6.3 Förslag som avser detaljplaner
6.3.4 Kraven på vad kommunen ska redovisa
68
Natura 2000 (6 kap. 36 § miljöbalken). Dessa uppgifter behöver även finnas i redovisningen av miljökonsekvenserna när en detaljplan tas fram.
Det ska förtydligas att redovisningen av miljökonsekvenser ska tillgodose kraven i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet
I plan- och bygglagens bestämmelser om redovisningen av miljökonse-kvenser vid detaljplaneläggning finns ingen hänvisning till 6 kap. 36 § miljöbalken, vilket kan leda till osäkerhet om kraven i den paragrafen är tillämpliga.
För att tydliggöra att planbeskrivningen även ska innehålla de uppgifter som behövs för Natura 2000-prövningen anser regeringen att en hänvis-ning till bestämmelsen i miljöbalken bör införas i uppräkhänvis-ningen över vilka miljökonsekvenser som ska redovisas i en planbeskrivning, när sådana frågor berörs av detaljplanen.
Boverket anför att förslaget riskerar att försvåra för kommunerna och komplicera innehållet i planbeskrivningen. Regeringen delar uppfattningen att förslaget kan leda till att innehållet i planbeskrivningen blir mer om-fattande. Svårigheterna att få fram de uppgifter som behövs kan bli än större om kommunen vill att planområdet ska kunna användas på många olika sätt. Regeringen kan dock samtidigt konstatera att det handlar om uppgifter som kommunen redan i dag behöver ta fram för att kunna ansöka om det tillstånd som krävs enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken för att detalj-planen ska kunna antas (se 2 kap. 2 § PBL och 4 kap. 8 § miljöbalken, se även prop. 2000/01:111 s. 46–48). Förutsatt att de nuvarande bestäm-melserna tillämpas på ett korrekt sätt bör behovet av att kommunen tar fram de uppgifter som behövs för Natura 2000-prövningen således inte öka. Genom att kommunen i detaljplanen begränsar vilken användning som tillåts inom planområdet kan kommunen samtidigt påverka vilka upp-gifter som behöver tas fram. Enligt regeringen finns det därför inte skäl att tro att förslaget skulle leda till att det blir väsentligt svårare att detaljplane-lägga områden i närheten av Natura 2000-områden, på det sätt som Årjängs kommun anför.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen.
6.3.4 Kraven på vad kommunen ska redovisa under samrådet behöver förtydligas
Regeringens förslag: Bestämmelserna om vad kommunen ska redo-visa under samrådet ska samlas i en paragraf.
Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. I promemorian föreslås emellertid att kommunen i tillämpliga fall ska redovisa vissa ytterligare handlingar under samråd, medan regeringen föreslår att handlingarna ska redovisas i förekommande fall.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär-skilt över förslaget. Statens geotekniska institut och Vännäs kommun är huvudsakligen positiva till förslaget. Statens geotekniska institut invänder dock mot att grundkartan endast ska behöva redovisas i tillämpliga fall och
69 anser att det i stället ska krävas att en grundkarta med nivåkurvor alltid ska
redovisas för att möjliggöra för intressenter att bedöma risken för olyckor avseende ras och skred.
Boverket anser att uttrycket i tillämpliga fall är otydligt.
Skälen för regeringens förslag Bakgrund och gällande rätt
För närvarande finns det två paragrafer i plan- och bygglagen som reglerar vilka handlingar som kommunen ska tillhandahålla under ett plansamråd.
Enligt 5 kap. 11 e § plan- och bygglagen ska kommunen under samråds-tiden hålla planförslaget tillgängligt för alla som vill ta del av det. Kom-munen ska också se till att det underlag som avses i 5 kap. 8–10 §§ plan- och bygglagen finns tillgängligt liksom det planeringsunderlag i övrigt som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Med hänvisningen till 8–10 §§ avses en eller flera grundkartor, fastighets-förteckningen och i förekommande fall detaljplaneprogrammet. Enligt 5 kap. 13 § plan- och bygglagen ska kommunen under ett samråd om ett planförslag redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kom-munen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planerings-underlaget om det är uppenbart obehövligt. Om det finns ett planprogram, ska kommunen redovisa detta. Om kommunen avser att ingå exploater-ingsavtal eller genomföra markanvisningar, ska kommunen redovisa dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal.
Det blir tydligare vad som ska redovisas under ett samråd om den nuvarande dubbelregleringen tas bort
Innehållet i 5 kap. 11 e och 13 §§ plan- och bygglagen överlappar på flera sätt varandra medan regleringen i andra avseenden skiljer sig åt. Exempel-vis framgår det av 5 kap. 11 e § plan- och bygglagen att kommunen ska tillhandahålla det planeringsunderlag som den anser har betydelse för bedömningen av förslaget, medan det i 5 kap. 13 § plan- och bygglagen inte finns någon uttrycklig koppling mellan redovisningskravet och den bedömning som kommunen gör av underlagets betydelse.
Bestämmelsen i 5 kap. 11 e § (tidigare 11 c §) plan- och bygglagen trädde i kraft den 1 januari 2015 efter förslag i propositionen En enklare planprocess (prop. 2013/14:126). Motiven till den nya paragrafen framgår inte tydligt av förarbetena, men innehållet i paragrafen anges i sak mot-svara innehållet i 5 kap. 21 § plan- och bygglagen (samma prop. s. 296).
