Under detta kapitel presenteras slutsatserna utifrån frågeställningarna:
- Vilken metod bör användas vid markanvisning av förskolor som ska byggas och bedrivas i privat regi?
- Vad bör kommunen ställa för krav på privata aktörer vid markanvisning av friliggande förskolor?
- Vilka är lämpliga utvärderingskriterier och hur bör dessa viktas mot varandra?
6.1 Metod
Det finns ingen universalmetod för markanvisningar av friliggande förskolor till privata aktörer. Kommunerna arbetar med olika tilldelningsmetoden men den metod som används i störst utsträckning i dessa sammanhang bland kommunerna är direktanvisning. Studien föreslår däremot, om möjligheten finns, att tillämpa markanvisningstävling eller anbud med jämförelseförfarande i största möjliga mån, för att inte förbise ett anbud eller förslag på en verksamhet som är mer lämpad utifrån kommunens krav och projektets faktorer.
6.2 Krav
Kommunen bör i ett tidigt skede redogöra för kraven på byggherrarna. Kraven bör vara så tydliga som möjligt men inte för höga för att omöjliggöra projektets genomförbarhet. Studien har kommit fram till att kommuner vid markanvisning av friliggande förskolor bör ställa följande krav:
• beskrivning av byggherre
• byggherre ska komma in med samarbete med verksamhetsaktör • friyta
• följa kommunens riktlinjer
• följa kommunens antagna program • volymkrav
6.3 Utvärdering
Studien visar på att kommunerna tillämpar olika utvärderingskriterier vid val av byggherre. Studien föreslår att de grundläggande utvärderingskriterierna som bör användas i dessa sammanhang är:
• utvärdering av verksamhetsaktören • utvärdering av genomförbarheten
• utvärdering av gestaltning
• utvärdering av hållbarhet och miljö.
Hur utvärderingskriterierna bör viktas mot varandra skiljer sig från kommun och projekt. Men studien har påvisat att genomförbarheten bör utgöra det viktigaste kriteriet i dessa sammanhang följt av verksamheten. Gestaltning samt hållbarhet och miljö kan viktas högre men det bör inte påverka genomförbarheten i en sån stor utsträckning att projektet inte blir lönsamt. Slutligen rekommenderar studien inte att pris bör utgöra ett utvärderingskriterium. Priset bör vara fast för att öka kvalitén på förskolan.
6.4 Säkerställande
Kommunerna har ett stort ansvar att tillgodose förskoleplatser till kommunens alla invånare. Markanvisning för friliggande förskolor är ett tämligen bra verktyg för kommunen att överlåta en del av ansvaret. Men faktum är att oavsett vilken metod kommunen tillämpar om kommunen utformar utförliga och tydliga krav i ett tidigt skede av markanvisningen, använder lämpliga utvärderingskriterier och utformar avtal med tydliga villkor och avtalskrav, finns det alltid en risk att verksamheten övergår till kommunal regi. Risken kan minskas genom att kommuner utformar tydliga riktlinjer och utforma tydliga krav i avtalen. Kraven i avtalen ska i dessa sammanhang framförallt säkerställa: genomförbarheten, verksamheten, gestaltningen och hållbarhet och miljön.
6.5 Förslag på fortsatta studier
• Det har framkommit att kommunerna i vissa av fallen fått ta över driften av förskolan men för att den privata driften inte fått ekonomin att gå ihop och att skolbidraget inte är tillräckligt stort för nyproduktion av förskolor. Det hade varit intressant att analysera hur skolbidraget ser olika ut bland de olika kommunerna och hur detta påverkar en privat aktörs vilja och möjlighet att vara del i ett projekt.
• Av intervjuerna har det även kommit fram att i några av kommunerna har man direktavvisat förskolor där det inte finns något behov av att fler förskoleplatser tillskapas och att man därigenom skapar en konkurrens på en marknad som inte borde ha en sådan marknad.
• Att överlåta en kommunal service till privata aktörer kräver att det politiska klimatet ställer sig positivt till detta. Från intervjuerna har det framkommit att en kommun har haft projekt som lagts ner när det skett ett politiskt skifte som inte ställer sig positivt till privatisering av kommunal service. Studien hade kunnat utreda och granska det politiska systemet utifrån ett ekonomiskt perspektiv.
