Regeringens bedömning: Förslagen innebär nya uppgifter för
Myndigheten för press, radio och tv och för Statens medieråd. De nya uppgifterna medför ett ökat behov av resurser. Regeringen överväger hur de nya uppgifterna ska finansieras.
För övriga berörda myndigheter innebär de föreslagna reglerna en mindre ökning av uppgifter som ryms inom myndigheternas befintliga anslag.
Utredningens bedömning överensstämmer delvis med regeringens. Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Stockholm understryker att
även marginella ökningar av domstolarnas uppgifter medför behov av ökade resurser. Myndigheten för press, radio och tv framhåller att flertalet av de förslag utredningen lägger fram, om de genomförs, kommer att innebära nya och utökade uppgifter för myndigheten vilket medför ett ökat behov av resurser. Statens medieråd bedömer att uppdraget att bistå branschens aktörer i framtagande av ett system för innehållsklassificering samt uppdraget att kartlägga och redovisa åtgärder för medie- och informationskunnighet kräver särskild finansiering.
173 Prop. 2019/20:168 Konsumentverket delar utredningens bedömning att förslaget, utifrån nu
rådande situation på marknaden, inte skulle medföra behov av utökade resurser för Konsumentverket.
Skälen för regeringens bedömning
Myndigheten för press, radio och tv
Förslagen innebär flera nya uppgifter för myndigheten. Följande kan nämnas. Myndigheten ska medverka till samreglering och utveckling av tvistlösningsmekanismer utanför domstol inom området videodelnings- plattformar. Myndigheten ska utöva tillsyn över att leverantörer av video- delningsplattformar vidtar lämpliga åtgärder. Myndigheten ska också tillhandahålla en kontaktpunkt online för att lämna information till allmän- heten om tillgänglighetsfrågor.
Förslagen innehåller också ett flertal nyheter angående myndighetens befintliga uppgift att registrera verksamheter. Framförallt kan nämnas att leverantörer av videodelningsplattformar etablerade i Sverige ska anmäla sin verksamhet för registrering. Också på några andra områden innebär förslagen en utökning av uppgifter som ligger inom den ordinarie verksamheten. Det handlar till exempel om att ställa krav på att program i beställ-tv som tillhandahålls genom tråd ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Utredningen bedömde sammantaget att de utökade uppgifterna för myndigheten, i varje fall inledningsvis, bör kunna rymmas inom befintliga anslag. Regeringen delar Myndigheten för press, radio och tv:s uppfattning att de nya uppgifterna medför ett ökat behov av resurser. Regeringen över- väger hur de nya uppgifterna ska finansieras.
Statens medieråd
Utredningens förslag innebär att Statens medieråd får nya uppgifter. Myndigheten ska bistå mediebranschens aktörer i framtagandet av gemensamt system för att varna för innehåll som kan skada barn. Statens medieråd ska också tillsammans med Myndigheten för press, radio och tv medverka i arbetet med samreglering för leverantörer av videodelnings- plattformar. Dessutom får Statens medieråd i uppgift att kartlägga och redovisa åtgärder som vidtagits för att främja medie- och informations- kunnighet. Regeringen bedömer att de nya uppgifterna sammantaget innebär ett ökat resursbehov och överväger hur de nya uppgifterna ska finansieras.
Konsumentombudsmannen
Konsumentombudsmannen tillsynsområde utökas till viss del genom förslagen. Konsumentombudsmannen föreslås ha tillsyn över att leverantörer av tv följer bestämmelsen i 2 kap. 1 § radio- och tv-lagen som ställer krav på leverantörerna att se till att mottagare av deras tjänster har tillgång till viss information (avsnitt 21.2). Konsumentombudsmannen föreslås också ha tillsyn över att leverantörer av videodelningsplattformar följer bestämmelserna i 9 a kap. 10 och 11 §§ om förbud mot barnreklam och förbudet mot reklam för sådan medicinsk behandling som är tillgänglig endast efter ordination.
Prop. 2019/20:168
174
Som nämnts ovan bedömer utredningen att det sannolikt förekommer få tjänster som bedöms vara videodelningsplattformar under svensk jurisdiktion och att dessa tjänster inte tillhandahåller reklam som omfattas av förslagen. Regeringen bedömer, liksom Konsumentverket, att förslagen, utifrån nu rådande situation på marknaden, inte medför behov av utökade resurser för Konsumentverket. Inte heller tillsynen över att bestämmelsen i 2 kap. 1 § radio- och tv-lagen följs bedöms medföra något behov av ökade resurser.
Justitiekanslern
Justitiekanslern får till uppgift att övervaka den nya bestämmelsen om uppmaningar till våld, hat och terroristbrott i vissa satellitsändningar. Antalet ärenden där överträdelser av artikel 6 aktualiserats i satellitsändningar riktade till andra EES-stater har varit få och kan förväntas minska efter att ändringsdirektivet medfört ökade möjligheter för en mottagande medlemsstat att begränsa sändningar från en annan EES-stat om sändningarna utgör en allvarlig risk för allmän säkerhet, inklusive skydd av nationell säkerhet och försvar. Regeringen bedömer att den nya uppgiften inte bör medföra behov av utökade resurser för myndigheten.
Datainspektionen
Förslagen innebär att Datainspektionen ska övervaka bestämmelserna som föreslås om förbud mot att behandla personuppgifter för kommersiella ändamål. Datainspektionen arbetar bland annat för att människors grundläggande fri- och rättigheter skyddas i samband med behandling av personuppgifter. Förslagen som nu lämnats faller väl inom Datainspektionens uppdrag och innebär inte utökade uppgifter för myndigheten i sådan utsträckning att det kräver en resursförstärkning. Domstolarna
Antalet mål som prövas enligt radio- och tv-lagen av allmän förvaltningsdomstol (Förvaltningsrätten i Stockholm) har de senaste sju åren (2013–2019) varierat mellan cirka 10–25 mål per år. Målen avser frågor om påförande av särskild avgift, utdömande av vite och överklagande av beslut som fattats enligt lagen. De förslag som lämnas i propositionen bedöms inte medföra en ökning på mer än några enstaka mål per år. Förvaltningsrätten i Stockholm understryker att även marginella ökningar av domstolarnas uppgifter medför behov av ökade resurser. Regeringen konstaterar dock att den ökning av domstolarnas uppgifter som kan följa av förslagen bör kunna hanteras inom befintliga budgetramar.