Samtliga lärare anser att det konfliktförebyggande arbetet är viktigt för att motverka att konflikter uppstår. De har dock lite olika tankar om hur detta arbete ska utformas.
5.5.1 Strategier för att arbeta konfliktförebyggande
Anna anser det vara viktigt att alla elever känner sig trygga i klassrummet och känner att de får utrymme till att vara sig själva. Även Ingvar belyser att det är viktigt att eleverna mår bra. Har man elever som inte mår bra, kommer de i högre utsträckning skapa konflikter, anser Ingvar. I ett klassrum med hög trivsel, finns ingen anledning att bråka, resonerar han.
Jens uttrycker att han indirekt arbetar konfliktförebyggande. Han säger inte rakt ut till eleverna att de ska prata om förebyggandet av konflikter, men pratar mycket med dem om att bemöta varandra med respekt och hur de bör agera om någon försöker dra igång ett bråk. Han diskuterar också ofta med eleverna om vad som är rätt och fel.
Ingvar uttrycker att man ska akta sig för att spela ut eleverna mot varandra. ”ska de vara arga på någon i klassrummet så är det bättre att alla är arga på MIG…” ”…en gemensam fiende JAG” ”…så lär de ju inte bli ovänner med varandra…”, resonerar han. Ingvar resonerar också att om läraren är tydlig med att hen tycker om barnen, kan hen komma undan med hårda kommentarer och omdömen när dessa är befogade.
Både Ingvar och Jens delar med sig av tips till eleverna om hur de ska göra för att undvika att återuppta gamla konfliktsituationer. Jens tips är inriktade på specifika situationer och han kan tex säga ”…gå inte dit till den på rasten…” ”säg såhär nästa gång / tänk såhär när du kommer in i den situationen…”. Ingmar anser att eleverna behöver ramar för att inte återuppta gamla konflikter ger mer allmänna tips till eleverna om hur de ska tänka kring konfliktsituationen. Han brukar föra följande resonemang med eleverna.
…ni har andra vänner här på jorden än just den som sitter tvärs på andra sidan bordet MEN nu resten av den här terminen/ så ska ni kunna passera förbi varandra i korridoren / ni ska kunna sitta i samma klassrum ni ska kunna arbeta som vanliga vettiga vuxna människor med gemensamma uppgifter MEN ni behöver inte umgås på fritiden ni behöver INTE / söka varandras kontakt i fortsättningen… (Ingvar 2016).
Anna uppger att hon verkar förebyggande mot konflikter, genom att försöka leta efter spår av små konflikter. Hon berättar att hon försöker hålla uppsyn i korridorerna och spana efter konfliktsituationer, för att kunna reda i dem innan konflikterna blir för stora.
5.5.2 Lektionsutformning som förebyggande åtgärd
Anna och Ingvar anser att man genom reflektion kan komma fram till vilka arbetssätt som skapar konflikter och vilka som inte gör det. Som exempel på en situation där konflikter ofta uppstår, nämner Ingvar grupparbeten. Istället för att låta eleverna själva välja vilka de ska arbeta med, väljer han de grupper eleverna ska jobba i. Detta för att ingen ska känna sig utanför. Anna arbetar på liknande sätt och låter aldrig eleverna själva bestämma vart i klassrummet de ska sitta eller vem de ska arbeta med. Hon brukar rotera så att alla får sitta med alla och arbeta med alla. Detta motiverar hon med ”…så att man lär känna alla i klassrummet och liksom får en naturlig koppling till varandra…”.
Ingvar tycker att det är viktigt att skapa ett klassrumsklimat som har goda konfliktförebyggande kvalitéer. Hans redogörelse citeras nedan.
…i ett klassrum är det tyst / är det stilla och man kanske till och med har samlat in mobilerna och så att de ligger i ett separat skåp / alltså är det knäpptyst så är det oerhört svårt för någon som vill göra någon illa att uträtta något negativt / för det märks ju… (Ingvar 2016).
Ingvar berättar också att han ibland låter eleverna arbeta i korridoren och att de då får prata med varandra. De elever som vill känna trygghet kan dock sitta kvar i klassrummet och känna ro i att klassrummet styrs av tydliga regler.
Både Anna och Ingvar uttrycker att det går att förebygga många konflikter genom att vara en tydlig ledare i klassrummet. Anna uttrycker att detta gör eleverna lugnare och tryggare och att konflikterna då minskar. Ingvar berättar att han under lektionerna håller ”en hög profil” och ofta bedriver katederundervisning. Ingvar tar mycket plats, vilket han uttrycker ”eliminerar en del situationer där elever kan hamna i konflikt med varandra”. Om eleverna måste anstränga sig för att följa med i hans katederundervisning, har de mindre tid för att ägna sig åt varandra, resonerar han.
5.5.3 Skolornas gemensamma riktlinjer för hantering och förebyggande arbete kring konflikter
Samtliga lärare berättar att deras skolor har gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för hur de ska agera då konflikter uppstår och för hur de ska arbeta konfliktförebyggande. Både Anna och Ingvar nämner även att skolans likabehandlingsplan går att applicera på
detta. Jens uttrycker att han inte kan riktlinjerna utantill, men säger att samla information om konflikten, kontakta föräldrar och att dokumentera är en del av detta. Anna berättar att det i likabehandlingsplanen finns riktlinjer för hur man kan arbeta förebyggande med samtal, samarbetsövningar och övningar där man får lära känna varandra. Ingvar berättar att hans skola vartannat år anordnar en nätetikdag. Samtliga lärare berättar att det också ska ske kontinuerliga utvärderingar gällande elevernas hälsa och trivsel. Jens berättar att det vid allvarligare händelser ska skrivas en incidentrapport och eventuellt göras en polisanmälan.
Angående gemensamma riktlinjer för skolan om förebyggande arbete säger Jens att de främst finns till för att ”… det ska se snyggt ut på papper…”. Han säger dock att lärarna på skolan i det stora hela har en samsyn på hur konflikter ska hanteras och förebyggas, men att det i praktiken ändå kan skilja i agerandet.
5.5.4 Ansvarsfördelning i konfliktarbetet
Gällande om konflikthantering och konfliktförebyggande arbete främst är den enskilde lärarens ansvar eller skolans som stort, är samtliga lärare överens om vikten av att alla vuxna på skolan hjälps åt. ”Om du som enskild lärare tycker att du inte räknas till skolan så vet jag inte vad du har på stället att göra…” uttrycker Ingvar och pekar på alla lärares ansvar att ingripa i konfliktsituationer. Om man hamnar i en situation där man känner att man själv inte kan ingripa, kan man dock ta hjälp av skolledning eller annan personal, uttrycker han. Anna säger ”Vi måste ta ett gemensamt ansvar (paus) det blir alldeles för svårt att göra det själv…”. Hon betonar att det är viktigt att samtliga lärare på skolan har en samsyn gällande konflikter. Jens tycker att huvudansvaret ligger på det kollektiva. Han anser att det är viktigt att kollektivt prata om och komma överens om hur man ska arbeta konfliktförebyggande. Om alla lärare hjälper till och kontinuerligt sätter stopp för konflikter när de uppstår så kommer det göra att man ”skapar någon ny typ av anda på skolan…”, uttrycker han.