Kunskapshöjande arbete kan bland annat riktas till en bred målgrupp, där syftet är att påverka olika föreställningar, atti
tyder och beteenden kopplade till brott och utsatthet. I detta avsnitt diskuteras betydelsen av utbildning och återkommande diskussioner som kan främja samarbete med rättsväsendet. De kunskapshöjande åtgärderna kan å ena sidan påverka attityder till rättsväsendet och å andra sidan öka insikten om att man kan ha drabbats av ett brott. Med andra ord kan man genom kunskap bland annat angripa normaliseringsprocesser.
Utbildning
PRIMÄRT FOKUS
OMRÅDE:
Relationsvåld, Brott inom en hederskontext, Brott i socialt utsatta områden.
Det fnns särskilda utbildningsinsatser som syftar till att före
bygga våld, men som även bör utgöra ett skydd mot tystnads
kulturer. De syftar till att få fer att ta ställning mot brottet.
Flera intervjupersoner har känt sig ensamma när de utsatts för, eller bevittnat, brott. Några har försökt slå larm eller få gehör hos kollegor eller förbipasserande. I vissa fall beskriver intervju
personerna hur de fått stöd, men bara bakom stängda dörrar.
Mentors in Violence Prevention
En åtgärd som syftar till att få fer i omgivningen att agera vid oacceptabla beteenden är programmet Mentors in Violence Prevention (MVP). Intervjupersoner inom kommunen berättar att de utbildar skolelever i programmet, där de försöker synlig
göra våld och prata om det. Programmet kommer ursprungligen från USA och syftar till att förebygga killars och mäns våld. Det inkluderar bland annat ett åskådarperspektiv. Idén med åskådar
perspektivet är att deltagarna inte adresseras som potentiella offer eller gärningspersoner, utan som personer i våldets närhet.
De kan exempelvis ha bevittnat våldet eller hört talas om det från offer, gärningspersoner eller andra (Eriksson m.f. 2018).
I programmet är övningar centrala i hur det känns att lägga sig i när någon person gör något som inte bör accepteras. Sådana övningar kan skapa beredskap för att vilja agera och säga ifrån när en verklig situation uppstår. Målet med MVP och liknande program är att ge redskap för deltagarna att bli
”aktiva åskådare”, det vill säga att våga och veta hur man bäst kan ingripa i våldsamma situationer (Eriksson m.f. 2018).
Organisationen Män för Jämställdhet har översatt program
met, anpassat det till svenska förhållanden och under perioden 2015–2017 spridit MVP i ett antal skolor i Sverige. I svensk ver
sion kallas programmet för Mentorer i Våldsprevention, och har effekt och processutvärderats genom tre delstudier (Skolverket 2018:518, Eriksson m.f. 2018). Forskarna konstaterar att det är relativt små rapporterade förändringar i elevernas kunskap, attityder och beteenden, men att eleverna som deltagit i MVP
insatsen uppmärksammar sitt eget och andras våldsbeteende i högre grad än eleverna i jämförelsegruppen, som inte fått insat
sen. Enligt forskarna är några mer långtgående slutsatser inte lämpliga att dra om MVP i relation till svensk skola, eftersom de snarare gjort en typ av pilotstudie av MVP i svenska skolor (Skolverket 2018:518, Eriksson m.f. 2018).
Forskarna drar slutsatsen att åskådarperspektivet är centralt, och har fördelen att det inkluderar alla och undviker att skapa en dikotomi mellan potentiella gärningspersoner och offer.
Dilemmat är att åskådarperspektivet samtidigt möjliggör nya dikotomier – denna gång mellan ett ”vi” som alltid agerar rätt och ”de andra” som agerar fel (Skolverket 2018:518, Eriksson m.f. 2018).
Viktig Intressant Person
Ett annat exempel på ett våldsförebyggande program är Viktig Intressant Person (V.I.P) som riktas till personer med funktions
variationer. V.I.Pprogrammet utgår från Ersta vändpunktens och Föreningen Bojens stödprogram. Träffarna bygger på olika teman, som känslor, relationer, gränssättning och våld. Syftet med grupperna är att förebygga utsatthet genom en stärkt själv
känsla, men också att skapa möjligheter att berätta om det man varit med om. Genom att prata om sina erfarenheter, öva på att sätta gränser och lära sig om våldets olika uttryck kan det bli lättare att göra bra val (V.I.P Broschyr 2018).
Intervjupersoner som utbildar i V.I.P lyfter fram att materialet är tydligt och pedagogiskt, och att det även kan användas i ut
bildningar för bland annat ungdomar, personer i missbruk och kvinnogrupper, för att börja prata om brott och utsatthet.
Våga vittna
Ett tidigare projekt kopplat till åskådaransatsen var ”Våga vittna”. Brottsförebyggande rådet och polisen i Eskilstuna ville få skolungdomar att medverka i rättsprocessen. Bakgrunden till projektet Våga vittna var att ungdomar kände sig rädda när de skulle vittna. Syftet var därför att förändra ungdomars attityd, med hjälp av ett utbildningspaket som inkluderade både flmer och diskussionsunderlag som stöd i detta förändringsarbete (se exempelvis Brå Kungsbacka 2010). För att mäta effekterna av Våga vittna genomfördes bland annat enkätundersökningar före och efter projektet. Dessa visar bland annat att projektet givit ungdomarna mer kunskap om rättsväsendet, att fer vet vart de ska vända sig vid utsatthet för brott och att fer är beredda att anmäla brott som uppfattas som mindre allvarliga. Dessutom framgår från skolpersonal att skolan gjort polisanmälningar som de troligtvis inte skulle ha gjort, om det inte hade varit för projektet (Brå Kungsbacka 2010).
En intervjuperson som tidigare arbetat med Våga vittna, lyfter fram att projektet skulle kunna genomföras på nytt, men att materialet och flmen då skulle behöva uppdateras.
MOTVERKAR FRÄMST MEKANISMERNA: Ser inte handlingen som ett brott, Rädsla för hot och våld, Skam och skuld, Kontrollerad eller beroende av gärningspersonen, Lojalitet eller samhörighet med gärningspersonen, Löser problemet inom en annan struktur.
Föreläsningar
PRIMÄRT FOKUS
OMRÅDE:
Relationsvåld, Brott inom en hederskontext.
Ett exempel på en kunskapshöjande åtgärd är föreläsningar om olika typer av brott, ofta på initiativ av ideella aktörer, som hålls för ungdomar i syfte att synliggöra de attityder som fnns i klassrummet och därmed möjliggöra en förändring. Föreläs
ningar och diskussioner om exempelvis våld, hedersrelaterat våld och sexualbrott kan både förebygga brott och motverka fera tystnadsmekanismer, inte minst skuld och skam. Att prata om hur man ska bemöta och stödja en kompis som utsatts för brott, för att inte klandra offret, är av vikt för att minska avståndet till rättsväsendet.
MOTVERKAR FRÄMST MEKANISMERNA: Ser inte handlingen som ett brott, Skam och skuld, Kontrollerad eller beroende av gärningspersonen, Löser problemet inom en annan struktur.