Utöver den domstolsprövning som redovisats för ovan bedrivs även andra typer av kontroll och granskning av svensk respektive amerikansk signalspaning för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med lagen och att enskildas in-tegritet beaktas. I mångt och mycket fyller existerande kontrollorgan liknande funktioner i respektive rättssystem, men vissa skillnader kan också identifieras. Till att börja med bedrivs intern kontroll vid såväl FRA som NSA. Gemen-samt för de olika formerna av intern kontroll är att de bland annat syftar till att kontrollera att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande reglering. Det in-tegritetsskyddsråd som ska finnas enligt LSF har även ett särskilt fokus att säker-ställa integritetsskyddet inom verksamheten, i likhet med det amerikanska CLPO som ska arbeta med balansen mellan enskildas integritet och friheter och nation-ell säkerhet. CLPO tycks dock i detta hänseende ha snarare en rådgivande roll till NSA:s direktör medan FRA:s integritetsskyddsråd även kan rapportera till Siun vid behov. Sådan mindre “tandlös” intern kontroll finns emellertid i andra former även vid NSA, såsom till exempel vid generalinspektörens granskning som bland annat översänds till utskott i representanthuset och senaten.
Utöver den interna kontrollen bedrivs även viss kontroll av utomstående en-heter. Sådan extern kontroll bedrivs till exempel av Siun respektive PCLOB. Si-uns kontroll innefattar som framkommit att granska den svenska försvarsunder-rättelseverksamheten och kontrollera att den utförs i enlighet med gällande rätt. I denna kontroll ska Siun ha ett särskilt fokus på granskning av sökbegrepp, för-störing och rapportering. PCLOB kontroll liknar den som bedrivs vid Siun, och innefattar som diskuterats bland annat att se över tillämpningen av gällande re-glering och kontrollera att integritet och medborgerliga rättigheter skyddas på lämpligt sätt. Det kan dock noteras att det inte finns något granskande organ som ser över NSA:s tillämpning av selektorer i efterhand, i jämförelse med Siuns granskning av använda sökbegrepp.304 Vissa skillnader finns även mellan fram-förallt Siuns och PCLOB:s behörighet. Siun kan, förutom att lämna förslag eller synpunkter, avbryta en inhämtning och besluta om att en upptagning ska förstö-ras om de finner att inhämtningen strider mot meddelat tillstånd. Sådana möjlig-heter finns inte vid något av NSA:s interna kontrollorgan eller vid PCLOB. I och med att Siun kontrollerar tillgången till signalbärare säkerställer kontrollmyndig-heten även att FRA endast får tillgång till dessa i enlighet med gällande tillstånd. PCLOB är däremot begränsad till de rapporter som de upprättar. Även om PCLOB:s rekommendationer historiskt sett har implementerats så har Siun fler verktyg att använda sig av, vilket kan resultera i en mer effektiv kontroll. Det kan dock noteras att det vid kontroll och granskning av amerikansk signalspaning i allmänhet delges rapporter och liknande till, till exempel, justitieministern, den nationella underrättelsechefen, kongressens underrättelseutskott och represen-tanthusets och senatens justitieutskott efter utvärderingar av 304 Colonna, Legal Implications of Data Mining - Assessing the European Union’s Data Protection Principles
signalspaningsverksamheten. Detta ger till exempel lagstiftaren en möjlighet att anpassa regleringen om den resulterar i oönskade effekter.
Sammanfattningsvis finns flera likheter och skillnader mellan den kontroll och granskning som bedrivs vid svensk respektive amerikansk signalspaning. Fram-förallt hittas likheter sett till vad som omfattas av sådan granskning och i typen av enheter som bedriver den. Den svenska kontrollen förefaller emellertid ha större möjligheter att ingripa än de amerikanska kontrollorganen.
4.4 Sammanfattning och kommentar
I kapitlet har den slutliga jämförelsen mellan det som framkommit under kapitel två och tre på svensk respektive amerikansk reglering gjorts. Kapitlet har bland annat innefattat en jämförelse av skyddet för den personliga integriteten enligt RF 2 kap 6 § och artikel 8 Europakonventionen respektive fjärde tillägget i den amerikanska rättighetsförklaringen, och en jämförelse mellan signalspaning enligt LSF respektive § 702 FISA.
Avseende skyddet för den personliga integriteten har bland annat framkom-mit att RF och Europakonventionen har ett bredare och mer omfattande skydd för den enskildes integritet, medan det fjärde tillägget i rättighetsförklaringen i vissa delar är starkare. I viss mån uppställer dock artikel 8 tydligare krav på sig-nalspaningsverksamhet, till exempel avseende de minimikrav som utvecklats i praxis. De olika bestämmelserna har även sett till sina ordalydelser flera olikheter. Samtliga bestämmelser innehåller dock någon form av krav på proportionalitet eller skälighet, vilket i sammanhanget avsett balansera behovet av effektiv brotts-bekämpning med skyddet för den personliga integriteten. Det fjärde tillägget får emellertid begränsad tillämplighet på sådan signalspaning som bedrivs under § 702 FISA och enskildas möjlighet att ta vara på sina rättigheter är större under Europakonventionen. Europakonventionen erbjuder, i form av ett internation-ellt fördrag, även ett skydd bortom Sveriges gränser, vilket innebär att även ut-ländska personer utanför landet åtnjuter visst skydd vid svensk signalspaning. Motsvarande gäller inte enligt det fjärde tillägget i rättighetsförklaringen.
Vad gäller signalspaning enligt LSF respektive § 702 FISA har flertalet likheter och skillnader identifierats. Först och främst kan konstateras att tekniken vid sig-nalspaning till stora delar liknar varandra i USA och Sverige, även om det finns viss skillnad i svenska respektive amerikanska myndigheters tekniska tillgång till kommunikation. Avseende förutsättningarna för signalspaning har framförallt framkommit att både LSF och § 702 FISA förutsätter att signalspaningen bedrivs för vissa specifika syften. De syften som listas stämmer till viss del överens med varandra även om den svenska ändamålskatalogen är mer specifik. En av de vik-tigare skillnaderna är dock, även om både svensk och amerikansk signalspaning under de relevanta bestämmelserna ska avse utländska förhållanden, att svensk signalspaning får bedrivas på gränsöverskridande kommunikation medan ameri-kansk signalspaning enligt § 702 FISA endast får riktas mot icke-ameriameri-kanska personer utanför landet. Signalspaning enligt både LSF och § 702 FISA omfattar dock inhämtningen av kommunikation med landets egna medborgare.
Jämförelsen omfattade även de förfaranden för att begränsa inhämtningens omfattning. Här konstaterades bland annat vissa skillnader vid användningen av sökbegrepp respektive selektorer, så som att selektorer riktar sig mot en specifik person medan sökbegrepp som huvudregel inte ska göra det. Vidare konstatera-des att ett tillståndskrav inte uppställs vid amerikansk signalspaning såsom det görs enligt LSF och att detta innebär skillnader mellan Försvarsunderrättelse-domstolen och FISC:s prövningar. Därutöver föreligger i vissa fall en förstörel-seskyldighet för både FRA och NSA men med vissa skillnader i hur denna regle-rats.
Till sist har i frågan om kontroll och granskning av svensk respektive ameri-kansk signalspaning konstaterats att sådan bedrivs i olika former i båda rättssy-stemen, både internt och externt. Den viktigaste skillnaden är emellertid att den svenska kontrollen tycks ha större möjligheter att ingripa, genom att till exempel avbryta en inhämtning, än vad de amerikanska kontrollorganen har.