Analysen visade att lärarna i stor mån hade tankar om konflikter som liknade varandras, men att det också fanns vissa skillnader mellan dem. Deras resonemang kunde belysas genom alla tre relationsteorier och många av deras reflektioner hade stöd i de tankar som Vygotsky, Freud och Mead uttryckt.
När individer blir oense om något i sin interaktion med varandra, uppstår konflikter enligt lärarna, vilket är förenbart med både alla tre relationsteorier. Endast en lärare nämnde konflikters positiva möjligheter, vilket är förenbart med både Meads resonemang om fientliga impulsers nödvändighet (1976:214), Freuds fokus på att synliggöra känslor och tankar (1991a:437) och Vygotskys syn på konflikter som en möjlighet till förändring (1997:110). Lärarna ansåg att konflikter kan komma till uttryck både fysiskt och verbalt, vilket går att applicera på både den symboliska interaktionsimen och det sociokulturella perspektivets fokus på att överföring av budskap från sändare till mottagare kan ske på varierade sätt (Dysthe & Igland 2003:79) (Mead 1976:34).
6.5.1 konflikttyper
Lärarna upplevde att få konflikter skedde i klassrummen, vilket kan förklaras med Meads tankar om att människor vet vilket beteende som passar sig i olika situationer (1976:121) och Vygotskys tankar om att människor ärvt och lärt sig kontextuella handlingsmönster (Säljö 2014:21). Detta kan dock ses som hämmande enligt Freud (1991b:110). De vanligaste konflikttyperna i klassrummet upplevdes vara mobbningsrelaterade, vilket kan förklaras genom Vygotskys tankar om att ungdomar genomgår en kris i den tidiga tonårsåldern (1997:215) och Freuds tankar om att osäkerhet kan driva fram aggressivitet (1991d:96), vilken kan dämpas genom att tillhöra en grupp och att trycka ner andra (a.a:106). En lärare uttryckte att mobbning också kan rota sig i att alla inte vill alla väl, vilket kan rotas i Freuds och Meads tankar om att alla människor har fientliga impulser (Freud 1991c:146) (Mead 1976:213). Vad som är mobbning och inte, är dock
problematiskt eftersom det kan uppfattas olika av de inblandade, vilket Mead menar kan rota sig i feltolkningar och missförstånd (a.a:54). Lärarna ansåg att klassrumskonflikter också kan bero på att eleverna inte vet hur de bör bete sig i vissa situationer och att klassrummet är en konstlad miljö, vilket kan kopplas både till Vygotskys tankar om att tonårstiden ställer krav på nya färdigheter (1997:283), Meads resonemang om svårigheter att hitta sin roll (1976:35) och Freuds resonemang om att undermedvetna drifter och instinkter styr beteendet (2003:162). En lärare ansåg också att klassrumskonflikter kan grunda sig i elevernas olika sociala och kulturella bakgrunder, vilket knyter an till Vygotskys teorier om nedärvda kulturella handlingsmönster (Säljö 2014:21).
6.5.2 konflikthanteringsstrategier
Lärarna ansåg sig ha en viktig roll i konfliktarbetet, vilket kan kopplas till Vygotskys resonemang om den proximala utvecklingszonen (1999:330). Olika typer av konflikter kräver dock olika typer av agerande enligt lärarna, vilket värnar till lärarnas reflekterande förmåga om det gynnsammaste utfallet, som Mead uttrycker (1976:81). Alla lärarna ansåg att samtal mellan de inblandade i konflikten var den bästa metoden och vanligaste strategin, vilket finner grund i alla uppsatsens teorier. En lärare ville inta rollen som samtalsledare, vilket förtydligar rolltagandet enligt Meads teori (a.a:35). En annan lärare föredrog medling, vilket kan minska risken för språkliga missförstånd och göra att roller och attityder möts på ett mjukare sätt, med utgångspunkt i Meads teori (a.a:54) och motverka att elevernas känslor och tankar kolliderar då de synliggörs, med utgångspunkt i Freuds teori (1991c:149). En lärare ansåg det vara viktigt att ingen ”tappar ansiktet” eller skuldbeläggs i samtalen, vilket skulle kunna ske om deras tankar och önskningar synliggörs, enligt Freuds perspektiv (Jungert 2013:77). Med Vygotskys utgångpunkt i att konflikter till stor del beror på situationen och kontexten (Dysthe 2003:44), kan detta undvikas. För att verkligen reda ut en situation på djupet, ansåg samtliga lärare att samtal och diskussioner var en bra strategi samt att höra runt bland resterande klasskamrater, lärare och föräldrar, vilket enligt Vygotsky kan göra att eleverna förstår varandras olika sociala och kulturella bakgrund (Säljö 2014:21), enligt Freud synliggör alla individers tankar och känslor (Jungert 2013:78) och enligt Mead både synliggör roller (1976:35) och ger eleverna en chans att själva reflektera över situationen (a.a:83). En lärare ansåg det vara viktigt att ha ett rakt angreppssätt vid mobbningssituationer och att blanda in lärare, föräldrar och rektor tidigt, vilket kan kopplas till Freuds fokus på att synliggöra problem för att lösa dem (1991a:437). Denna process, kan enligt Vygotskys resonemang om social
samverkan som grund för lärande och utveckling, göra situationen till ett lär tillfälle (Säljö 2014:21).
