2.6.1 Översikt av kontrollmekanismer
För att säkerställa att svensk signalspaning bedrivs i enlighet med relevant regle-ring och med beaktande av skyddet för den personliga integriteten har vissa kont-rollmekanismer införts. Kontroll och granskning av svensk signalspaning bedrivs av Försvarsunderrättelsedomstolen, FRA:s integritetsskyddsråd och Statens in-spektion för försvarsunderrättelseverksamheten. En närmare redogörelse av dessa kontrollmekanismer görs nedan.
2.6.2 Försvarsunderrättelsedomstolen
Försvarsunderrättelsedomstolen är enligt 1 § lagen (2009:966) om Försvarsun-derrättelsedomstol (LFUD) ansvarig för att pröva FRA:s ansökningar om till-stånd till signalspaning. Som diskuterats närmare ovan ska domstolen häri bland annat kontrollera att signalspaningsuppdraget är förenligt med LSF och FUL.
Domstolens sammanträden ska i enlighet med rättegångsbalkens
(1942:740)
(RB
) huvudregel vara offentliga, om inte en uppgift för vilken sekretess gäller kommer att uppenbaras.118 Som framkommit under prövningen Centrum för rättvisa v. Sweden omfattas Försvarsunderrättelsedomstolens verksamhet emel-lertid i praktiken av fullständig sekretess, både avseende dess sammanträden och beslut.119 Domstolens tillståndsärenden omfattas till exempel i regel av sekretess enligt 15 kap 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL).120 Inte heller information om antalet prövningar, tillstånd och avslag, skäl för beslut eller115 Ström, lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, kommentaren till 11 b §. 116 SOU 2011:13, s. 77.
117 Prop. 2008/09:201 s. 89.
118 Se 11 och 14 §§ LFUD, 16 § FPL och 5 kap 1 § RB.
119 Centrum för rättvisa v. Sweden, nr. 35252/08, från den 19 juni 2018, § 135. 120 Försvarsunderrättelsedomstolen, Årsredovisning avseende år 2018, s. 2.
använda sökbegrepp finns tillgängligt för allmänheten.121 Anledningen till att sig-nalspaning generellt omfattas av sådan sträng sekretess är framförallt för att und-vika att avslöja de metoder och tekniker som används, snarare än att skydda käl-lorna och signalerna i sig.122
För att bevaka enskildas integritetsintressen och kompensera för den begrän-sade insynen ska det enligt 5 § LFUD i Försvarsunderrättelsedomstolen finnas ett integritetsskyddsombud. Som framhållits i förarbetena är det inte integritets-skyddsombudets uppgift att uppträda som FRA:s motpart utan snarare att före-träda enskildas integritetsintresse i allmänhet.123 Integritetsskyddsombudet har rätt att ta del av materialet och yttra sig i målet men har ingen möjlighet att över-klaga domstolens beslut. Ombudet kan emellertid påtala eventuella missförhål-landen till Justitiekanslern eller Riksdagens ombudsmän.124 Beslut får enligt 12 § 2 st LFUD fattas i domstolen utan ett integritetsskyddsombud om ärendet är brådskande och ett dröjsmål allvarligt skulle riskera syftet med ansökan. I sådant fall ska ombudet ha rätt att ta del av uppgifterna i efterhand.125
Försvarsunderrättelsedomstolens beslut är bindande och får enligt 16 § LFUD inte överklagas. Besluten ska enligt 9 § förordningen (2009:968) med instruktion för Försvarsunderrättelsedomstolen expedieras till FRA och till Statens inspekt-ion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun). Ett beslut om tillstånd till sig-nalspaning verkställs av Siun.
Domstolen består enligt 2 § LFUD av en ordförande, en eller två vice ordfö-rande samt två till sex särskilda ledamöter.
2.6.3 Integritetsskyddsrådet
Enligt 11 § LSF ska det inom FRA finnas ett integritetsskyddsråd. Rådets uppgift är enligt paragrafen att utöva insyn i myndighetens åtgärder och att säkerställa integritetsskyddet inom verksamheten. Detta innebär bland annat att granska hur FRA styrs genom interna föreskrifter och rutiner.126
Rådet rapporterar till FRA:s ledning och, om behövligt, till Siun. Under 2018 hade integritetsskyddsrådet formella sammanträden på FRA vid fem tillfällen.127 Rådet fann under 2018 inga skäl att rapportera till Siun.128
Enligt 8 b § förordningen (2007:937) med instruktion för Försvarets radioan-stalt består integritetsskyddsrådet av tre ledamöter utsedda av regeringen.
121 Ibid. 122 SOU 2003:34, s. 83. 123 Prop. 2008/09:201, s. 70. 124 Ibid, s. 71. 125 Ibid, s. 71. 126 SOU 2011:13, s. 38. 127 Skr. 2019/20:70, s. 5. 128 Ibid.
