Kultur och kulturarv

Statens kulturråd (Kulturrådet) har till uppgift att, med utgångs-punkt i de nationella kulturpolitiska målen, verka för kulturens ut-veckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag och genom andra främjande åtgärder.

Kulturrådet ska vidare enligt sin instruktion särskilt verka för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom verksam-heter som, bland annat, rör samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur. Kulturrådet har i yttrande till utredningen an-fört att det som ett komplement till Kulturrådets bidrag inom respek-tive konstområde därför finns två särskilda bidrag för nationella minoriteters organisationer/kulturaktörer: ett verksamhetsbidrag till löpande kulturverksamhet och ett projektbidrag till tidsbegränsade projekt.

Utöver att Kulturrådet fördelar bidrag till enskilda aktörer ansva-rar myndigheten även för statens bidrag till regionerna inom ramen för Kultursamverkansmodellen. Kulturrådets styrelse fattar beslut om bidrag med regionernas kulturplaner som underlag. De statliga medlen betalas ut i samlad form till regionen som ansvarar för för-delningen till regionala kulturverksamheter. Kulturrådet ansvarar även för nationell uppföljning av medlen. Myndigheten ska enligt sitt regleringsbrev i sin bedömning och uppföljning av de regionala kul-turplanerna särskilt uppmärksamma regionernas arbete för att främja de nationella minoriteternas och i synnerhet romers kultur och kulturarv.

I Kulturrådets instruktion har vidare tagits in en särskild bestäm-melse om redovisning som rör de nationella minoriteterna. Enligt

80

7 a § i instruktionen ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur myndigheten verkat för det samiska urfolkets och övriga natio-nella minoriteters kultur i såväl kultursamverkansmodellen som övrig bidragsgivning och verksamhet. Redovisningen ska göras utifrån de nationella kulturpolitiska målen och de minoritetspolitiska målens delområden språk och kulturell identitet samt inflytande och del-aktighet.

Under perioden 2017–2019 har Kulturrådet haft ett särskilt upp-drag att främja utgivning och spridning av litteratur på de nationella minoritetsspråken. Barn- och ungdomslitteratur är prioriterat. I upp-draget ingår också att genomföra läsfrämjande insatser tillsammans med den romska minoriteten (Ku2017/02332/DISK).

En annan central aktör är Sametinget. Sametinget ska enligt Same-tingslagen verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verk-samheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Bland annat ska myndigheten besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande.

Sametingets kulturnämnd beslutar om verksamhetsbidrag till samiska organisationer, institutioner och föreningar samt projektbidrag som rör samisk kultur.

Även Institutet för språk och folkminnens uppdrag berör natio-nella minoriteters kulturarv, bland annat inom ramen för uppdraget med att samordna och utveckla arbetet med tillämpningen av Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet.

Exempel på andra myndigheter vars uppdrag kan beröras är Riks-antikvarieämbetet, Riksteatern och Myndigheten för kulturanalys.

Även Svenska filminstitutet (SFI), som inte är en myndighet utan en stiftelse, berörs. Bland annat fick institutet 2018 i uppdrag att främja film för barn och unga på de nationella minoritetsspråken och till-delades en och en halv miljon kronor för detta.

3.6.6 Ortnamn

Enligt 1 kap. 4 § kulturmiljölagen (1988:950) gäller att god ort-namnssed ska iakttas vid statlig och kommunal verksamhet. Namn som godkänts av Lantmäteriet ska användas i sin godkända form i statlig och kommunal verksamhet. Enligt bestämmelsen innebär god

ortnamnssed bland annat att namn på svenska, samiska, finska och meänkieli så långt möjligt ska användas samtidigt på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.

Inom Lantmäteriet finns Ortnamnsrådet som ger råd i frågor om ortnamn med företrädare för ortnamnsvårdande och namngivande intressenter. I rådet ingår representanter för Sametinget, Institutet för språk och folkminnen, Sveriges Kommuner och Regioner, Trafik-verket och universiteten.

