PRIMÄRT FOKUS
OMRÅDE:
Relationsvåld, Brott inom en hederskontext.
I en studie om rättsväsendets arbete med våldtäktsärenden framgår att mer stöd från samhället till målsägare gör att de inte tar tillbaka sina uppgifter (Brå 2019:9). Våra intervjuer antyder att ett större fokus på målsägaren skulle kunna öka medverkan. Ett närbesläktat exempel på detta från vår studie är ett brottsoffer för relationsvåld som hade påverkats av sin sambos syn på polisen som en motståndare. Hon fck en annan bild genom sin kurator:
Hon peppade mig att lämna honom och hon kanske också var en av dem, för hon hade alltid sagt ”du ska alltid veta att du kan ringa polisen om det skiter sig” och det var nog det som satt i mitt huvud när jag väl ringde, att hon hade matat mig med det. Att jag kände att med henne var det okej på något sätt. Mitt ex och hennes ord krockade, men jag hade ändå hennes med mig.
När drabbade, särskilt för relationsvåld eller hedersrelaterat våld, söker stöd hos ideella aktörer eller hjälp från vården, behöver det enligt intervjupersoner inte vara liktydigt med att de vill polisanmäla händelsen. Återkommande samtal med stödjande och informativa funktioner kan dock medföra att drabbade känner sig tryggare och vågar berätta mer om de brott som de utsatts för och själva börjar fråga vad som händer vid en eventuell polisanmälan. Ideella aktörer spelar en viktig roll för att förklara hur en polisanmälan går till och vad följden kan bli av den. Samtal kan äga rum genom fysiska möten, men även (anonyma) telefon och chattsamtal framstår i intervjumaterial
et som betydelsefulla. Sådana stödpersoner kan på så sätt hjälpa drabbade att komma fram till vilket val de vill göra. I vissa fall kan beslutet leda till att en polisanmälan görs, särskilt när steget dit inte längre känns lika långt.
Utöver de ideella aktörerna och sjukvården, betonar intervju
personer vikten av att våldet synliggörs av även andra verksam
heter, såsom veterinärer (vid våld mot den drabbades husdjur), tandvården (vid våld i nära relationer är skadorna ofta i huvud
och halsområdet) och hårfrisörer (vid våld som riktats mot huvudet och döljs av håret).
När drabbade börjar berätta om sin utsatthet kan det vara svårt att veta vad man ska göra med informationen, särskilt om man inte har kompetens på området. En lösning kan vara att lyssna på personens berättelse och hänvisa vidare till rätt aktör.
Från intervjuerna fnns det även exempel på att det går att ha information tillgänglig, på mottagningen eller expeditionen, om var utsatta kan få hjälp. För detta syfte går det bland annat att beställa material (affscher och små informationskort) kostnads
fritt på fera språk på Kvinnofridslinjens webbplats. Flera intervjupersoner som arbetar i en målgruppsanpassad verksam
het (exempelvis till en viss kategori brottsoffer) har etablerade kontaktvägar till specialistutbildade personer inom exempelvis vården och polisen (se vidare avsnittet Professionellt bemötande och specialisering).
För att få fer personer att kunna se sig själv som brottsoffer eller gärningsperson framhåller intervjupersoner att det i infor
mationsmaterialet är av vikt att ge en bredare bild av vem som kan utöva och utsättas, till exempel att det vid relationsvåld kan vara en kvinnlig gärningsperson och ett manligt brottsoffer.
Stöd och information från fer instanser, som även riktar sig till otypiska brottsoffer och fer fokusområden kan således bredda föreställningarna om vem som kan vara drabbad, vilket i sin tur kan bidra till att fer väljer att närma sig rättsväsendet med information.
Målsägandebiträde
I en tidigare studie om målsägares medverkan i rättsprocessen framgår av både intervjuer och enkäter att målsägandebiträdet ses som en viktig del av stödet till en målsägare (Brå 2016:8).
