
I förhållande till flerårsplanen har pris- och löneuppräkningen av nämndernas ramar justerats ned på grund av att ökningstakten nu förväntas bli något lägre.
Dessutom görs en reglering av den kostnadseffekt som uppstår mellan nämn-derna till följd av ny prismodell inom it-området. Utöver regleringarna ovan sker några mindre omfördelningar mellan nämnderna till följd av ändrade verksamhetsansvar. Dessa framgår av respektive nämndavsnitt.
Befolkningsutvecklingen ger fortsatt ökade verksamhetsbehov
Befolkningsprognosen från i maj i år visar på en fortsatt snabb ökning av anta-let invånare i Botkyrka. I år och de närmaste åren väntas befolkningen öka med 1400-1600 invånare per år. Utvecklingen hittills i år ligger relativt väl i linje med prognosen.
Befolkningsutveckling 2015
0-5 6-15 16-18 19-64 65-79 80-w Summa 2014-12-31 7 710 11 520 3 340 54 470 9 710 2 410 89 150 2015-12-31 7 850 11 890 3 290 55 320 9 930 2 470 90 770
Förändring 140 370 -50 850 220 60 1 620
Förändring, % 1,8 3,2 -1,5 1,6 2,3 2,5 1,8
Framåt sensommaren väntas antalet invånare passera 90 000 och vid utgången av 2015 väntas befolkningen uppgå till närmare 90 800 personer. Även under 2015 förväntas befolkningen öka inom alla åldersgrupper, förutom gruppen 16-18 år där det sker en mindre minskning. Även om mer än hälften av den sam-mantagna befolkningsökningen sker i yrkesverksamma åldrar är den procentu-ella ökningen störst i grundskoleåldrarna och för de allra äldsta.
Befolkningsutvecklingen innebär fortsatt växande verksamhetsbehov för näst-an alla kommunala verksamheter. Men behoven av verksamhet väntas också öka mer än vad som följer av befolkningsutvecklingen inom flera områden.
Det gäller t.ex. utvecklingen av verksamheterna för funktionsnedsatta.
Balanskravsresultatet 2015 uppgår till 1,3 procent
Årets resultat i förslaget till ettårsplan uppgår till 33 miljoner kronor 2015, vilket motsvarar 0,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det så kallade balanskravsresultatet uppgår dock till 58 miljoner, motsvarande 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Skillnaden förklaras av att 25 miljoner kronor föreslås disponeras av kommunens särskilda pensionsav-sättning (se nedan). Resultatet i ettårsplanen är 4 miljoner högre än i flerårs-planen och 15 miljoner högre än budgeten för 2014.
I förhållande till de resultatnivåer som långsiktigt kan bedömas vara förenliga med god ekonomisk hushållning i Botkyrka är resultatet för lågt 2015. Som framgår nedan innebär resultatet i kombination med den höga investeringsni-vån ett kraftigt ökat upplåningsbehov för kommunen. I en kommuns såväl fleråriga som kortsiktiga planering är det dock rimligt att försöka undvika allt för stora kast i nämndernas ramar och ekonomiska förutsättningar. Men kom-munens resultat behöver stärkas kommande år. De ekonomiska förutsättning-arna ser dock inte så mycket bättre ut framöver. Även om skatteunderlaget förväntas utvecklas bra finns för närvarande inget som pekar mot allmänna förstärkningar till sektorn i form av höjda generella statsbidrag. Dessutom tap-par Botkyrka ytterligare 14 miljoner år 2016 till följd av förändringarna i ut-jämningssystemet.
Pensionsavsättningen stärker resultatet
I samband med försäljningen av kommunens eldistributionsbolag 1999 gjordes en särskild avsättning med 400 miljoner kronor till framtida pensionskostna-der. Medlen har sedan dess varit placerade i aktiefonder och ränterelaterade värdepapper. Vid senaste årsskiftet uppgick värdet på avsättningen till 647 miljoner kronor.
Bakgrunden till avsättningen är att Botkyrka, precis som andra kommuner, under en relativt lång tid kommer att ha dubbla pensionskostnader. Dels har kommunerna kostnader för nuvarande anställdas intjänade pensionsrättigheter, dels kostnader för pensionsutbetalningar till tidigare anställda. För att mildra effekten av denna pensionskostnadsökning kommer medel från och med 2014 att disponeras från pensionsavsättningen. I förslaget till ettårsplan disponeras 25 miljoner år 2015.
I redovisningen belastar hela pensionskostnaden årets resultat. Men i avstäm-ningen mot balanskravet kan kommunen tillgodogöra sig det belopp som dis-poneras från avsättningen. Därför redovisas i ettårsplanen även en beräkning av balanskravsresultatet, som också är det resultat som används i beräkningen av utrymmet för årets investeringar.
Gemensamma och interna poster
Internräntan för 2015 är oförändrat 3 procent. Nya investeringar ökar fortlö-pande ränte- och avskrivningskostnaderna. De kalkylerade kapitalkostnaderna beräknas 2015 uppgå till 347 miljoner. Avskrivningarna belastar resultatet och beräknas till 239 miljoner.
De budgeterade pensionskostnaderna bygger på prognoser från kommunens pensionsadministratör, KPA Pension. Kommunens pensionskostnader består dels av intjänad pension under 2014, dels av utbetalningar för pension som tjänats in före 1998. Eftersom intjänade pensionsrättigheter inte redovisades som en kostnad före 1998 är dessa inte heller redovisade som en skuld i ba-lansräkningen. Kostnaden uppstår istället det år som pensionen betalas ut. För 2015 beräknas denna kostnad till 75 miljoner. Av denna kostnad täcks 25 mil-joner av den avsättning kommunen tidigare gjort.
Den del av årets pensionskostnader som avser 2015 års pensionsintjänande beräknas uppgå till 137 miljoner. Beloppet är 14 miljoner högre än i flerårs-planen vilket beror på att kommunen tidigare lämnat ett ofullständigt beräk-ningsunderlag till KPA:s prognoser. Vi har nu åtgärdat dessa brister. Större delen av beloppet betalas ut till den pensionsförvaltare som den anställde själv har valt eller till KPA Pension. Resterande del skuldförs på balansräkningen och avser i första hand den förmånsbestämda delen av pensionen för anställda
Den del av årets pensionskostnader som avser 2015 års pensionsintjänande beräknas uppgå till 137 miljoner. Beloppet är 14 miljoner högre än i flerårs-planen vilket beror på att kommunen tidigare lämnat ett ofullständigt beräk-ningsunderlag till KPA:s prognoser. Vi har nu åtgärdat dessa brister. Större delen av beloppet betalas ut till den pensionsförvaltare som den anställde själv har valt eller till KPA Pension. Resterande del skuldförs på balansräkningen och avser i första hand den förmånsbestämda delen av pensionen för anställda