4 Resultat
4.2 Krav
4.2.1 Enkätstudie
Av enkäten framgår att 38 kommuner (37 procent) anger att kommunen har tillräckligt med kunskap och erfarenhet om vilka krav som bör ställas på privata aktörer vid markanvisning för friliggande förskolor till privata aktörer (se figur 13 nedan). Men det är nästan 36 kommuner (35 procent) som anger att de inte har tillräckligt med kunskap om vilka krav som bör ställas. Det är 30 kommuner (29 procent) som anger att de inte vet var kunskapsnivån ligger inom kommunen. Vilka krav som bör ställas på den privata aktören utredes endast genom intervjuer, vilket presenteras nedan.
Anser du att er kommun har tillräckligt med kunskap och erfarenhet om vilka krav kommunen bör ställa på privata aktörer vid markanvisning av förskolor för att säkerställa att önskvärd
kommunal service erhålls?
Figur 13: Sammanställning av svaren på fråga 8 i enkäten
Av figur 14 nedan framgår att det är 84 kommuner (80 procent) som anser att det bör ställas krav på att anbudsgivaren kan uppvisa en god ekonomisk kapacitet. 81 kommuner (78 procent) anser att ett skallkrav borde vara att byggnaden håller en kommunal standard. Dessutom är det 64 kommuner (62 procent) som anser att ett skallkrav borde vara att byggaktören lämnar in minst ett referensobjekt på tidigare byggd förskola som är pågående alternativt genomförd under de senaste 10 åren. Lika många kommuner anser att det borde ställas krav på att verksamhetsaktören kan uppvisa en referensverksamhet. Det skallkrav som minst antal kommuner anser borde ställas är att byggaktören har samarbete med en långsiktig förvaltare av skolan, dock är det fortfarande 59 procent av kommunerna som anser att detta bör vara ett skallkrav.
Vilka av nedanstående skallkrav anser du att er kommun borde ställa vid markanvisning för privata förskolor?
Figur 14. Sammanställning av svaren på frågan 10 i enkäten
I enkätens elfte fråga ombads respondenten att uppge andra skallkrav utöver de krav som presenterats i den tionde frågan (se figur 14 ovan). Frågan var inte obligatorisk och av de 104 kommunerna som besvarade enkäten valde 41 kommuner att uppge olika skallkrav och 63 kommuner hoppade över frågan. Frågan var helt öppen och det fanns ingen begräsning i antalet ord, vilket resulterade i svar som var väldigt olika i dess omfattning. Respondenterna använder sig dessutom av olika terminologi samt begrepp. I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning av svaren. Tabellen består av sju olika kategorier som utgår från en enhetlig terminologi. Svaren på frågan har tolkats och sorterats in under dessa kategorier, innebörden av dessa presenteras nedan.
Tabell 2. Sammanställning av svaren på fråga 11 i enkäten
Skallkrav Svar
Friyta per barn 8
Tillgänglighet 4
Generella krav på byggaktören 3
Volymkrav 3
Följa kommunens riktlinjer för förskolegård 2
Följa boverkets avseende ute- och innemiljöer 2
Hållbarhet 2
Totalt antal svarande: 41
Kommunerna anser att det bör ställas skallkrav på förskolans utemiljö. Kommunerna har uttryckt att ett krav bör vara att säkerställa minsta friyta på förskolegården. Fyra kommuner har även uttryckt att ett krav bör vara att byggaktören måste följa boverket och kommunens riktlinjer gällande utemiljön. Vidare anser kommunerna att det bör ställas generella krav på byggaktören utöver dennes ekonomiska kapacitet. Enligt svaren bör skallkraven säkerställa att en byggaktören har teknisk och yrkesmässig kapacitet och att byggaktören är villig att genomföra kommunens beslutade och vid var tid gällande styrdokument och generella krav. Vid val av byggaktör bör vidare beaktas dennes tidigare genomförda projekt och förmåga att hålla tidplaner och produktionstakt.
Av tabell 2 ovan framgår även att tre kommuner anser att det bör ställas ett volymkrav på byggnaden och minst antal förskoleelever som ryms i byggnaden. Två kommuner anser att det bör tas hänsyn till hållbarheten genom att ställa krav på ekologisk, ekonomisk och sociala hållbarhetsaspekter vid byggandet.
Fyra kommuner har nämnt något om tillgänglighet. Enligt kommunerna bör skallkraven säkerställa och tydliggöra för bland annat att förskolan ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelseförmåga, att utemiljön bör vara tillgänglig när verksamheten inte är igång, tillgängligheten till friytor och tillgången till parkering.