3.6.7 Medier

I sändningstillstånden för public service-bolagen, Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) som gäller för perioden 1 januari 2020–31 december 2025, finns villkor som avser nationella minoritetsspråk. Där anges att förstasändningar på vart och ett av de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch ska öka under tillståndsperioden jämfört med 2019 års nivåer. Det samlade gramutbudet på samiska, finska, meänkieli och romani chib i pro-grambolagens utbud sammantaget ska uppgå till minst 2019 års nivå.

Det samlade programutbudet på jiddisch ska, i programbolagens ut-bud sammantaget öka under tillståndsperioden jämfört med 2019 års nivå. Programbolagen får sinsemellan fördela ansvaret för olika insat-ser avseende denna programverksamhet. En kontinuerlig dialog ska föras med de berörda grupperna.

I sändningstillstånden anges vidare att programbolagen ska ta hän-syn till de språkliga behoven hos barn och unga som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper. Av betydelse för nationella mino-riteter är villkoret om att programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen. I villkoren för SR:s och SVT:s nyhetsverksamhet anges att nyhetsförmedling och samhällsbevakning ska utgå från olika perspektiv, så att hän-delser speglas utifrån geografiska, sociala och andra utgångspunkter.

Den journalistiska bevakningen av svagt bevakade områden ska stär-kas under tillståndsperioden.

Granskningsnämnden för radio och tv, som är ett särskilt besluts-organ inom Myndigheten för press, radio och tv, bedömer årligen i

82

efterhand utifrån programbolagens redovisningar, om de har upp-fyllt villkoren i bland annat sändningstillstånd.

Propositionen Journalistik i hela landet beslutades av riksdagen i juni 2018 (prop. 2017/18:154, bet 2017/18:KU43, rskr. 2017/18:407).

I propositionen föreslog regeringen dels att två nya former av medie-stöd skulle införas, dels att det nuvarande presmedie-stödet skulle höjas och förlängas.

Stöd enligt presstödsförordningen (1990:524) lämnas till företag som ger ut dagstidningar och i vissa fall till företag som ger ut andra tidningar. Stöd lämnas i form av driftsstöd och distributionsstöd.

Det finns vissa lättnader som har betydelse för de nationella minori-teterna och minoritetsspråken när det gäller de krav som gäller för beviljas stöd.

För dagstidningar vars redaktionella innehåll i huvudsak är skri-vet på samiska eller meänkieli gäller ett lägre krav på abonnerad upp-laga för att beviljas allmänt driftsstöd (se 2 kap. 1 och 3–5 §§).

Begränsat driftsstöd kan bland annat lämnas till dagstidningar som har ett redaktionellt innehåll som till minst 25 procent är skrivet på finska, samiska eller meänkieli om tidningens utgivningsort är en kommun som ingår i förvaltningsområdet för något av språken. En sådan tidning behöver inte uppfylla kravet på högsta täckningsgrad.

Även tidningar med utgivningsort utanför förvaltningsområdena kan i vissa fall få sådant stöd (se 2 kap. 8 § förordningen).

Sedan 1 februari 2019 finns två nya former av mediestöd. Dessa är teknikneutrala och regleras i mediestödsförordningen (2018:2053).

Av 1 § förordningen framgår att mediestöd lämnas dels för lokal journalistik, dels för innovation och utveckling. Det finns särskilda lättnader i vissa av de krav som gäller för stöd för allmänna nyhets-medier som huvudsakligen är riktade till en eller flera målgrupper inom de nationella minoriteterna i Sverige (se 7 §). Dels räcker det att mediet publiceras eller sänds regelbundet, motsvarande minst 10 gånger per år i stället för 45 gånger per år, dels krävs enbart 750 regel-bundna användare i målgrupperna i stället för 1 500 (jämför 4 §). För insatser med särskild betydelse för de nationella minoriteterna får så kallade innovations- och utvecklingsstöd lämnas för upp till 75 pro-cent, i stället för 40 propro-cent, av kostnaden för en insats eller förstudie (se 13–15 §§).

Mediestödsnämnden vid Myndigheten för press, radio och tv prövar frågor om presstöd och mediestöd.