125 Även förslagen om att planhandlingar och annan information under
detalj-planeprocessen ska publiceras på kommunens webbplats (se förslagen i avsnitt 6.3.8, 6.3.10 och 6.3.11) bör göra det lättare för grannar och andra enskilda att följa handläggningen av ett detaljplaneärende.
Bostadssökande
Förslag som fördyrar detaljplaneprocessen eller gör det dyrare att söka bygglov kan i viss mån påverka kostnaden för den som köper eller hyr en bostad (jfr avsnitt 8.7). Förslagen i denna lagrådsremiss kan således leda till ökade kostnader för boendet. Det handlar emellertid om kostnads-ökningar som är så små att de i sammanhanget bör vara försumbara för den enskilde.
Byggherrar
Enskilda agerar i vissa fall som byggherre och kan då påverkas på samma sätt som när ett företag agerar byggherre, se under avsnitt 8.4. I praktiken förekommer det emellertid endast i undantagsfall att enskilda fysiska personer söker bygglov för en åtgärd som kommer att omfattas av de regler som det nu är fråga om. Förslagen bör därför ha liten betydelse för enskilda byggherrar.
Övrigt
Konsekvenserna av de förslag som inte har nämnts i det föregående bedöms vara av ringa betydelse för enskilda.
8.6 Konsekvenser för miljön
Med miljö avses i detta sammanhang miljön i bred bemärkelse, dvs. även påverkan på bl.a. luft och atmosfär, vatten, jord, mark, landskap, natur-områden och biologisk mångfald samt samspelet mellan dessa delar. Dess-utom innefattas tillståndet för människors hälsa och säkerhet, livsvillkor och påverkan på kulturmiljöer m.m.
Vissa termer i plan- och bygglagen bör anpassas till MKB-direktivet
I avsnitt 6.1.2 föreslår regeringen att termen industriområde ska ersätta termen industriändamål för de fall då planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenser även ska uppfylla de särskilda kraven i miljöbalken på grund av att genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betyd-ande miljöpåverkan. Förslaget kan antas medföra en minskning av antalet dubbelprövningar som i dag sker till följd av att miljökonsekvenserna ska beskrivas inom ramen för såväl en detaljplaneprocess som en tillstånds-prövning för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Den minsk-ade dubbelprövningen bör dock inte leda till ett sämre miljöskydd. Tvärtom
126
kan kravet att ytterligare konsekvenser ska redovisas för industriområden som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan leda till ett bättre miljöskydd, när det blir tydligare i plan- och bygglagen att även industri-områden som kanske tidigare inte har miljöbedömts utifrån kriterierna i MKB-direktivet omfattas. Det gäller exempelvis industriområden för lager- eller speditionsverksamhet, där det tidigare har varit otydligt om de omfattats av krav på att miljökonsekvenserna ska ha den omfattning som följer av MKB-direktivet.
Konsekvenserna av förslagen i avsnitt 6.1.1 och 6.1.3 bedöms vara av ringa betydelse för miljön.
Förslag som avser lov och förhandsbesked
I avsnitt 6.2.1 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla när den avser ett MKB-projekt. Därigenom kan regeringen ställa krav på att en sådan ansökan ska innehålla de uppgifter som krävs enligt bilaga II.A till direktivet. Kravet i direktivet gäller dock enbart sådana MKB-projekt där byggnadsnämnden ska bedöma om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, vilket innebär att kravet i praktiken endast kommer att omfatta ett begränsat antal ansökningar. När så är fallet bör ändringen leda till att det blir lättare att bedöma hur den sökta åtgärden kan komma att påverka miljön.
I avsnitt 6.2.2 föreslår regeringen att detaljplanekravet även ska omfatta åtgärder som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betyd-ande miljöpåverkan och innebär att området kan tas i anspråk för ett MKB-projekt eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk på ett sådant sätt. Som en del av detta föreslår regeringen, i linje med vad som föreslås i avsnitt 6.1.2, att detaljplanekravet ska avse industriområden av viss omfattning och inte industriändamål, vilket är den term som i dag används i 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen. I likhet med vad som gäller för förslagen i avsnitt 6.1.2 kan förslaget förväntas medföra en minskning av antalet dubbelprövningar som i dag sker till följd av att miljökonsekvenserna ska beskrivas inom ramen för såväl en detaljplane-process som en tillståndsprövning för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap.
miljöbalken. Inte heller när det gäller förslaget i avsnitt 6.2.2 bör den minskade dubbelprövningen leda till ett sämre miljöskydd. Tvärtom kan detaljplanekravet för industriområden som kan antas medföra en betyd-ande miljöpåverkan leda till ett bättre miljöskydd, när det blir tydligt att även industriområden som kanske tidigare inte har miljöbedömts kan behöva genomgå en miljöbedömning.
I avsnitt 6.2.5 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter ett beslut om lov eller förhandsbesked ska innehålla när det avser ett MKB-projekt, utöver vad som redan gäller i dag. I praktiken handlar det om att regeringen ska kunna föreskriva att sådana beslut ska innehålla de huvudsakliga skälen för byggnadsnämndens bedömning om varför en åtgärd kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljö-påverkan, i de fall beslutet avser ett MKB-projekt (jfr förslaget i avsnitt 6.2.4). Förslaget bör leda till att det blir lättare för grannar och miljö-organisationer m.fl. att bevaka att byggnadsnämnden gör en korrekt
127 ning av den miljöpåverkan som en åtgärd kan medföra. Förslaget bör
således vara positivt för miljön.