Inte minst för att öka möjligheten att målsägaren deltar i rätts
processen (Brå 2019:9). Ett målsägandebiträde är en jurist som ger stöd och hjälp till målsägare, och tillvaratar deras intressen i brottmål. Målsägandebiträden förordnas av domstolen, oftast vid allvarligare våldsbrott eller övergrepp (www.domstol.se).
Brottsoffer kan ha många frågor efter att ha gjort en polis
anmälan, och kan dessutom börja tvivla på om de gjort rätt som anmält. Resultaten visar också att vissa drabbas av på
tryckningar under rättsprocessens gång. Med andra ord fnns risken att den drabbade börjar fundera på att dra sig ur (se vidare avsnittet Ambivalensutforskning). För att fortsätta orka driva processen vidare, menar intervjupersoner inom ideell
sektor att målsägandebiträdet utgör ett viktigt kunskapshöjan
de stöd, bland annat när det gäller att förklara olika delar av rättsprocessen. Samtidigt framhåller de att målsägandebiträdet med fördel skulle kunna komma in tidigare i processen, helst redan vid polisanmälan. En intervjuperson som fck sitta i ett medhörningsrum beskriver sitt målsägandebiträdes kunskaps
höjande och stödjande roll:
Jag hade nog också ett ganska bra målsägarbiträde, för [vi]
gick till exempel till tingsrätten innan och tittade på rummet som vi skulle sitta i, och de visade när skärmarna åkte ner
”såhär går det till, här sitter de, här kommer du sitta och de här mikrofonerna är jättedåliga så man måste luta sig såhär”.
Jag fck reda på allt det innan, det tyckte jag var bra.
Ett målsägandebiträde kan öka rättssäkerheten, men också många gånger kunskapen, och i vissa fall vara ett känslomässigt stöd (Brå 2016:8). Det är således fera olika faktorer som kan ha betydelse för att motverka tystnad i rättsprocessen.
Vittnesstödjare
Eftersom vittnen inte har tillgång till juridiska ombud, kan vittnesstödjare vara betydelsefulla källor till kunskap (Brå 2013:11). Ett vittnesstöd är en ideellt verksam person som ska bistå brottsoffer och vittnen med mänskligt stöd och praktisk information i samband med huvudförhandling. De bidrar till att skapa en större trygghet i samband med domstolsförhand
lingen (www.domstol.se). Den information som vittnen önskar är bland annat hur ett vittnesmål går till, vad vittnesmålet avser, när man ska vittna och vad som gäller vid vittnesmål av närstående till gärningsperson eller målsägare (Brå 2013:11).
Flera intervjupersoner har varit positiva till det stöd de fått av vittnesstödet. Därtill poängterar intervjupersoner från rätts
väsendet att inte bara målsägandebiträden utan även vittnes
stödjare borde komma in tidigare i rättsprocessen.
För den som vill lära sig mer om hur en rättegång går till, har både Sveriges Domstolar och Brottsoffermyndigheten informa
tion på sina webbplatser, i form av bland annat av animationer, flmer och text som förklarar olika delar av rättsprocessen.
Polisen informerar om hur ärendet fortskrider
Målsägare vars ärende läggs ner, genom ett nedläggningsbeslut som de inte förstår kan tappa motivationen att medverka i framtida rättsprocesser. En bättre förståelse för hur rättspro
cessen går till, kan därför inte bara öka effektiviteten i enskilda rättsprocesser, utan även bidra till att fer målsägare behåller eller får ökat förtroende för rättsväsendet (Brå 2016:8). Inter
vjupersoner betonar vikten av att polisen, på ett respektfull och empatiskt sätt, tydliggör nedläggningsbeslut, till exempel om
en polisanmälan läggs ner för att det är svårt att driva ärendet vidare när ord står mot ord (se vidare avsnittet Ge realistiska förväntningar). Ett sådant bemötande kan öka chansen att målsägaren deltar i rättsprocessen (Brå 2019:9).
MOTVERKAR FRÄMST MEKANISMERNA: Rädsla för hot och våld, Skam och skuld, Kontrollerad eller beroende av gärningspersonen, Lojalitet eller samhörighet med gärningspersonen, Anmälan ger inget (önskat) resultat, Okunskap om rättsprocessen.