4.2.2 Intervjustudie med Härryda kommun
Härryda kommun använde sig av direktanvisning vid deras senaste markanvisning av friliggande förskolor. Kommunen hade därmed inga utvärderingskriterier eller några skallkrav för markanvisningen.
4.2.3 Intervjustudie med Helsingborg kommun
Helsingborg kommun har i den senaste markanvisningen för friliggande förskolor använt sig av anbud med jämförelseförfarande vid tilldelning av mark. Grundläggande krav för markanvisningen vad att den antagna detaljplanen följdes, att byggrätten utnyttjas till minst 75 procent samt att fastigheten bebyggs med gröna tak.
Kraven som ställdes i inlämningsskedet var: gestaltningsförslag genom volymskiss, pm med beskrivning av inlämnat förslag, företagsinformation och ekonomiska förutsättningar för byggaktör och verksamhetsutövare, komplett ansökningshandling för förskola, referens för förskola genom referensperson som styrker verksamhetsutövarens förmåga att bedriva förskola, referensobjekt från tidigare byggprojekt, tidplan för utbyggnad och kontaktuppgifter.
4.2.4 Intervjustudie med Trelleborg kommun
Grundläggande krav för markanvisningen var, att den som vinner markanvisningen ska följa den antagna detaljplanen för fastigheten och ingående regleringar gällande placering m.m., följa kommunens krav på friyta för förskolor i tätort, följa parkerings- och trafiklösningar för området. Ett krav var även att byggherren förväntas hitta och samarbeta med enskild huvudman för förskolans drift och att verksamhetsaktören kan presenteras i inlämningen. Enligt exploateringsingenjören på kommunen var ett krav att kommunen ville ha en exploatör som byggherre och även ha samarbete med en verksamhet som ska sköta driften av förskolan.
I Trelleborg kommun utgjorde inlämningskraven av en kort beskrivning av byggherren samt kontaktperson, kort beskrivning av huvudman, operatören för driften av förskolan samt kontaktperson till denne. I kommunen var det därmed ett krav på att den byggherre som lämnade anbud inkom med en långsiktig förvaltare av förskolan. I förslaget skulle även en kort beskrivning av arkitekt eller arkitektgrupp inlämnas och en kontaktperson. Dessutom skulle förslagen innehålla en beskrivning av verksamheten, antalet barn och arkitektonisk idé. Det utgick även ett minimumkrav på skisser bestående av: situationsplan, volymskiss på byggnad, relevanta fasadskisser och sektioner och skisser med perspektivbilder där material, karaktär på byggnader och utemiljöer framgår.
4.2.5 Intervjustudie med Växjö kommun
En generell förutsättningen och grundläggande krav för markanvisningen var att den som vinner markanvisningen följer detaljplanen, gestaltningsprogrammet för området, kvalitetsprogrammet, riktlinjer för tillgänglighet, förskolans volymkrav om minst 120 barn. Kommunen angav att rekommenderat 8–12 kvadratmeter bruksarea per barn och 20–30 kvadratmeter friyta per barn. Förslaget ska även följa kommunens miljömål och utveckla aspekter på hållbart byggande. Förslaget skulle redovisa antalet
barn i förskolan, antalet kvadratmeter friyta per barn, bruksarea per barn, total ianspråktagen area av kvadrat för förskola.
Inlämningskraven var uppdelad i två olika steg. I det första steget skulle handlingarna omfatta ifylld intresseanmälan och en kortfattad beskrivning av projektidé med beskrivning av tanken med projektet. I det andra steget skulle handlingarna omfatta: enkel situationsplan, förskolemiljö, beskrivning av genomförande och organisation, ambitioner inom hållbart byggande, kontaktperson. Utöver dessa inlämningskrav skulle förslaget även redovisa antalet barn i förskolan, antalet kvadratmeter friyta per barn, total ianspråktagen area av kvarteret för förskola inklusive byggnader och utemiljö. Markanvisningen var för bostäder och friliggande förskola och därmed har de kritiserar som endast berör bostäder tagits bort.
4.2.6 Sammanställning
I föregående avsnitt presenterades de krav som de intervjuade kommunerna har använt vid deras senaste markanvisning. Tabell 3 nedan sammanställer samtliga inlämningskrav för att ge en översiktlig bild av vilka krav som kommunerna använt.
Tabell 3. Sammanställning av inlämningskraven
Inlämningskrav Helsingborg Härryda Trelleborg Växjö
Gestaltning X X X
Beskrivning av byggherre X X X
Referensbyggnad X X X
Verksamhetsutövare X X
Volymkrav (Antalet barn) X X X
Friyta X X