De synpunkter som framkommer under

74

Malung-Sälens kommun och Torsby kommun undrar om kraven på sam-råd även gäller för Norge, trots att landet inte är med i EU. MKB-direktivet gäller även inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, som Norge är en del av. Norge har även ratificerat Esbokonventionen. Det innebär att ett gränsöverskridande samråd ska ske på det sätt som anges i miljöbalken även i de fall genomförandet av en detaljplan kan antas medföra en betyd-ande miljöpåverkan i Norge.

6.3.6 De synpunkter som framkommer under ett avgränsningssamråd ska offentliggöras

Regeringens förslag: Om kommunen under ett avgränsningssamråd har tagit emot synpunkter på omfattningen eller detaljeringsgraden av planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenser, ska kommunen redovisa detta under samrådet av en detaljplan.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär-skilt över förslaget. Av de remissinstanser som yttrar sig över förslaget är flertalet positiva eller har inget att invända, däribland Länsstyrelsen i Jämtlands län, Södertälje kommun och WSP AB.

Några remissinstanser framför kritiska synpunkter på förslaget. Läns-styrelsen i Gävleborgs län anser att det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt bibehålla den relativt lösa regleringen som undersöknings-samrådet har i dag, eftersom en högre grad av formella yttranden kan tänkas inverka negativt på informationsutbytet mellan länsstyrelsen och kommunen. Stockholms kommun (Stadsbyggnadskontoret) anser att det blir motsägelsefullt att ställa krav på att synpunkter som har inkommit under avgränsningssamrådet ska redovisas vid plansamrådet, eftersom reglerna i plan- och bygglagen tillåter att avgränsningssamrådet hålls i slutet på samrådsfasen. Kommunen samordnar i vissa fall avgränsnings-samrådet med den s.k. officiella samrådstiden som vanligtvis avslutar plansamrådet. Synpunkterna som har kommit in under avgränsnings-samrådet bör enligt kommunen i stället redovisas i samrådsredogörelsen.

Boverket framhåller att det inte finns några formkrav eller krav på formellt yttrande gällande avgränsningssamråd och att det tydligare bör regleras hur offentliggörandet ska göras för att underlätta för kommunerna.

JM AB anser att kravet på redovisning ska gälla samtliga inkomna synpunkter, oavsett i vilken form de framförts. Muntligt framförda syn-punkter från bl.a. myndigheter behöver enligt JM AB som huvudregel dokumenteras och tillgängliggöras. Södertälje kommun anser att det är otydligt om offentliggörandet innebär att det ska finnas ett särskilt doku-ment på webbplatsen och om synpunkterna ska vara i form av ett protokoll från länsstyrelsen.

Skälen för regeringens förslag Bakgrund och gällande rätt

Enligt MKB-direktivet ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de myndigheter som på grund av sitt särskilda

75 ansvar eller sin lokala och regionala behörighet kan antas bli berörda av

ett projekt ges möjlighet att yttra sig över de uppgifter som lämnas av exploatören och över ansökan om tillstånd. Om medlemsstaten använder andra förfaranden än tillståndsförfaranden, ska myndigheterna ges möjlig-het att yttra sig över motsvarande uppgifter. I detta syfte ska medlems-staterna utse de myndigheter som ska höras, antingen genom allmänna föreskrifter eller från fall till fall. Den information som har inhämtats i enlighet med artikel 5 ska vidarebefordras till dessa myndigheter. Medlems-staterna ska fastställa närmare bestämmelser för hur detta samråd ska gå till (artikel 6.1). Vidare ska medlemsstaterna inom rimliga tidsramar se till att den berörda allmänheten får tillgång till all information som har samlats in i enlighet med artikel 5 (artikel 6.3a).