2.6.4 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
Siun är den kontrollmyndighet som enligt 10 § LSF ska kontrollera lagens till-lämpning.129 Kontrollmyndigheten ska enligt 10 § LSF ledas av en nämnd bestå-ende av ledamöter utsedda av regeringen. Nämndens ordförande och vice ord-förande ska ha tidigare erfarenhet av tjänstgöring som domare och resterande ledamöter föreslås av riksdagens partigrupper.130
Siuns uppgift är att granska försvarsunderrättelseverksamheten som bedrivs i Sverige och kontrollera att den utförs i enlighet med gällande rätt.131 Kontrollen ska enligt 10 § LSF ha ett särskilt fokus på granskning av sökbegrepp, förstöring och rapportering. I denna kontroll ingår därmed bland annat att granska huruvida FRA använder sökbegrepp i enlighet med tillstånd från Försvarsunderrättelse-domstolen samt om FRA vidtagit åtgärder för att uppfylla förstöringsskyldig-heten och i vilken utsträckning sådan förstöring förekommer.132 Siun granskar även att den försvarsunderrättelseverksamhet som bedrivs sker i enlighet med regeringens inriktning.133
Siuns kontroll kan delas upp i tre olika granskningstyper: övergripande gransk-ning; administrativ granskgransk-ning; och detaljerad granskning.134 En övergripande granskning syftar till att ge en överblick av verksamheten och används framförallt som underlag för fortsatt granskning. En sådan granskning leder sällan till en synpunkt. En administrativ granskning innebär istället att Siun granskar styrdo-kument, rutiner och interna regler för verksamheten. Denna kan resultera i syn-punkter eller användas som underlag för fortsatt granskning. I en detaljerad granskning gör Siun en närmare granskning av verksamheten genom till exempel stickprov. Sådan granskning är återkommande och kan resultera i synpunkter om hur exempelvis FRA tillämpar relevant reglering.135 Under 2018 genomförde Siun totalt 26 granskningar varav nio var relaterade till FRA.136 Det gjordes två detal-jerade granskningar om sökbegrepp, två administrativa granskningar om förstö-ring och en detaljerad granskning av FRA:s rapporteförstö-ring. Ingen av dessa gransk-ningar om sökbegrepp, förstöring eller rapportering ledde till någon synpunkt eller förslag från Siun.137 Efter en detaljerad granskning av bland annat FRA:s tolkning och tillämpning av 2 a § 1 st LSF lämnades emellertid en synpunkt av 129 2 § förordningen (2009:969) med instruktion för Statens inspektion för försvarsunderrättelse-verksamheten.
130 SOU 2011:13, s. 37.
131 1 § förordningen (2009:969) med instruktion för Statens inspektion för försvarsunderrättelse-verksamheten.
132 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Uppgifter, Kontrollmyndighet enligt
sig-nalspaningslagen, http://www.siun.se/uppgifter.html.
133 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhetens Årsredovisning för 2018, Dnr. 9-2019Ö:1, s. 2.
134 Ibid, s. 6 f. 135 Ibid, s. 6 f.
136 Skr. 2019/20:70, s. 4. Siun kontrollerar inte enbart försvarsunderrättelseverksamhet som bed-rivs vid FRA utan även sådan verksamhet vid Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut.
kontrollmyndigheten.138 Innehållet i synpunkten finns inte tillgängligt för allmän-heten.
Om Siun finner att inhämtning strider mot, eller sker utan, meddelat tillstånd har inspektionen enligt 10 § LSF mandat att avbryta inhämtningen och besluta om att upptagningen eller uppteckningen ska förstöras.139 Siun har emellertid inte möjlighet att pröva eller upphäva Försvarsunderrättelsedomstolens tillstånd i sig.140
Siun är även skyldig att enligt 10 a § LSF, på enskilds begäran, kontrollera huruvida dennes meddelanden inhämtats vid signalspaning. Så anses ha skett om meddelandet gått igenom urvalsprocessen och blivit tillgängligt för vidare be-handling hos FRA.141 Om meddelanden har inhämtats ska Siun kontrollera att det skett i enlighet med lag. Den enskilde ska enligt paragrafen bli underrättad om att kontrollen har skett och, normalt sett, om huruvida något otillbörligt fö-rekommit.142 Enligt Signalspaningskommittéen är denna del av Siuns kontroll mer lämpad att i praktiken ta tillvara på enskildas integritetsintresse än den under-rättelseskyldighet som diskuterats ovan.143
Enligt 12 § LSF ska Siun, utöver sin kontrollverksamhet, även förfoga över de signalbärare vars signaler överförs från operatörer i enlighet med LEK. Siun ser därmed till att FRA enbart får faktisk tillgång till signalbärare i enlighet med gäl-lande tillstånd från Försvarsunderrättelsedomstolen. I detta sammanhang gör Siun inga egna prövningar utan verkställer endast domstolens beslut. Det har i förarbeten bedömts olämpligt att lägga ansvaret på operatörerna att verkställa beslut om vilka signalbärare FRA ska få tillgång till; dels för att det innebär kost-nader och risker för operatörerna och dess personal och dels för att informat-ionen om vilka signaler som blir föremål för signalspaning kan avslöja uppgifter om inriktningen av, och behovet inom, försvarsunderrättelseverksamheten.144