Samtliga lärare i studien anser att lärare har en viktig roll gällande att hantera de konflikter som uppstår eller tar sig i uttryck i skolan. Deras resonemang om goda strategier redovisas nedan.
5.4.1 Olika konflikter kräver olika hantering
Samtliga lärare är överens om att olika konfliktsituationer kräver olika typ av hantering. Anna anser att konflikter kan kräva olika hantering beroende på konfliktens storlek och hur länge den förekommit. Om situationen grundas i ett missförstånd, går det snabbt att reda ut den, säger hon. Om konflikten pågått under en lång tid eller innefattar fysiskt våld, måste en annan behandling ske.
Jens uttrycker att man måste hantera konflikter på olika sätt beroende på vilka medlemmar konflikten innefattar. Han uttrycker att olika elever är mottagliga på olika sätt. En del behöver man vara hård mot, medans andra måste tas med silkesvantar. Framförallt belyser Jens att hanteringen måste skifta beroende på om det är tjejer eller killar som är inblandade i konfliktsituationen. I konflikter som endast innefattar killar, använder han ”raka rör” och säger t.ex. ”Nu slutar ni med det här”. Det anser han inte fungera när det gäller tjejer, utan menar att de måste bemötas på ett mjukare sätt.
5.4.2 Strategier vid konflikthantering
Anna beskriver sin roll i en konfliktsituation såhär ”I ett samtal är man ju med som en samtalsledare som ser till att alla får prata till punkt…”. Jens skulle istället beskriva sig själv som ett bollplank. Han låter alla inblandade i situationen komma till tals separat och lyssnar på alla sidor. Han uttrycker att han ofta får helt olika bilder av situationen, beroende på vem av de inblandade han frågar. Dessa berättelser får man sedan själv försöka pussla ihop till en helhet, säger han. Då de inbladades historier skiljer sig mycket från varandras brukar han säga ”Du säger såhär och du säger såhär (paus) det går inte ihop…”. Innan han pratar med parterna samtidigt, tycker han att det är viktigt att själv ha gjort sig en övergripande bild av situationen. Efter det låter han parterna mötas och försöker få bägge sidor att förstå den andres perspektiv. Ingvar ser sig själv som mycket erfaren gällande konflikthantering eftersom han varit med om många konflikter under sitt långa arbetsliv. Han uppger också han efter sina insatser i konflikthanteringssituationer, har fått en hög status.
För att reda ut konflikter tycker Anna att samtal mellan de iblandade parterna är en bra strategi. Hon tycker också att det är viktigt att alla får känna sig som en vinnare då de går ut från ett konfliktsamtal, där ingen skuldbeläggs utan att man tillsammans försöker hitta en lösning som känns bra för alla inblandade, så att ingen behöver känna att de förlorat eller ”tappat ansiktet”.
Jens nämner ordet medla flera gånger i sitt resonemang om hur konflikter ska hanteras då de uppstår i klassrumssituationer. Han säger ” …jag använder inte ordet medling till eleverna men när vi pratar om det så medlar man mellan elever kan man säga…” Eleverna får då berätta sina sidor av situationen och tillsammans diskutera detta med Jens. Jens uttrycker också att han väljer att inte säga ordet konflikt under ett utredande samtal med eleverna, eftersom det förstorar upp situationen. Istället för att säga ”Det här är en konflikt” brukar kan exempelvis säga ”Vi ska prata om det som hände i helgen”.
Ingvar berättar om en mobbningssituation som skedde för några år sedan, där han var klasslärare för en klass där en elev blev utsatt för mobbning från hela övriga klassen. Den utsatte eleven var inte oskyldig, men det hen fick tillbaka var inte i rimlig proportion till vad hen utsattes för. Ingvar tog då tag i saken. Han satte etiketten mobbning på situationen och tog ärendet till både rektor och föräldrar. Föräldrar och övriga lärare var mycket delade i åsikten om huruvida detta var rätt sätt att angripa den på. Genom Ingvars aktiva hantering av konfliktsituationen upphörde dock mobbningen och klassen gjordes om inför nästkommande årskurs. Ingvar upplever att hans agerande gett honom respekt och status gällande hur mobbning och konfliktsituationer bör hanteras. Han uttrycker det nedan.