Den paragrafen anger vilket innehåll som kommunen ska tillhandahålla under granskningstiden.
För vissa planförslag gäller särskilda bestämmelser om ett utökat plan-förfarande (se 5 kap. 7 §). Det gäller detaljplaner som inte är förenliga med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande, är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bland de särskilda bestämmelser som enligt 5 kap. 7 § ska tillämpas i det utökade planförfarandet nämns bl.a. 5 kap. 11 e § plan- och bygglagen. En möjlig förklaring till
70
regleringen skulle kunna vara att den senare paragrafen avsetts vara tillämplig när det utökade planförfarandet ska användas, medan 5 kap.
13 § plan- och bygglagen skulle tillämpas när det s.k. standardförfarandet ska användas. Det finns emellertid inget i nämnda paragrafer som begränsar bestämmelsernas räckvidd på detta sätt.
De nu aktuella bestämmelserna har viss betydelse för genomförandet av MKB-direktivet, även om de nu förordade ändringarna primärt inte hand-lar om att förbättra genomförandet av direktivet.
För att eliminera den otydlighet som den nuvarande dubbelregleringen medför anser regeringen att 5 kap. 11 e § plan- och bygglagen bör upp-hävas. I allt väsentligt innehåller 5 kap. 13 § plan- och bygglagen mot-svarande bestämmelser, varför upphävandet inte skulle leda till några konsekvenser i sak. Den senare paragrafen är dock otydlig i vilken mån ett sådant underlag som avses i 5 kap. 8 §, dvs. grundkartan och fastighets-förteckningen, behöver tillhandahållas under samrådet.
Kommunen ska även tillhandahålla grundkartan, fastighetsförteckningen och detaljplaneprogrammet under samrådet
Grundkartan utgör ett underlag för detaljplanen, men ingår formellt sett inte i denna. Den innehåller information om fastighetsförhållanden – gränser och byggnader – samt annan viktig information om planområdet som har betydelse för planen och dess genomförande. Grundkartan bidrar även till att göra det möjligt att bedöma om det är lämpligt att bebygga marken i förhållande till olika aspekter, t.ex. i förhållande till risken för erosion, ras, skred och översvämning. Enligt plan- och bygglagen kan det finnas flera grundkartor, vilket gör det möjligt att dela upp kartans information på olika deloriginal så att redovisningen blir så tydlig och informativ som möjligt. Det innebär bl.a. att den del av grundkartan som ingår i plankartan, kan befrias från information som gör kartan svåröver-skådlig och som inte är nödvändig för förståelsen av planen. I praktiken är det ovanligt att grundkartan delas upp i olika delkartor. Vanligtvis kommer grundkartan alltså att tillhandahållas på samma handling som plankartan.
Om det är uppenbart onödigt, behöver någon grundkarta emellertid inte upprättas (se 5 kap. 8 § PBL).
Statens geotekniska institut invänder mot att grundkartan enligt prome-morian endast ska behöva redovisas i tillämpliga fall och anser att det i stället ska ställas krav på att en grundkarta med nivåkurvor alltid ska redo-visas. Regeringen delar inte denna uppfattning. Grundkartan är visserligen en grundläggande förutsättning för att det ska vara möjligt att förstå planen, eftersom det annars inte går att bedöma hur planen förhåller sig till terrängen. Det innebär att det vanligtvis är nödvändigt att grundkartan finns tillgänglig under samrådet. Bestämmelserna i 5 kap. 13 § plan- och bygglagen ska emellertid även tillämpas i fråga om förslag till och beslut om att ändra eller upphäva en detaljplan (se 5 kap. 38 § PBL). När planförslaget avser en enkel ändring, t.ex. när kommunen vill ändra en enstaka planbestämmelse, kan det vara onödigt att tillhandahålla en grundkarta. Det gäller även när en detaljplan upphävs. Som nämnts ovan gäller redan i dag att det ska finnas en eller flera grundkartor, om det inte är uppenbart onödigt. Enligt regeringens bedömning har det inte
71 mit några skäl som innebär att det finns anledning att ställa krav på att det
alltid ska finnas en grundkarta.
Mot denna bakgrund anser regeringen att 5 kap. 13 § plan- och bygg-lagen bör förtydligas så att det tydligt framgår att kommunen även ska redovisa grundkartan under samrådet. Motsvarande bör även gälla för fastighetsförteckningen enligt 5 kap. 8 § och detaljplaneprogrammet enligt 5 kap. 10 § samma lag.
Boverket anser att uttrycket i tillämpliga fall, som föreslås i prome-morian, är otydligt. Regeringen delar denna uppfattning och anser att kravet i stället bör gälla i förekommande fall. Att underlaget ska tillhanda-hållas i förekommande fall innebär att sådant underlag ska tillhandatillhanda-hållas när det krävs enligt 5 kap. 8 § och bygglagen eller, i fråga om plan-program enligt 5 kap. 10 § plan- och bygglagen, när sådant underlag har tagits fram av kommunen.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 13 § plan- och bygglagen. Vidare medför förslaget ett behov av en följdändring i 5 kap. 7 § plan- och bygglagen och att 5 kap. 11 e § upphävs.