4 Resultat
4.3 Utvärdering
4.3.1 Enkätstudie
Av svaren på enkätens nionde fråga (se figur 15 nedan) framgår att drygt 33 kommuner (31 procent) anser att de har tillräckligt med kunskap om vilka utvärderingskriterier som är lämpliga för markanvisning av privata förskolor. Men det är nästan 36 kommuner (35 procent) som anser att kommunen inte har tillräckligt med kunskap och nästan 35 kommuner (34 procent) som inte vet vilken kunskap som
kommunen besitter. Detta bekräftar att finns kommuner utan erfarenheter och kunskap inom utvärderingskriterier för markanvisning av friliggande förskolor till privata aktörer. Under detta avsnitt presenteras dels vilka skallkrav och utvärderingskriterier som är viktiga utifrån enkätens resultat och dels vilka skallkrav och utvärderingskriterier som de intervjuade kommunerna har använt och hur de viktat kriterierna mot varandra.
Anser du att er kommun har tillräckligt med kunskaper om vad som är lämpliga utvärderingskriterier för markanvisning av privata förskolor?
Figur 15. Sammanställning av fråga 9 i enkäten
Av figur 16 nedan presenteras svaren på fråga 12 i enkäten. Syftet med frågan var att förstå vilket av de angivna utvärderingskriterierna som kommunerna ansåg vara viktigast. Med andra ord, hur skulle kommunerna vikta dessa mot varandra. Det utvärderingskriterium som fick högst poäng och därmed ansågs vara viktigast var hur väl förslaget bedöms ge en god förskolemiljö inomhus. Det utvärderingskriteriet som fick näst högst poäng var hur väl förslaget bedöms ge en god förskolemiljö utomhus. Det utvärderingskriterium som kommunerna anser vara näst minst viktigt var hur väl förslaget tar hänsyn till miljö- och hållbarhet. Det kriterium som anses vara minst viktigt enligt enkäten, är hur väl förslaget bedöms uppfylla gestaltningsprogrammets intentioner.
Rangordna hur viktigt er kommun anser att nedanstående utvärderingskriterier är. (1 är mest viktig och 4 är minst viktig)
Figur 16. Sammanställning av svaren på fråga 12 i enkäten
Fråga 13 i enkäten var inte obligatorisk och av de 104 kommunerna som besvarade enkäten valde 17 kommuner att besvara frågan och 87 kommuner hoppade över den. Frågan var helt öppen och det fanns ingen begräsning i antalet ord, vilket resulterar i att svaren varierar i omfattning och utförlighet. Respondenterna använder sig dessutom av olika terminologi samt begrepp. I tabell 4 nedan redovisas en sammanställning av svaren. Tabellen består av fem olika kategorier som utgår från en enhetlig terminologi. Svaren på frågan har tolkats och sorterats in under dessa kategorier, innebörden av dessa presenteras nedan.
Tabell 4. Sammanställning av svaren på fråga 13 i enkäten
Utvärderingskriterier Svar Gestaltning 9 Verksamhetsutövaren 7 Genomförbarhet 5 Tillgänglighet 3 Pris 2
Det mest förekommande utvärderingskriteriet som nämnts i fråga 13 berör gestaltningen. Kommunerna anser att utemiljöns gestaltning är viktig. Bland annat hur anbudsgivaren tar hänsyn till sol och skuggförhållanden och hur utemiljön är kreativ i dess utformning. Under gestaltning nämns även vikten av god arkitektonisk kvalité och vikten av att utformningen ska passa in i området.
Det är totalt sju kommuner som nämnt att verksamhetsaktören borde utvärderas. Kommunerna anser att verksamhetsutövarens ekonomiska stabilitet, pedagogiska modell och inriktning är det som borde utvärderas och jämföras emellan de olika aktörerna. Några kommuner uttrycker att det är viktigt att aktören är trovärdig och seriös och därmed får delta i utvärderingen.
Kommunerna har också nämnt genomförbarhet som ett viktigt utvärderingskriterium. Det är totalt fem kommuner som nämnt genomförbarhet. Genomförbarheten avser enligt kommunerna byggherrens ekonomiska stabilitet och möjlighet att genomföra projektet och betonar vikten av en trovärdig och seriös aktör. Vidare har kommunerna också nämnt tillgängligheten. Tillgänglighet avser enligt kommunerna parkeringsmöjligheter för att hämta och lämna barnen på förskolan. Detta går hand i hand med gestaltning och det uttrycks att det är viktigt att förslagen tar hänsyn till omgivningens karaktär. För en del unika projekt läggs vikt vid innovativa lösningar. Slutligen har priset också nämnts som ett utvärderingskriterium av två kommuner.
