Eftersom studenterna i studien följs under tre terminer, T2, T3 och T4 i den nya lärarutbildning som startade höstterminen 2011 så kommer jag att kort redogöra för hur innehållet beskrivs i de kurser studenterna möter under dessa terminer. Redovisningen görs efter inriktning, termin för termin. Terminerna benämns som den första, andra och tredje, utifrån studien, även om första terminen (T2) egentligen är studenternas andra i utbildningen.
Inriktning mot förskola
Samtliga tre studieterminer är inriktade mot didaktik, den första mot förskolan som skolform, den andra mot kultur och kommunikation och den tredje mot naturvetenskap och teknik. Gemensamt för innehållet i samtliga kurser är digitala verktyg, lekens betydelse, fokus på matematik och språk samt estetiska eller skapande inslag. I studiens första termin problematiseras barns perspektiv och barnperspektiv, begreppet barndom samt hur lek och omsorg förhåller sig till barns lärande och ledarskapets betydelse. Samarbete mellan pedagog och vårdnadshavare diskuteras. Andra terminen fokuserar på barns socialisering, deras skapande och nyfikenhet. Tredje terminen innehåller naturvetenskap och teknik med kopplingar till hållbar utveckling. Hälsa, livsstil, kroppens betydelse och utomhuspedagogik är exempel på inslag. I första och tredje terminen ingår VFU med fyra respektive 3 veckor och i andra terminen har studenterna fem fältdagar.
Inriktning F-3
Under studiens första termin läser studenterna svenska och matematik, termin två delas mellan engelska, matematik och svenska medan tredje terminen är utbildningsvetenskaplig kärna. De två första terminerna delas mellan ämnesteoretiska studier och ämnesdidaktik. Inkludering, estetiska uttrycksformer och digitala verktyg är gemensamma inslag i samtliga kurser.
Bedömning av eleverna i olika ämnen är också återkommande under de två första terminerna. Första terminen handlar även om att utveckla studentens egna skriftliga och muntliga förmåga. Bland innehållet i kursen om matematik under andra terminen nämns utomhusmiljöns och mångfaldens betydelse för lärandet. Andra terminens kurs i svenska betonar det mångkulturella och stödet av elever som har svenska som andraspråk. Tredje terminen består av tre delkurser om demokrati, specialpedagogik samt en tredje om ledarskap, utveckling och konflikthantering. Den första delkursen upprepar inkludering, digitala verktyg och estetiska uttrycksformer men har även nya inslag såsom hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, perspektiv såsom klass, kön, etnicitet och språksociologiska förhållanden. Grundläggande värden gällande demokrati, etik, jämlikhet och jämställdhet belyses. Sex- och samlevnadsundervisning samt lärarens samhällsuppdrag är ytterligare inslag.
Under VFU-perioden prövas studentens yrkesetiska kompetens. I tredje delkursen behandlas frågor om hur kommunikationsvägar genereras och hur
attityder bildas utifrån konkreta fall. Metoder för att motverka kränkande behandling lyfts. Studenterna får gestalta utvecklingsarbete rörande diskrimineringsfrågor med fokus på föräldrasamverkan. VFU återfinns i samtliga terminer i omfattningen tre veckor, tre veckor och två veckor.
Inriktning 4-6
Upplägget i denna inriktning är detsamma som i F-3 när det gäller uppdelningen i ämnesteori och ämnesdidaktik. En skillnad är att studiens andra termin enbart delas mellan engelska och matematik, vilket innebär fler poäng i ämnet matematik i förhållande till svenska. Tredje terminen är identisk med inriktningen F-3. Ämnesstudierna har ett genomgående genusperspektiv och i svenska samt matematik lyfter man dessutom perspektiven klass och etnicitet. Inkludering, digitala läroprocesser, estetiska uttrycksformer uttrycks genomgående liksom bedömningen av elevers lärande. Kursen i engelska innehåller specialpedagogik och i andra terminens kurs i matematik nämns både elever som behöver särskilt stöd och elever som behöver särskilda utmaningar. Här uttrycks även utomhusmiljöns betydelse. Inslag av VFU finns i omfattningen två veckor under samtliga terminer.