• Studien utgår från kommunens perspektiv vid val av markanvisningsmetod. Det hade varit intressant att utreda hur byggherren ställer sig till markanvisningsmetod och hur de ser på utvärderingskriterierna och kravställningen i dessa sammanhang.
Referenser
Adolfsson, C., Didón, U., L., Hjalmarsson, J., Magnusson, L., Molander, S. (2019). Plan- och bygglagen [Elektronisk resurs] (L-PLABY8). Hämtad från:
https://juno-njse.eu1.proxy.openathens.net/b/documents/3214147?t=TABS_BOOK_ VERSIONS#BOOKPART9789139311041CHAPTER2_COMM1
Andersson, L. (2018). Avtal under markanvisnigsprocessen. (Mastersuppsats). Stockholm: Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Tillgänglig:
https://www.iff.jur.uu.se/digitalAssets/740/c_740334-l_3-k_andersson_louise---avtal-under-markanvisningsprocessen.pdf
Axelsson, B. (2018). Kommunala markanvisningar i Stockholms län - En jämförelse mellan elva kommuner mellan åren 2015-2017. (Masteruppsats). Stockholm: Institutionen för fastigheter och byggande, Kungliga tekniska högksolan.
Tillgänglig:
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1228212/FULLTEXT01.pdf
Boverket. (2018). Förbud mot egna kommunala krav på byggnadsverks tekniska egenskaper. Hämtad 2020-03-31 från: https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggnadsverk-tomter-mm/sarkrav/
Boverket. (2019a). Vägledning om barns och ungas utemiljö. Hämtad 2020-04-28 från:
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/barns-och-ungas-utemiljo/
Boverket. (2019b). Så planeras Sverige. Hämtad 2020-04-27 från: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/
Boverket. (2019c). Riktlinjer för markanvisning. Hämtad 2019-12-17 från:
Boverket och Movium. (2015). Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Karlskrona: Boverket.
Caesar, C. (2016). Municipal land allocations: integrating planning and selection of developers while transferring public land for housing in Sweden. Journal of Housing and the Built Environment, 31(2), 257-275. Doi: 10.1007/s10901-015-9457-2
Caesar, C., Kalbro, T. & Lind, H. (2013). Bäste herren på täppan? – En ESO rapport om bostadsbyggande och kommunala markanvisningar. (ESO-rapport, 2013:1). Stockholm: Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.
Caesar, C., & Kopsch, F. (2018). Municipal land allocations: a key for understanding tenure and social mix patterns in Stockholm. European Planning Studies, 26(8), 1663-1681. Doi: 10.1080/09654313.2018.1484427
Denscombe, M. (2018). The Good Research Guide: For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education.
Edin, J. & Sandberg, A. (2015). Markanvisningar: Ett effektivare system med policys. (Masteruppsats). Stockholm: Institutionen för fastigheter och byggande, Kungliga tekniska högskolan. Tillgänglig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:839660/FULLTEXT01.pdf
Ekbäck, P., Kalbro, T., Norell, L. & Sjödin, E. (2016). Markåtkomst och ersättning (4:e uppl.). Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.
EU-kommissionens meddelande om inslag vid stöd av statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader, EGT C 209, 10.07.1997, s.3.
Gigliotti, L.M. (2011). Comparison of a internet versus mail survey: A case study.
Human dimensions of wildlife, 16(1), 55-62. doi:
10.1080/10871209.2011.535241
Gustavsson, M. & Säfsten, K. (2019). Forskningsmetodik för ingenjörer och andra problemlösare. Lund: Studentlitteratur
Hansson, A. (2018) Promoting planning for housing development: What can Sweden learn from Germany? Land Use Policy 64, 470-478. doi: 10.1016/j.landusepol.2017.03.012
Jacob, S. A., & Furgerson, S. P. (2012). Writing Interview Protocols and Conducting Interviews: Tips for Students New to the Field of Qualitative Research. The Qualitative Report, 17(42), 1–10.
Kalbro, T. & Lindgren, E. (2018). Markexploatering (Sjätte upplagan). Norstedts juridik.