… min RAKA LINJE gav mig respekt… som jag senare kunde dra nytta av… att vara konsekvent med att hota med repressalier och åtgärder mer än man kanske kan ta till… gjorde att jag kom ur det hela med stor trovärdighet… (Ingvar 2016).
Idag är Ingvar med i sin skolas Trygghetsteam, som innefattar några utvalda vuxna som regelbundet stämmer av vilka konflikter som förekommer på skolan. De kontrollerar vem som följer upp konflikter, tar kontakt med föräldrar och återkopplar till de inblandade eleverna.
5.4.3 Att hejda konflikter för stunden eller reda ut dem på djupet.
Alla tre lärarna är överens om att det i första hand är viktigt att direkt hejda en konflikt för stunden då den uppstår. Att hejda konflikten för stunden, grundar både Anna och Jens i vikten av att bevara en god klassrumsmiljö, där samtliga elever får lugn och ro, istället för att lägga tid på att reda ut konflikten. Anna uttrycker det såhär.
…alltså är det inget allvarligt eller någon stor grej så försöker jag nog hellre ta det efteråt därför att man har ju flera andra i klassrummet också som behöver få sitt när det gäller undervisningen… (Anna 2016).
Anna hävdar dock att bästa lösningen vore att få hjälp av en annan vuxen att reda i konflikten, för att själv kunna fortsätta undervisningen. Hon tycker att det är viktigt att så mycket tid som möjligt läggs på just undervisningen. ”…det är så mycket tid från undervisningen som går till annat i alla fall…” ”… de är ju ändå här för att lära sig…”, säger hon. Jens försöker avvänja klassrumskonflikter genom att säga t.ex. ”du har all rätt att vara arg men inte nu” ”…vi tar inte det här inne liksom”.
Jens uttrycker att det är jätteviktigt att följa upp de konflikter han endast hejdat för stunden. De konflikter som inte reds ut ordentligt ”…kanske uppstår några veckor senare / ligger bara och pyr”, säger han. Ingvar resonerar att om klassrumskonflikter fortsätter ske mellan samma individer, så måste situationen redas ut på djupet. Han belyser också att det är viktigt att vara uppmärksam på konflikter som sker mellan asymmetriskt jämnstarka individer. Han beskriver det nedan.
…att är det två någorlunda jämbördiga som haft en konflikt så tror jag inte att jag tar det på djupet men sen om jag märker att det är ett ojämlikt förhållande och en kränkning dessutom / så ska man nog inte luta sig tillbaka… (Ingvar 2016).
Han berättar att han i dessa situationer brukar ställa besvärliga frågor för att ifrågasätta beteendet. Han upplever dock att det är svårt att ta elever på bar gärning eftersom många är ögontjänare.
5.4.4 Att inte agera då konflikt uppstår
Då jag frågar lärarna om de ibland väljer att inte agera då en konflikt uppstår, hävdar både Ingvar och Anna att de försöker att alltid agera på något sätt. Anna uttrycker att hon alltid vill markera att konflikter är oaccepterade, då de uppstår. Hon kan säga saker som ”lägg ner”. Hon uttrycker att hon alltid vill visa att hon bryr sig. Då jag frågar om Ingvar ibland väljer att inte agera då en konfliktsituation uppstår, svarar han ”jag hoppas att jag aldrig har gjort det (skratt) den enda situationen jag kan tänka mig är ifall det pågår en helt annan konflikt / två ungar ligger och slåss…”. I en klassrumsmiljö hävdar dock Ingvar att han skulle märka detta och då agerar han alltid.