Inriktning 7-9
Även här är studiens tredje termin identisk med inriktningarna mot F-3 och 4-6. De två första terminerna består av kurser i svenskämnet som rymmer både ämnesteori och ämnesdidaktik. Gemensamt för båda terminerna är hållbar utveckling medan inkluderingen lyfts fram i första kursen liksom studenternas egna muntliga och skriftliga genrekompetens. Andra terminen fokuserar på litteratur och film. I kurserna om litteratur problematiseras etiska och existentiella frågeställningar. Perspektiv såsom genus, kulturell mångfald och globalisering diskuteras. I andra delkursen om litteratur görs kritiska reflektioner kring hur litteratur producerar normer och värden. Dessutom innehåller kursen frågor kring mångfald och interkulturell förståelse. Den sista delkursen om film rymmer estetiska aspekter. VFU finns i termin 1 och 3 i omfattningen tre respektive två veckor. I termin två ingår fem fältdagar.
Mål och innehåll i UVK (Utbildningsvetenskaplig kärna) I och II
Under T1, det vill säga den första terminen i utbildningen, läses kursen UVK I, som därmed genomförs innan denna studie påbörjas. Kursen har samma målbeskrivningar för samtliga program, men i övrigt kan upplägget skilja sig åt. Målen rymmer aspekter såsom fostran, vuxenansvar, värdegrund, demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter och sociala relationer. En profilering för lärosätet är det inkluderingsperspektiv som är tänkt att genomsyra hela utbildningen och betona mångfald samt mötet med barn med olika klass, kön och etnicitet. Även VFU-målen är samma för programmen men inom inriktningen mot förskola finns den fackliga skriften ”Yrkesetik i vardagen” angiven som litteratur och i anslutning till denna får studenterna en specifik uppgift om att reflektera kring upplevelser från VFU-perioden. Det som också skiljer sig mellan inriktningarna är huruvida de konkreta uppgifterna uttrycks som relaterade antingen till egna erfarenheter eller till verksamheten. Inom inriktningen mot årskurs 4-6 står uttryckligen att kopplingar görs till yrkesetik i samband med en föreläsning. Annars används inte begreppet yrkesetik i dokumenten. I handböckerna beskrivs ett deltagande i mentorsgrupper där det finns möjlighet att lyfta olika frågor som har med yrkesrollen att göra. Mentorsgruppen leds av en yrkesverksam lärare.
Kurshandboken ger en inblick i den specifika kursen på ett annat sätt än vad kursplanerna kan förmedla men olikheterna i hur kursinnehållet kopplas till verksamheten och konkret genomförande bidrar ändå till att kurserna kan få ganska olika utformningar i samspelet med studenterna.
UVK II läses i inriktningarna mot F-3, 4-6 och 7-9 under T4 vilket innebär att kursen är en del av sista terminen av min studie. Inom inriktningen mot förskola läses inte kursen förrän i termin 5 och därför har dessa studenter inte tagit del av kursen när de medverkar i studien. Även i denna kurs är demokrati samt klass, kön och etnicitet i fokus. Dessutom är hållbar utveckling en central del av kursen. Begrepp som religion, tolerans och frihet beskrivs och utöver detta så finns inslag kring sexuell identitet, hälsofrämjande arbetssätt samt diskussioner om den digitala klyftan. Det erbjuds även en workshop som handlar om värdegrundsfrågor. I den beskrivande texten om workshopen ställs frågan: ”Måste man leva som man lär?” Vid ett annat tillfälle diskuteras skolans fostrande roll och i samband med det värdekonflikter. I alla inslag
finns det, mer eller mindre, en koppling till yrkesrollen och hur de olika delarna skulle kunna hanteras konkret. Bland uppgifterna ingår att gestalta en livssituation vilket ytterligare bidrar till att göra kursinnehållet tydligt för studenterna. Liksom i UVK I har studenterna VFU. Här ingår att genomföra undervisning kring demokrati och hållbar utveckling. Ett av kursplanens mål uttrycker att verksamhet ska planeras, genomföras och utvärderas utifrån en yrkesetisk medvetenhet men i övrigt förekommer inte begreppet yrkesetik.