4.3.2 Intervjustudie med Härryda kommun
Härryda kommun använde sig av direktanvisning vid deras senaste markanvisning av friliggande förskolor. Kommunen hade därmed inga utvärderingskriterier eller några skallkrav för markanvisningen.
4.3.3 Intervjustudie med Helsingborg kommun
Kommunen valde att markanvisa till byggaktörer och för att jämföra byggherrarnas anbud hade kommunen sex utvärderingskriterier: verksamhetsbeskrivning, ekonomiska förutsättningar, utnyttjandegrad av mark, bedömning av referensobjekt, gestaltning och projektets genomförbarhet. Den totala maxpoängen var 60, som var lika fördelade över alla bedömningspunkter. Det vill säga alla punkterna var lika viktiga vid utvärdering och viktning. I utvärderingen av verksamhetsbeskrivningen lades stor vikt på vad verksamheten kunde tillföra i det pedagogiska men även verksamhetens ekonomiska förutsättningar. I markanvisningen var priset fast och för att kunna ställa krav på kvalitéerna och inte priset. Exploateringschefen menar på att om priset är en påverkande faktor blir den således ganska styrande i utvärderingen. Enligt exploateringschefen är det extra viktigt i dessa sammanhang att verksamheten är prioriterad och inte priset.
4.3.4 Intervjustudie med Trelleborg kommun
I det andra steget tog kommunen fram fyra utvärderingskriterier som bedömdes individuellt och poängsattes, dessa är: gestaltning, anbudspris, genomförbarhet och hållbarhet. Totalt kunde ett förslag maximalt tilldelas 32 poäng, varav 12 poäng för gestaltning, 10 poäng för anbudspris, 5 poäng för hållbarhet och 5 poäng för genomförbarhet. Marken som anvisades har ett attraktivt värde och därför valde kommunen att tilldela högst poäng för gestaltning. I området finns det kulturhistoriska värden och byggnader. Det var därför viktigt att förslaget anpassades väl till omgivningens värden. Dessutom är fastighetsstorleken väldigt begränsad och byggherren behövde komma in med kreativa lösningar för att få upp kvalitén på utemiljön och att få in tillräckligt många barn. Efter gestaltningen har kommunen anbudspris som det näst viktigaste kriteriet. Högst pris, räknat i kronor per kvadratmeter, gav bäst placering inom denna bedömningspunkt. Hållbarhet och genomförbarhet ansågs lika viktiga. Hållbarheten avsåg övergripande visioner kopplat till kommunens hållbarhetspolicy. Genomförbarheten avsåg byggaktörens erfarenhet av liknande projekt t.ex. att visa på pågående eller avslutade referensobjekt. Hänsyn togs till om referensobjekten var en förskola. Genomförbarheten avsåg även bevis på ekonomisk status samt även en tydlig redovisning av hanteringar och lösningar av de olika förutsättningarna i markanvisningen. Enligt exploateringsingenjören ville kommunen vara tydliga och transparanta med att vikt läggs på dessa två kriterier men att dessa inte var lika viktiga som gestaltning och pris.
4.3.5 Intervjustudie med Växjö kommun
Växjö genomförde senast en markanvisningstävling för friliggande förskola och bostäder kombinerat. Utvärderingen baserades på fyra olika utvärderingskriterier: gestaltning, miljö, organisation och genomförande. Gestaltningen utgick från förslagets arkitektoniska helhetsgrepp, byggnadens anpassning till tomten och landskapet, byggnadens utformning, inklusive fasader färger och detaljer. I gestaltningen ingick även hur väl förslaget bedömdes ge en god förskole- och utemiljö samt hur väl förslaget bedömdes uppfylla gestaltningsprogrammets intentioner. Utvärderingskriterierna för miljö var, val av uppvärmning, förslagets ambitioner avseende hållbart byggande och hållbar utveckling. Utvärderingskriteriet gällande organisation och genomförande avsåg den ekonomiska genomförbarheten av projektet. Enligt exploateringsingenjören var bedömningen en godtycklig helhetsbedömning över vad som skulle passa in i området. I detta fallet var priset fast och därmed låg priset inte till grund för bedömning för val av byggherre.
4.3.6 Sammanställning
I föregående avsnitt presenterades de utvärderingskriterier som de intervjuade kommunerna har använt vid deras senaste markanvisning. Tabell 5 nedan sammanställer samtliga utvärderingskriterier för att ge en översiktlig bild av vilka utvärderingskriterier som kommunerna använt.
Tabell 5: Sammanställning av utvärderingskriterierna från intervjun
Utvärderingskriterier Helsingborg Härryda Trelleborg Växjö
Genomförbarhet X X X
Gestaltning X X X
Hållbarhet och miljö X X X
Pris X
Utnyttjandegrad av mark X X
Verksamhet X X