6.3.1 Att bevisa ett förslag eller överenskommelse om en träff
För att en bestämmelse ska vara effektiv måste den straffbelagda gärningen även vara möjlig att bevisa. Kontaktbrottsgärningens enda objektiva moment97 utgörs av att gär-ningspersonen ska ha föreslagit en träff eller gemensamt med barnet stämt en träff. Om det finns sparade chattkonversationer där det går att utläsa att gärningspersonen föreslagit en träff eller gemensamt bestämt en träff med barnet på ett sätt som är tillräckligt konkret för att omfattas av kontaktbrottet bör det gå att styrka att rekvisitet är uppfyllt.
En viktig aspekt i detta sammanhang är att de kommunikationsmedel som barnen och gärningspersonerna använder varierar med tiden. Camilla Clarin uppgav i intervjun med henne att ungefär 90 % av de anmälningar hon nu får in i sitt arbete avser brott begångna via Snapchat.98 Snapchat är ett kommunikationsmedel där en skickad bild, film eller chattmeddelande raderas från Snapchats server omedelbart efter att meddelandet visats av mottagaren.99 Materialet i meddelandet går därmed förlorat när det visats och dess innehåll går inte heller att återhämta. Enligt Clarin finns det visst utrymme för mottagaren att spara material. Dock kan avsändaren se när mottagaren sparat innehåll som avsändaren skickat. Rimligen bör ett barn som fått sexuella meddelanden skickade till sig från en vuxen person inte vilja att den vuxne får se att barnet sparar känsligt innehåll som skickats mellan dem. Detta bör medföra en minskad benägenhet hos barnet att spara ner mottaget material och därmed finns ofta inga meddelanden sparade mellan barnet och den vuxne.
I dessa fall finns det alltså inte heller något som kan bevisa att den vuxne har föreslagit en träff eller gemensamt med barnet stämt träff en viss tid och plats. De tekniska förut-sättningarna bör därigenom försvåra möjligheterna att bevisa brott av den aktuella typen.
Clarin beskrev att det bästa sätt ett barn kan säkra bevisning i denna typ av situation är att omedelbart ta kort på skärmen där meddelandet mottagits med en annan enhet än den mottagande telefonen. För att detta förfarande ska vara möjligt behöver barnet alltså antingen ha flera enheter tillgängliga som har en kamerafunktion eller ha en annan person
97 Notera att även det överskjutande uppsåtsrekvisitet är ett objektivt rekvisit vilket hör till en otillåten gärning. Genom begreppet objektivt moment görs här en skillnad mellan kontaktbrottets objektiva rekvisit att föreslå eller stämma en träff med ett barn och det objektiva rekvisit vilket innehåller ett överskjutande uppsåt att begå ett sexualbrott mot barnet.
98 Intervju med Camilla Clarin den 2019-03-08.
99 Se Snap Inc, Law Enforcement Guide s 4 f och 10.
i närheten som kan fotografera meddelandet omedelbart när det visas. Hur vanliga dessa scenarion är kan jag inte besvara, men de låter onekligen komplicerade och bör inte utgöra några normalfall. Alltså är det sannolikt ofta så idag att material som kan utgöra bevisning i kontaktbrottsfall raderas och inte går att återhämta.
Sammanfattningsvis finns det vissa problem när det kommer till material som kan bevisa ett förslag eller en överenskommelse om en träff på grund av att det i dagsläget mest dominerande kommunikationsmedlet är skapat i syfte att radera allt skickat och mottaget material. Att brott ska kunna styrkas är då avhängigt antingen att den vuxne är okunnig om de tekniska förutsättningarna och använder ett kommunikationsmedel där meddelanden inte raderas automatiskt eller att barnet är väldigt påläst om hur det bäst säkrar bevis vid denna typ av brott. Ingetdera av dessa alternativ är särskilt lämpligt att förlita sig på. Slutsatsen bör bli att bevisbarheten avseende en bestämd träff är beroende av hur de populära kommunikationsmedlen bland unga är utformade. I dagsläget bör det i de flesta fall vara svårt att bevisa en föreslagen träff eftersom detta material kan förvän-tas vara raderat ur internetsidans server om inte barnet aktivt har sparat ner det och därmed gjort avsändaren medveten om att materialet har sparats.
6.3.2 Att bevisa ett sexuellt syfte
Att låta straffansvaret inträda tidigt i kombination med att lägga stor vikt vid gärnings-personens subjektiva inställning kan sannolikt medföra bevissvårigheter. I det följande ska jag utreda möjligheterna att bevisa en gärningspersons sexuella syfte med kontakten med ett barn. För att ge exempel på hur det sexuella syftet kan bevisas kommer jag att använda de femton domar som presenterades i avsnitt 1.4 om metod och material.
