Diskussion - En kvantitativ enkätstudie om relationers betydelse för socionomstudenter under pa

I. Inledning

7. Avslutning

7.2 Diskussion

Utifrån vår studie har vi klarlagt att relationer har en betydelse för hur studenter hanterar sin

livssituation under pandemin. Emellertid har social oro, ensamhet och psykisk ohälsa ökat bland alla grupper i samhället i och med den sociala distanseringen vilket skapat fler sociala problem som bidragit till en ökad belastning för de som arbetar med socialt arbete (Akademikerförbundet SSR, 2021). Vårt resultat visar det som Pantell och Shields- Zeeman (2020) skriver om där sociala kontakter verkar som en skyddande faktor som kan minska ensamhet och stärka känslan av sammanhang hos individen under Covid-19 pandemin. Digitala medel har även visats vara viktiga redskap för att bibehålla kontakter mellan människor när den fysiska kontakten begränsats. I och med distansstudier och social distansering har studenterna i vår studie fått erfara hur viktig den digitala kommunikationen kan vara för att upprätthålla den psykiska hälsan. Att de samtidigt fått uppleva stress, ensamhet och oro i stor utsträckning kan bidra till en ökad förståelse för individer med liknande svårigheter i deras framtida yrkesroll.

Akademikerförbundet SSR (2021) skriver att socialarbetare har behövt använda sig av digitala medel för att stötta och hjälpa sina klienter under pandemin men att det då är svårare för de professionella att upptäcka sociala problem. Likväl beskrivs det att socialarbetaren inte behöver sjukanmäla sig i lika stor utsträckning när arbetet kan ske hemifrån och att möten med klienter inte ställs in lika ofta jämfört med innan pandemin. I samband med den digitala utvecklingen i samhället och att det digitala sociala mötet med klienter kan vara till fördel i det sociala arbetet är det tänkbart att den digitala kontakten kommer att bli mer utbredd i framtiden (Socialstyrelsen, 2020). Därför behöver socialarbetare få mer kunskap och kompetensutveckling för att kunna stötta och hjälpa människor på ett adekvat sätt i en alltmer digitaliserad värld. Därav är det av vikt att

socionomstudenter har erfarenhet av social kontakt via digitala medel.

Oavsett om det sociala arbetet sker fysiskt eller digitalt kommer det att finnas ensamma och socialt isolerade människor som behöver stöd (Pantell & Shields- Zeeman, 2020) och därför kan

socionomstudenters egen upplevelse av pandemins effekter bidra till en större förståelse inför dessa svårigheter. Pantell & Shields- Zeeman (2020) menar att professionella borde bli bättre på att

uppmuntra till social kontakt via telefon, videosamtal och e-mail för att det har visats sig vara positivt för det psykiska välmåendet hos individer som upplever ensamhet. I vår studie har den digitala kontakten verkat som ett skyddande substitut när fysisk kontakt begränsats för studenterna. Dock behöver människan fysiskt kontakt och närhet för att må bra vilket visas när studenterna i vår studie fysiskt träffar det primära och sekundära nätverket trots att dem anser att den digitala kontakten fungerar bra. Att det är de studenter som bor ensamma som fysiskt träffar andra i större utsträckning visar särskilt att mötet ansikte mot ansikte är nödvändigt för hälsan.

Då arbetet ofta sker från socialarbetarnas eget hem har kontakten mellan kollegor minskat vilket gör att den psykiska hälsan hos socialarbetare ökat (Akademikerförbundet SSR, 2021). På samma sätt ser vi att de studenter som inte har lika goda relationer med klasskamrater visar på en sämre psykisk hälsa. Vår studie visar alltså att kontakten med klasskamrater är nödvändiga för att få det stöd och hjälp som kan behövas under studietiden. Det naturliga kommunikativa samspelet på arbetsplatser och i studiemiljöer är viktigt för att upprätthålla den psykiska hälsan hos individen. Förmågan att

mentalisera är ett av de verktyg som behövs i arbetet med människor men när individen utsätts för stress och påfrestningar kan mentaliseringsförmågan påverkas negativt (Kéri & Wiwe, 2017).

Studenterna i vår studie har upplevt stress, ensamhet och oro i hög utsträckning men samtidigt har deras nätverk fungerat som ett skydd för att hantera sin livssituation. Det är viktigt att relationernas betydelse synliggörs för att kunna motverka psykisk ohälsa hos de blivande socionomerna samt på deras framtida arbetsplatser.