Lärarna hade framförallt fokus på att hejda klassrumskonflikter för stunden än att reda ut dem, för att bevara en god arbetsmiljö för resterande elever, vilket enligt Vygotskys resonemang även kan dämpa de aggressiva känslorna (1997:96), men enligt Freud förtrycker känslor som eleverna behöver få utlopp för (1991a:437). En lärare väljer att ibland inte agera i konfliktsituationer, för att ge eleverna chansen att själva reda ut dem. Resonemanget är delvis förenbart med Vygotskys resonemang om att elever lär sig i aktiva situationer (1997:48), men går också emot hans tankar om att elever lär sig bäst genom aktiv vägledning av en vuxen (1999:330). Om situationen blir en källa till reflektion hos eleverna, kan den dock enligt Meads resonemang leda till utveckling (1976:81). En lärare ansåg det vara viktigt att alltid ingripa om konflikter sker mellan ojämnstarka individer, vilket kan gränsa till mobbning och trakasserier. En lärare ansåg också att vissa konflikter inte kan lösas, vilket då skulle vara slöseri med tid och ansträngning, enligt Meads resonemang eftersom en människa kan förutspå konsekvensen av ingripandet (a.a:81).
6.5.3 Konfliktförebyggande arbete
Samtliga lärare ansåg sig arbeta konfliktförebyggande och gav som exempel att diskutera respektfullt beteende med eleverna, vilket i skenet av Meads teori, kan ses som ett sätt att väna till elevernas reflekterande förmåga (1976:81) och enligt Vygotskys resonemang att lärande och utveckling sker i social samverkan, där människor utbyter tankar (Dysthe 2003:48). En lärare uttryckte att han tar på sig rollen som klassens gemensamma fiende, för att eleverna inte ska vilja bråka sinsemellan, vilket knyter an till Freuds teori om att grupper blir starkare av att förenas om något (1991d:99). Två av lärarna ansåg att elever som är trygga och mår bra, inte startar konflikter, vilket knyter an till Freuds tankar om att aggressivitet ofta startar i känslan av att vara hotad eller i underläge (1991c149). Två lärare gav också eleverna tips om hur de skulle tänka kring konflikter, vilket kan vara hjälpsamt enligt Vygotsky och hans tankar om att ungdomar genomgår en kris i den tidiga tonårsåldern och har svårare att veta hur de ska bete sig (1997:283). Två lärare ansåg det vara viktigt att vara en tydlig lärare, ta plats och att klassrummet ska ha tydliga ordningsregler, vilket varken är förenbart med Vygotskys tankar om att lärande startar i aktiva klassrum (Dysthe & Igland 2003:89) eller Freuds fokus på att ge människor
möjlighet att synliggöra sina tankar och känslor (Jungert 2013:78). Resonemanget går dock att applicera på Meads teori om att människans sosciofysiologiska impulser måste kontrolleras av regler (1976:213). Lärarna ansåg det inte bara vara de enskilda lärarna, utan också skolans gemensamma ansvar, att arbeta konfliktförebyggande, vilket stöds i Freuds resonemang om att människor i grupp blir starkare om de förenas kring något (1991d:99) och Vygotskys tankar om att människor i grupp kan komma fram till bra lösningar (Dysthe 2003:48), om de gemensamma riktlinjerna också diskuteras fram gemensamt.
7 Diskussion
I detta kapitel kommer först studiens frågeställningar besvaras, vilket följs av en resultatdiskussion. Sedan lyfts studiens resultat fram i relation till vad tidigare forsknings visat. Därefter problematiseras resultatet i relation på synen av konflikt som positiv och negativ och konflikthantering som destruktiv eller konstruktiv. Sist redogörs för uppslag till ny forskning.