Jens är den ende lärare som uttryckligen säger att han ibland väljer att inte agera då en konflikt uppstår. Han belyser vikten av att läsa av hur allvarlig situationen är. Ibland väljer han medvetet att inte hjälpa elever att reda i sina konflikter, med indikationen att det kan vara bra träning för eleverna att själva lära sig reda ut konflikter. Han uttrycker det nedan.
…känner man att det är en elev som är ganska stark och trygg i sig själv så kanske man kan släppa den där och då…man måste lära eleverna ansvar med ju annars kan de inte det om fem eller tio år… (Jens 2016).
Jens försöker dock alltid hålla ett vakande öga på de konflikter han överlåtit eleverna att själva reda ut. Fastän Ingvar tidigare hävdat att han alltid försöker agera i en konfliktsituation, uttrycker han också att alla konfliktsituationer inte behöver redas ut. ”Man kan inte ta alla strider hela tiden ALLTID man får nog använda sitt omdöme…”, säger han. Ingvar väljer att inte agera om konflikter är mellan två jämnstarka kompisar, eftersom han då inte ser det som en riktig konflikt. ”Det där får ni lösa grabbar nu går jag till min lektion…”, kan han t.ex. säga. Han problematiserar också det faktum att de inblandade i konfliktsituation kan ha olika uppfattningar om den. ”… det beror ju på i betraktarens öga vad som är en kränkning eller konflikt…”, uttrycker han.
Vissa konfliktsituationer går inte att lösa, menar Jens. Detta handlar främst om konflikter som pågått under många år. Istället för att verkligen försöka reda ut dem på djupet, anser han att det är bättre att bara försöka hindra konflikten från att blossa upp. ”…det går inte att lösa / eller går det gör det säkert men då krävs det nog massa resurser / tid / lärare / kurator skolsköterska…”, säger han. Han resonerar att vissa sår är svårläkta och om en
person blivit utsatt för kränkande behandling under många års tid, så är denne nog inte är så intresserad av att kunna samarbeta eller utveckla vänskap med sin förövare.
5.4.5 Metod för att reda ut på djupet
Under intervjun frågades lärarna vilken metod de ansåg vara bäst för att verkligen reda ut en konflikt på djupet. Samtliga lärare svarade att det är viktigt att samtala om konflikten med de inblandade parterna. Även om deras sätt att bedriva dessa samtal liknande varandra, fanns det vissa skillnader.
Anna anser att bästa sättet att reda ut en konflikt är att föra ett samtal med alla inblandade och gärna att man är två vuxna ”…en som kan leda samtalet och en som kan observera och anteckna…”, säger hon. Efter detta möte med eleverna är det också viktigt att följa upp situationen, anser Anna. Om eleverna är mycket osams, kan det dock vara bäst att ha enskilda samtal innan man för ihop eleverna, säger hon.
För att verkligen reda ut konflikter på djupet, tycker Ingvar att det är viktigt att lyssna. Detta kräver tid, ihärdighet och tålamod, säger han. Oftast börjar han med att tala med den som fört konflikten på tal. Precis som Anna, anser han att det är bra att vara två vuxna då, så att en kan anteckna och en föra samtalet. Därefter talar han med den andra eleven som är inblandad i konfliktsituationen för att få en bild av vad som egentligen har hänt. Därefter kan situationen tas vidare.
Jens anser att öppna diskussioner mellan de inbladade parterna är den bästa metoden för att reda ut konflikter på djupet. Han anser att diskussioner kan vara en bra metod för att ”gräva i” situationen och komma fram till konfliktens kärna. Både Ingvar och Jens poängterar att det är viktigt att inte endast parta med de närmast inblandade, utan att höra sig för, för att få en vidare bild av situationen. De betonar också att det i vissa konfliktsituationer kan vara viktigt att prata med föräldrar till eleverna. Jens anser att det även kan vara bra att blanda in kuratorn och skolsköterskan.