Lantmäteriet & Mäklarsamfundet. (2016). Fastighetsvärdering – Grundläggande teori och praktisk värdering. Gävle/Solna: Instant Book
Nilsson, M. (2019). Social infrastruktur i ny stadsbebyggelse. Stockholm: Institutionen för fastigheter och byggande, Kungliga tekniska högskolan.
Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1330407/FULLTEXT01.pdf
SFS 1974:152. Regeringsformen. Stockholm: Justitedepartementet
SFS 1998:808. Miljöbalken. Stockholm: Miljö- och energidepartementet
SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2014:899. Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SFS 2016:1145. Lag om offentlig upphandling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2017:725. Kommunallag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2019). När du får beslutet. Hämtad 2020-05-26 från: https://www.skolinspektionen.se/sv/Tillstandsprovning/Starta-fristaende-skola/Nar-du-fatt-beslutet/
Statskontoret. (2012). Mark, bostadsbyggande och konkurrens – En granskning av den kommunala markanvisningsprocessen. (2012:25). Stockholm: Stadskontoret.
Sveriges Kommuner och Regioner. (2019a). Ekonomirapporten, oktober 2019.
Hämtad 2019-12-12 från:
https://tools.kib.ki.se/referensguide/apa/#rapporter-rapporterielektroniskformsomforfattatsavmyndighetinstitutionorganisation Sveriges Kommuner och Regioner. (2019b). Gäller LOU vid hyra av lokal?. Hämtad
23-05-2020 från: https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-737-4.pdf
Sveriges Kommuner och Regioner. (2020). Så styrs en kommun. Hämtad
2020-05-09 från:
https://skr.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kom munaltsjalvstyresastyrskommunenochregionen/sastyrskommunen.735.html Prop. 2013/14:126. En enklare planprocess. Tillgänglig:
Prop. 2015/16:195. Nytt regelverk om upphandling. Tillgänglig: https://juno-nj-se.eu1.proxy.openathens.net/b/documents/2136355?t=proposition_for# PROP_2015_2016_0195
Bilaga D. Intervjuguide
I studien ska jag utreda vad kommunen bör ställa för krav på privata aktörer vid markanvisning av friliggande förskolor för att säkerställa att önskvärd kommunal service erhålls. Målet med arbetet är att belysa de möjligheter kommuner har för markanvisning för kommunala förskolor som bedrivs i privat regi som ett led i att hitta hållbara ekonomiska alternativ med bibehållen önskvärd kommunal service. Syftet med intervjun är att få en djupare förståelse kring hur ni praktiskt har gått till väga.
Intervjun idag är semistrutkurerad vilket betyder att jag har förberett 7 huvudfrågor men jag kan komma att ställa en del följdfrågor om det finns något som jag önskar att ni utvecklar eller för att bekräfta att jag förstått allting rätt. Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst under intervjuns gång avbryta intervjun. Dina svar kommer att behandlas vara helt anonym. De uppgifter som du lämnar in kommer dessutom endast att används för studien. Under intervjun har jag tänkt att spela in dina svar, är du okej med det? Vill du att jag skickar ut sammanställning av min tolkning på dina svar för att du ska få komplettera eller kommentera?
1. Kan du beskriva den senaste markanvisningen av friliggande förskolor i din kommun när tillämpade (Infoga metod) och förklara varför ni valde den metoden?
2. Vilka utvärderingskriterier hade ni inför markanvisningen?
3. Vilka krav ställde ni på den privata aktören för att säkerställa att önskvärd kommunal service erhålls?
4. Stötte ni på några juridiska problem under markanvisningsprocessens gång? Kan du i så fall beskriva vilka problem och hur dessa hanterades?
5. Stötte ni på några praktiska problem under markanvisningsprocessen? Kan du i så fall beskriva vilka problem och hur dessa hanterades?
6. Nu har du berättat om hur ni genomförde den senaste markanvisningen för friliggande förskolor, och utifrån dina erfarenheter - har du några förbättringsförslag/rekommendationer för genomförandet av markanvisningen?
7. Har du något mer du vill ta upp eller fråga om innan vi avslutar intervjun?