Privacy and Civil Liberties Oversight Board

Privacy and Civil Liberties Oversight Board (PCLOB) är en oberoende nämnd inom den verkställande grenen av USA:s statsmakt, vars uppgift är att säkerställa att statens ansträngningar för att förebygga terrorism balanseras med behovet av att skydda integritet och medborgerliga friheter.283 Inom detta uppdrag faller bland annat den signalspaning som bedrivs vid NSA. Verksamheten vid PCLOB består bland annat i att nämnden lämnar råd och rekommendationer vid utveckl-ingen och implementerutveckl-ingen av ny reglering relaterad till aktiviteter som avser skydda landet från terrorism.284 PCLOB bedriver därtill kontinuerlig granskning av tillämpningen av gällande reglering vid de myndigheter som bedriver sådana aktiviteter, praxis för informationsdelning mellan dessa myndigheter och andra aktiviteter relaterade till att skydda landet från terrorism.285 Vid denna granskning ska PCLOB kontrollera att integritet och medborgerliga rättigheter skyddas på lämpligt sätt.286 För att PCLOB ska kunna bedriva sin verksamhet ges nämnden rätt att bland annat få tillgång till allt relevant material, inklusive sekretessbelagd information i enlighet med tillämplig lag, från alla delar av den verkställande gre-nen av statsmakten. Nämnden har även rätt att intervjua och ta vittnesmål från personal och tjänstemän vid dessa myndigheter.287

277 50 U.S.C. § 1881a(m)(3)(A)(iv).

278 Dessa är “Select Committee on Intelligence of the Senate” och “Permanent Select Committee on Intelligence of the House of Representatives”.

279 50 U.S.C. § 1881a(m)(3)(C). 280 50 U.S.C. § 1881a(m)(3)(B). 281 50 U.S.C. § 1881a(m).

282 50 U.S.C. § 1881a(m)(1)(A)-(B).

283 Se The Privacy and Civil Liberties Oversight Board, History and Mission, tillgängligt på https://www.pclob.gov/about/. PCLOB:s verksamhet regleras i U.S.C. § 2000ee. 284 U.S.C. § 2000ee(d)(1)(A)-(D).

285 U.S.C. § 2000ee(d)(2)(A)-(C). 286 Ibid.

PCLOB ska, minst två gånger per år, lämna in rapporter till relevanta utskott i kongressen och till presidenten.288 Dessa rapporter ska, i den mån möjligt, vara utan sekretess och innehålla bland annat information om resultatet av PCLOB:s granskning samt deras slutsatser och rekommendationer.289 Rapporterna ska även i största möjliga utsträckning delges allmänheten.290 För att ge allmänheten en insyn i nämndens arbete ska PCLOB även hålla offentliga utfrågningar och i öv-rigt informera om sina aktiviteter på lämpligt sätt.291

I juli 2014 utfärdade PCLOB en rapport om de övervakningsprogram som bedrivs under § 702 FISA.292 I rapporten lämnades tio rekommendationer som syftade till att säkerställa att dessa program balanserade intresset i nationell säker-het med integritetsintresset och de medborgerliga frisäker-heterna.293 Resultatet av dessa rekommendationer följdes därefter upp av PCLOB i två utvärderingsrap-porter under 2015 och 2016. Enligt 2016-års utvärdering hade alla av dessa re-kommendationer implementerats delvis eller i sin helhet, eller så hade den be-rörda myndigheten tagit steg mot ett sådant antagande och genomförande.294

PCLOB består av en ordförande och fyra medlemmar, utsedda av presidenten av och med samtycke från senaten.295

3.7 Sammanfattning och kommentar

Kapitlet har behandlat amerikansk reglering kring inhämtning av elektronisk kommunikation i försvarsunderrättelseverksamhet, samt skyddet för den person-liga integriteten i sådan verksamhet. Som framkommit innebär det fjärde tillägget i rättighetsförklaringen en rätt att bland annat vara trygg som person, i sitt hus, med sina dokument och tillhörigheter och mot oskälig rannsakan och beslagta-gande. Vidare föreskrivs att rannsakningsordrar inte ska utgå förutom vid sanno-lika skäl. Det fjärde tillägget innebär bland annat att alla rannsakningar och be-slagtaganden måste vara skäliga. Vad som gäller specifikt avseende tillåtligheten av § 702 FISA under det fjärde tillägget har ännu prövats av den amerikanska Högsta domstolen. Klart är emellertid att en domstolsorder inte behövs när in-hämtningen riktas mot icke-amerikanska personer utanför USA, och att dessa personer inte åtnjuter skydd under bestämmelsen.

I kapitlet har vidare framkommit att den amerikanska staten, under § 702 FISA, kan bedriva inhämtning av elektronisk kommunikation riktad mot icke-amerikanska personer utanför USA. Detta får ske om (i) ett betydande syfte med 288 U.S.C. § 2000ee(e)(1)(B)(i)(I)-(II).

289 U.S.C. § 2000ee(e)(1)(B)(ii) och U.S.C. § 2000ee(e)(2). 290 U.S.C. § 2000ee(f)(1).

291 U.S.C. § 2000ee(f)(2).

292 Privacy and Civil Liberties Oversight Board, Report on the Surveillance Program Operated Pursuant to

Section 702 of the Foreign Intelligence Surveillance Act, från den 2 juli 2014.

293 Ibid, s. 134-148.

294 Privacy and Civil Liberties Oversight Board, Recommendations Assessment Report, från den 5 feb-ruari 2016, s. 14-26.

inhämtningen är att få försvarsunderrättelseinformation och (ii) inriktnings- och minimeringsförfaranden som är godkända av FISC tillämpas. Det sker ingen in-dividuell domstolsprövning för varje enskilt fall. Istället godkänner FISC en mer övergripande certifiering som ska lämnas in årligen. Trots att amerikanska perso-ner inte får vara det avsiktliga målet med signalspaningen kan deras kommuni-kation inhämtas, till exempel när de kommunicerar med en som signalspaningen riktats mot. Inhämtningen omfattar således kommunikation som sker mellan den som inhämtningen riktas mot och en andra part inom USA.

Insyn i, och kontroll och granskning av, amerikansk signalspaning bedrivs bland annat av FISC, PCLOB och interna enheter vid NSA.

4 Jämförelse mellan svensk och amerikansk rätt

4.1 Inledning

Som framkommit har såväl Sverige som USA omfattande program för signals-paning i försvarsunderrättelseverksamhet. Mellan de två regleringarna kan ett flertal likheter och skillnader identifieras, både i fråga om förutsättningarna för signalspaning och avseende skyddet för den personliga integriteten i sådan verk-samhet. I förevarande kapitel görs en jämförelse av den svenska och den ameri-kanska rätten baserat på vad som framkommit i kapitel två och tre. I avsnitt 4.2 görs till att börja med en jämförelse av skyddet för den personliga integriteten enligt RF 2 kap 6 § och artikel 8 Europakonventionen respektive fjärde tillägget i rättighetsförklaringen. Därefter följer i avsnitt 4.3 en jämförelse av tekniken vid, och förutsättningarna för, signalspaning enligt LSF respektive § 702 FISA, till-lämpliga förfaranden för att begränsa inhämtningen och kontroll och granskning av signalspaningen. Kapitlet avslutas med en kort sammanfattning och kommen-tar i avsnitt 4.4.

4.2 RF 2 kap 6 § och artikel 8 Europakonventionen vs.