I samtliga femton fall har åklagaren åberopat någon form av chattkonversation mellan gärningspersonen och barnet med ett sexuellt innehåll för att styrka det sexuella syftet med kontakten. Några exempel på hur det sexuella syftet kan bevisas kan hittas i Svea hovrätts dom i mål B 8749-13 där den tilltalade och målsäganden i internetkonversationer kom överens om att träffas och ha samlag i utbyte mot alkohol. I Västmanlands tingsrätts dom i mål B 4881-16 ansågs det sexuella syftet styrkt då den tilltalade i en chattkonver-sation, samma dag som de hade en bestämd träff, beskrev vilka sexuella handlingar han avsåg att göra med barnet. I Örebro tingsrätts dom i mål B 1531-14 förelåg en konversa-tion där den tilltalade frågade om två målsäganden kunde komma och ha samlag i hans bil. Även i Borås tingsrätts dom i mål B 3045-12 frågade den tilltalade i en
Facebook-konversation om målsäganden ville komma över till honom och ligga med honom. Här förekom även en ingående dialog om målsägandens sexuella förmåga. Dessa domar utgör några exempel på fall där det åberopats konversationer innehållande konkreta sexuella förslag.
Men är det så enkelt att bevisa ett syfte att begå ett framtida sexualbrott? I flera av fallen försvarade sig den tilltalade genom att säga att meddelandena var på skoj och ett sätt att ”få igång” sig själv samt att personen aldrig avsåg att träffa barnet vid ett fysiskt möte.100 Om en vuxen person skriver meddelanden till ett barn med visst sexuellt innehåll om att träffas och därutöver föreslår en träff med barnet bör det vanligtvis gå att styrka att den vuxne har ett syfte att begå sexuella handlingar med barnet vid mötet. Det lär inte vara det normala att en vuxen skriver sexuella meddelanden till ett barn eftersom det enligt 6 kap BrB inte är tillåtet att genomföra sexuella handlingar med ett barn. Här beror situationen självklart på hur stor åldersskillnaden är. Om vi förutsätter att den vuxne är betydligt äldre, även än ett barn som snart är 15 år, är meddelanden av sexuell karaktär i vardaglig mening inte helt legitima. Det är möjligt att ifrågasätta beteendet redan där. När gärningspersonen ytterligare föreslår att träffa barnet, som denne även skrivit sexuella meddelanden till, rör vi oss ännu närmare att kunna tro att personen faktiskt vill något med sina sexuella tankar. Det tidigare kravet på ytterligare främjande åtgärd utgjorde en slags garanti för att den vuxne menade allvar med sin avsikt att träffa barnet. Nu när rekvisitet främjande åtgärd har tagits bort återstår det alltså längre tid tills mötet kommer till stånd och det är lättare för en gärningsperson att invända att ett förslag inte var allvar-ligt menat, bara var fantasier eller liknande.
Kan det räcka med sexuella uttryck tillsammans med ett förslag om att träffas? Dessa två aspekter bör tillsammans, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, kunna föranleda att en domstol anser att gärningspersonens sexuella syfte är styrkt. Så bör vara fallet särskilt eftersom det inte finns något krav att bevisa vilket sexualbrott som den vuxne avser att begå.
Av de femton domar jag analyserat är det endast tre fall där åtalet lett till en friande dom avseende kontaktbrottet. I Västmanlands tingsrätts dom i mål B 572-13 konsumera-des kontaktbrottet av sexuellt utnyttjande av barn, i Göteborgs tingsrätts dom i mål
100 Se exempelvis Örebro tingsrätts dom 2014-11-17 i mål B 1531-14 och Borås tingsrätts dom 2013-04-03 i mål B 3045-12.
B 13472-11 konsumerades kontaktbrottet av sexuellt ofredande (vilket var fallet innan straffskalan för kontaktbrottet höjdes till att bli densamma som för sexuellt ofredande) och i Helsingborgs tingsrätts dom i mål B 5668-13 var orsaken till den friande domen att överenskommelsen om att träffas inte var tillräckligt preciserad i tid och rum. Det har alltså inte i något av fallen varit problem med att bevisa det sexuella syftet med kontakten.
Detta behöver i och för sig inte betyda att det inte föreligger svårigheter med att bevisa det sexuella syftet eftersom jag endast haft tillgång till dessa femton domar. Rimligen kan det finnas många fall där åklagare är försiktiga med att väcka åtal för kontaktbrottet då det endast finns svag bevisning av det sexuella syftet. I ett sådant fall bör det ligga nära till hands att istället åtala den misstänkte personen för något annat begånget brott – exempelvis sexuellt ofredande som inte är lika specifikt utformat som kontaktbrottet – vilket är lättare att styrka än kontaktbrottet. De femton domar jag har som material kan emellertid ge en antydan om att det åtminstone inte är omöjligt att bevisa kontaktbrottets sexuella syfte. Domarna visar också att domstolarna i regel kräver någon form av uttryckta sexuella tankar från gärningspersonens sida för att detta syfte ska anses styrkt.
Eftersom kontaktbrottet främst sker via internet bör bevisningen av syftet alltså oftast bestå av chattkonversationer med ett sexuellt innehåll.