I linje med vad som i dag gäller enligt 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen föreslår regeringen vidare att detaljplanekravet enligt 4 kap.
2 § ska gälla en åtgärd som kräver bygglov, om den dels innebär att ett område kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för en hamn för fritidsbåtar, dels kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Att detaljplanekravet inte föreslås gälla småbåtshamnar, som är det rekvisit som i dag används för att uttrycka kravet på bygglov för hamnar i 6 kap. 1 § plan- och byggförordningen, innebär att detaljplane-kravet inte kommer att gälla för fiskehamnar, jfr 24 kap. 2 § miljöprövnings-förordningen. Eftersom fiskehamnar är anmälningspliktiga enligt miljö-balken kommer miljö- och hälsoskyddsnämnden även i fortsättningen kunna säkerställa att etableringen av fiskehamnar sker på ett sätt som är godtagbart från miljöskyddssynpunkt. Med tanke på att det är ovanligt att det byggs nya fiskehamnar bör förslaget emellertid i praktiken ha liten påverkan på miljön.
Förslag som avser detaljplaner
I avsnitt 6.3.1 föreslår regeringen att det ska förtydligas att det är frivilligt för kommunen att ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt pro-gram för att underlätta detaljplanearbetet. Vidare föreslår regeringen att det nuvarande kravet att kommunen inom ramen för ett samråd enligt 5 kap. plan- och bygglagen även ska uppfylla kraven på avgränsnings-samråd enligt miljöbalken, inte ska gälla i arbetet med att ta fram ett sådant program. Eftersom det inte finns några formkrav när det gäller plan-programmets detaljeringsgrad kan programmet göras mycket översiktligt, vilket gör att det i praktiken sällan är meningsfullt att samråda om hur miljökonsekvensbeskrivningen bör avgränsas redan i programskedet. Det är även oklart i vilken utsträckning som kommunerna i dag genomför av-gränsningssamråd redan i programskedet (se avsnitt 8.1). Dessutom kommer det fortfarande att finnas ett krav på att kommunen ska genomföra ett avgränsningssamråd i planskedet. Förslaget bör därmed inte ha någon negativ påverkan på miljön.
I avsnitt 6.3.3 föreslår regeringen ett förtydligande som innebär att kom-munens redovisning av miljökonsekvenser i en planbeskrivning ska inne-hålla viss information, om genomförandet av detaljplanen kan antas påver-ka miljön i ett Natura 2000-område. I så fall spåver-ka redovisningen även inne-hålla en beskrivning av planens konsekvenser för syftet med att bevara området, en redogörelse för de alternativ som har övervägts med en motivering till varför ett visst alternativ valts samt de uppgifter som i övrigt behövs för den prövning som ska ske enligt bestämmelser i 7 kap.
miljöbalken. Förslaget säkerställer att även konsekvenserna för Natura 2000-områden uppmärksammas vid detaljplaneläggning.
I avsnitt 6.3.5 gör regeringen bedömningen att länsstyrelsen även i fortsättningen bör ha ansvar för att underrätta Naturvårdsverket när samråd ska ske med ett annat land på grund av att en genomförandet av en detalj-plan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i det andra landet. I det avsnitt framhåller regeringen att Naturvårdverket bör ges bättre
128
sättningar för att så tidigt som möjligt kunna underrätta det andra landet, men att den frågan kan regleras på förordningsnivå. Att det förslag som lämnas i promemorian (se Ds 2020:19 s. 143) inte genomförs är således inte negativt från miljösynpunkt.
Förslagen att planhandlingar och annan information under detaljplane-processen ska publiceras på kommunens webbplats (se förslagen i avsnitt 6.3.8, 6.3.10 och 6.3.11) bör göra det lättare för miljöorganisationer och enskilda att följa handläggningen av ett detaljplaneärende. Det bör i sin tur vara positivt för miljön.
Föreskrifter om miljöorganisationers klagorätt
I avsnitt 6.4 föreslår regeringen bestämmelser som förtydligar att en ideell förening eller en annan juridisk person som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen och uppfyller vissa andra villkor i miljöbalken har rätt att överklaga vissa beslut. Det gäller för det första beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, vars genom-förande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för ett MKB-projekt. För det andra gäller det beslut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd utanför detaljplan som innebär att området kan tas i anspråk för, eller som vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, vissa MKB-projekt och som ska föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Den föreslagna bestämmelsen säkerställer att miljöorganisationer får överklaga beslut i den utsträckning som följer av MKB-direktivet.
Ändringen är dock av formell karaktär, i och med att det redan följer av praxis att miljöorganisationer har rätt att klaga på sådana beslut som enligt förslaget ska anges i plan- och bygglagen. Den föreslagna bestämmelsen hindrar inte heller att miljöorganisationer med stöd av 13 kap. 8 § plan- och bygglagen och Århuskonventionen kan klaga på andra beslut enligt samma lag. Den föreslagna bestämmelsen medför därmed inte någon förändring av rättsläget när det gäller miljöorganisationers möjlighet att bevaka olika miljöfrågor i plan- och byggprocessen.
Miljökvalitetsmålen
I stort sett alla de 16 miljökvalitetsmålen påverkas av fysisk planering, i synnerhet miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Förslagen i denna lagrådsremiss bedöms dock inte ha någon direkt påverkan på möjlig-heterna att nå miljökvalitetsmålen.