7.3 Förslag till vidare forskning

Vi har kommit fram till att relationer har en betydelse för hur socionomstudenterna på Ersta Sköndal Bräcke Högskola i Stockholm hanterar sin livssituation under pandemin. Likväl menar

Folkhälsomyndigheten (2021) att det behövs mer svensk forskning om hur den sociala distanseringen påverkat studenters psykiska hälsa. Därför skulle det vara intressant att göra fortsatta studier som undersöker studenters mående under pandemin och som inte avgränsas till en specifik högskola eller universitet för att se om resultatet blir annorlunda. Vidare önskar vi se longitudinella studier som ämnar undersöka konsekvenserna av den sociala distanseringen för studenter efter att pandemin är över. Enligt vår studie ville ett flertal studenter fortsätta med distansstudier och därför är det av intresse att utröna om studenters attityder gentemot studier på plats har påverkats av deras erfarenheter under pandemin.

7.4 Metoddiskussion

För att samla in så mycket data som möjligt valde vi att använda oss av en kvantitativ metod där en enkätstudie genomfördes. Målet var att få ett rikligt material vilket skulle göra det möjligt för oss att urskilja samband och orsaksförklaringar i relation till studiens syfte och frågeställningar. Detta hade inte varit möjligt om vi i stället valt en kvalitativ metod (Bryman, 2018).

Via en webbenkät har vi kunnat nå våra respondenter på ett enkelt och smidigt sätt.

Svarsfrekvensen är 85 personer (43,5%) vilket var något mindre än förväntat. Vi hade hoppats på att få in 100 svar vilket skulle ha motsvarat ungefär hälften av populationen, detta gör att möjligheten till generalisering minskar. Dock ser vi att fördelningen mellan män och kvinnor överensstämmer med verkligheten där kvinnor utgör en majoritet av socionomstudenterna på högskolan. Av de 39 frågorna har vi fått ett material vi kan arbeta utifrån men vi kan i efterhand se att vi hade velat ställa ytterligare djupgående frågor för att få ett rikare material. Det har inte gått att utläsa en stark signifikans och det antar vi beror på att det var ett lågt antal respondenter som medverkade.

Valet av en webbenkät har underlättat insamlandet och senare kodningen i det statistiska programmet SPSS. Vi valde att göra en kvantitativ studie då vi ville ha möjligheten att generalisera och på så vis få en bredare bild av hur situationen för studenter ser ut under pandemin. Emellertid kan vi i efterhand se att det kunde ha varit mer intressant för vårt syfte att använda oss av en kvalitativ metod där det finns möjlighet för djupintervjuer och följdfrågor. Alternativt att vi hade gjort en kombination av metoderna med inriktning på fokusgrupper.

7.5 Slutord

På grund av den rådande situationen i samhället har vi valt att endast skriva detta examensarbete genom digital kontakt via Microsoft Teams. Detta anser vi värt att nämna då vår studie handlar om just digitala studier, social distansering och dess påverkan på oss studenter.

Kameran har alltid varit på under arbetets gång vilket har gett oss en liknande känsla som att mötas ansikte mot ansikte men samtidigt har vi missat det spontana och kommunikativa samspelet som sker under raster eller efter att studierna är över för dagen. Vi har därför reflekterat om ett fysiskt möte hade gett oss en annan typ av relation.

Nu ser vi fram emot att pandemin ska vara över så att vi får träffa varandra fysiskt och fira vårt arbete tillsammans.

8. Referenslista

Akademikerförbundet SSR. (2021). Den sociala skulden i skuggan av pandemin.

https://akademssr.se/sites/default/files/files/Rapport%20-%20Den%20sociala%20skulden%20i%20skuggan%20av%20pandemin.pdf

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.

Börjeson, B. & Börjeson, M. (2015). Förstå socialt arbete. (3., uppdaterade uppl.) Malmö: Liber.

Carlander, J. & Wedeen, A. (2019). Att förstå sin egen utsatthet: stöd för professionella i människovårdande yrken. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Carle, J. (2006). Socialpsykologi: bakgrund, teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Chou, W.P., Peng, W.W., Shiou, S.L., Chang, Y.P., Wu, C.F., Lu, W.H., & Yen, C.F. (2020).