Vad som avses med den information som har samlats in i enlighet med artikel 5 är inte helt entydigt. I artikel 5.1 anges dels att exploatören ska utarbeta och lämna in en miljökonsekvensbeskrivning med visst innehåll, dels att den ansvariga myndigheten, med beaktande av den information som exploatören lämnat i synnerhet om projektets specifika egenskaper – däribland dess lokalisering och tekniska kapacitet och den miljöpåverkan det antas medföra – om exploatören så begär, ska avge ett yttrande om hur omfattande och detaljerad den information ska vara som exploatören ska lämna i miljökonsekvensbeskrivningen. Vidare framgår att den ansvariga myndigheten, innan den avger sitt yttrande, ska samråda med de myndig-heter som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller sin lokala och regionala behörighet kan antas bli berörda av projektet.

Det bör inte råda några tvivel om att kravet på den information som ska offentliggöras omfattar den miljökonsekvensbeskrivning som exploatören ska utarbeta och lämna in (artikel 5.1 första stycket). Däremot är det inte helt tydligt om kravet även omfattar det yttrande som den ansvariga myndigheten kan ha avgett när det gäller frågan om hur omfattande och detaljerad den information ska vara som exploatören ska lämna i miljö-konsekvensbeskrivningen (artikel 5.2). Av kommissionens vägledning framgår dock att allmänheten och den berörda allmänheten måste ges tillgång till all information som samlats in under förberedelserna av miljökonsekvensbeskrivningen, inklusive reaktionerna från de ansvariga myndigheterna vid den tidpunkt informationen blir tillgänglig (se Environ-mental Impact Assessment of Projects – Guidance on the preparation of the Environmental Impact Assessment Report, s. 74, kommissionen 2017).

Synpunkter på omfattningen och detaljeringsgraden av planens redovisning av miljökonsekvenser ska offentliggöras

I PBL-systemet agerar kommunen både som exploatör och ansvarig myndighet. Likafullt ska kommunen inom ramen för plansamrådet sam-råda om frågan om hur planbeskrivningens redovisning av miljökonse-kvenser ska avgränsas (5 kap. 11 b § PBL). Avgränsningssamrådet ska ske med kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet (6 kap. 10 § miljöbalken). Mot bakgrund av hur PBL-systemet är utformat får direktivets krav på offentliggörande av den ansvariga myndighetens yttrande om hur omfattande och detaljerad informationen i

76

kvensbeskrivningen ska vara, i stället anses omfatta de synpunkter som kan framkomma under avgränsningssamrådet.

Det finns i dag inte något uttryckligt krav i plan- och bygglagen som innebär att kommunen ska offentliggöra sådana synpunkter som framförs under ett avgränsningssamråd, även om det finns krav på att kommunen under samrådet ska redovisa skälen för förslaget och det planerings-underlag som har betydelse (se 5 kap. 13 § PBL).

Det finns inget krav på att de kommuner och myndigheter som kom-munen ska samråda med ska avge ett formellt yttrande. Om så sker anser regeringen emellertid att sådana synpunkter bör offentliggöras, i linje med vad som redan gäller för sådant planeringsunderlag m.m. som kommunen ska tillhandahålla under ett samråd. Eftersom det inte är obligatoriskt för andra kommuner och myndigheter att yttra sig anser regeringen att kravet på att synpunkterna ska offentliggöras endast bör gälla de fall där sådana förekommer, dvs. i fall där sådana synpunkter faktiskt har framförts. I sammanhanget kan konstateras att det ligger i sakens natur att kravet inte är tillämpligt i ett fall där undersökningen enligt 5 kap. 11 a § plan- och bygglagen har lett fram till slutsatsen att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Boverket anser att det tydligt bör regleras hur offentliggörandet ska göras, för att underlätta för kommunerna. Regeringen anser emellertid att det inte är lämpligt att tynga planprocessen med krav på att synpunkterna måste dokumenteras i viss form eller framföras på visst sätt. Eftersom en högre grad av formella yttranden kan tänkas inverka negativt på informa-tionsutbytet mellan länsstyrelsen och kommunen anser regeringen att den nuvarande förhållandevis fria regleringen så långt det är möjligt bör behållas, i linje med vad Länsstyrelsen i Gävleborgs län framför. I prak-tiken kan kravet uppfyllas genom att kommunen på sin webbplats publice-rar t.ex. ett e-postmeddelande från länsstyrelsen eller en grannkommun, om detta innehåller synpunkter på vilka miljökonsekvenser som bör redo-visas i planhandlingarna. Om avgränsningssamrådet i stället genomförs i form av ett möte eller via telefon kan kommunen dokumentera eventuella synpunkter i en tjänsteanteckning som därefter offentliggörs.

I likhet med vad som redan gäller för sådant övrigt underlag som ska tillhandahållas under samrådet bör det vara tillräckligt att synpunkterna tillhandahålls via kommunens webbplats (se även avsnitt 6.3.8). Om olika instanser framför synpunkter på vilka miljökonsekvenser som bör redo-visas är det inte, som Södertälje kommun för resonemang kring, nödvänd-igt att samla dessa i ett gemensamt dokument på webbplatsen. Om kom-munen vill samla synpunkterna på ett sådant sätt, bör det emellertid även vara möjligt för kommunen att redovisa dessa samlat.

Synpunkter på omfattningen och detaljeringsgraden av planens redovis-ning av miljökonsekvenser kan även framföras till kommunen utanför ett formellt avgränsningssamråd, t.ex. inom ramen för den förhandsremiss som ofta avslutar samrådsfasen. Det kan även tänkas att kommunen först gör bedömningen att genomförandet av detaljplanen inte kan antas med-föra en betydande miljöpåverkan, men att kommunen får anledning att göra motsatt bedömning med anledning av synpunkter som kommer in först under förhandsremisen. Kan synpunkterna på redovisningen av miljökonsekvenser inte tillhandahållas under samrådet, bör dessa redo-visas i samrådsredogörelsen (se 5 kap. 17 § PBL). Att samtliga synpunkter

77 inte har kunnat hållas tillgängliga under samrådet bör således inte anses

utgöra ett sådant formaliafel som medföra att samrådet behöver göras om.

Systematiken i MKB-direktivet, där avgränsningssamrådet med berörda myndigheter förutsätts ha skett innan allmänheten ges möjlighet att lämna synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen, talar dock för att avgräns-ningssamrådet vanligtvis bör genomföras innan allmänheten ges möjlighet att lämna synpunkter på beskrivningen av miljökonsekvenserna (se artikel 5.2 och 6.3a). Av förarbetena till plan- och bygglagen framgår att både undersöknings- och avgränsningssamrådet normalt bör ske i ett tidigt skede av samrådsfasen, dvs. innan kommunen har sammanställt ett plan-förslag och genomfört den förhandsremiss som normalt avslutar samrådet (prop. 2019/20:52 s. 68). Mot den bakgrunden anser regeringen att det inte är lämpligt att i plan- och bygglagen, som Stockholms kommun (Stads-byggnadskontoret) föreslår, ställa krav på att de synpunkter som har kommit in under avgränsningssamrådet i stället ska redovisas i samråds-redogörelsen.

JM AB anser att redovisningskravet ska gälla samtliga inkomna syn-punkter, dvs. även sådana som inte handlar om omfattningen eller detaljer-ingsgraden av planens redovisning av miljökonsekvenser och även sådana som framförs muntligen. Regeringen anser dock att det är tillräckligt att övriga synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen för att inte tynga plan-processen med ytterligare administration. Att en kommun som får upp-gifter på något annat sätt än genom en handling snarast ska dokumentera dessa, om de kan ha betydelse för ett beslut i ett ärende, framgår av 27 § förvaltningslagen.

Sammanfattningsvis anser regeringen att plan- och bygglagen bör kompletteras så att det införs en uttrycklig skyldighet för kommunen att i förekommande fall redovisa de synpunkter som har framförts på omfatt-ningen och detaljeringsgraden av planbeskrivomfatt-ningens redovisning av miljökonsekvenserna, om kommunen under ett avgränsningssamråd enligt 5 kap. 11 b § tar emot sådana synpunkter.

Författningsförslaget

Bestämmelserna finns i 5 kap. 13 § plan- och bygglagen.