Voluntary Reduction of Social Interaction during the COVID-19 Pandemic in Taiwan:

Related Factors and Association with Perceived Social Support. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(21), 1-12.

https://doi.org/10.3390/ijerph17218039

Chu, J.J., Khan, M. H., Jahn, H. J., & Kraemer, A. (2016). Sense of coherence and assosiated factors among university students in China: cross-sectional evidence. BMC Public Health. 16(336).

https://doi.org/10.1186/s12889-016-3003-3

Cohen, S. (2004). Social Relationships and Health. American Psychologist. 59(8), 676-84 https://doi.org/10.1037/0003-066X.59.8.676

Cooley, C.H. (1981). Samhället och individen. Göteborg: Korpen

Cooley, C.H. (1909). Social organization: a study of the larger mind. New York: Charles Scribner's Sons.

Csíkszentmihályi, M. (2003). Good business: leadership, flow, and the making of meaning. London:

Hodder & Stoughton.

Denhov, A., & Topor, A. (2011). The components of helping relationships with professionals in psychiatry: Users' perspective. International Journal of Social Psychiatry, 58(4), 417–424.

http://doi.org/10.1177/0020764011406811

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Elmer,T., Mepham, K., & Stadtfeld, C. (2020). Students under lockdown: Comparisons of students’

social networks and mental health before and during the COVID-19 crisis in Switzerland.

PLoS ONE 15(7). https://doi:10.1371/journal.pone.0236337

Folkhälsomyndigheten. (2020, 31 januari). Bekräftat fall i Jönköping av nya coronaviruset (2019-nCoV).

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/januari/bekraftat-fall-av-nytt-coronavirus-i-sverige/

Folkhälsomyndigheten. (2021, 15 april). Har covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat gymnasieungdomars och universitets- och högskolestudenters hälsa och levnadsvanor?: En kartläggande litteraturöversikt över internationell forskning.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/har-covid-19- pandemin-och-smittskyddsatgarderna-paverkat-gymnasieungdomars-och-universitets--och-hogskolestudenters-halsa-och-levnadsvanor/?pub=91462

Folkhälsomyndigheten. (u.å). Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?: Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Hämtad 30 april, 2021, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/hur-har-folkhalsan-paverkats-av-covid-19-pandemin/

Folkhälsomyndigheten. (2020, 17 mars). Lärosäten och gymnasieskolor uppmanas nu till att bedriva distansundervisning.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/mars/larosaten-och-gymnasieskolor-uppmanas-nu-att-bedriva-distansundervisning/

Folkhälsomyndigheten. (2021, 19 april). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/

Folkhälsomyndigheten. (2021, 12 mars). Om viruset och sjukdomen.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/#symtom

Folkhälsomyndigheten. (2018, 6 september). Psykisk ohälsa blan högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/p/psykisk-ohalsa-bland-hogskole--och-universitetsstudenter-kan-forebyggas/?pub=53659

Folkhälsomyndigheten. (2021, 11 mars). Vad är psykisk hälsa?.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/

Hamza, C. A., Ewing, L., Heath, N. L., & Goldstein, A. L. (2021). When social isolation is nothing new: A longitudinal study on psychological distress during COVID-19 among university students with and without preexisting mental health concerns. Canadian

Psychology/Psychologie canadienne, 62(1), 20-30. http://dx.doi.org/10.1037/cap000025

Johansson, F., Côté, P., Hogg-Johnson, S., Rudman, A.,Holm, L., Grotle M., Jensen, I., Sundberg, T., Edlund, K. & Skillgate, E. (2021). Depression, anxiety and stress among Swedish university students before and during six months of the COVID-19 pandemic: A cohort study.

Scandinavian Journal of Public Health. 1-9. https://doi.org/10.1177/14034948211015814

Johansson, T. & Lalander, P. (2018). Vardagslivets socialpsykologi. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Lindenberg, S (2015). Groups, Sociology of. International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences, 2nd edition, Vold.10. Oxford: Elsevier. PP. 434 – 440

htpps://doi.org/10.1016/B978-0-08-097086-8.32064-5

Litwak, Eugene & Szelenvi, Ivan (1969) Primary Group Structures and their Functions: Kin, Neighbors, And Friends. American Sociological Review August 1969 34(4):465 htpps://doi.org/10.2307/2091957

Matthew, S., Shields-Zeeman, L. (2020). Maintaining Social Connections in the Setting of COVID-19 Social Distancing: A Call to Action. American Journal of Public Health. 110(9): 1367-1368 https://doi.org/10.2105/AJPH.2020.305844

McGinty, Patrick (2006) Secondary Groups. Encyclopedia of Sociology. Oxford: Blackwell.

McGrath, J.E. (1984). Groups: interaction and performance. Englewood Cliffs: Prentice-Hal

Murphy, D., Duggan, M., & Joseph, S. (2013). Relationship-Based Social Work and Its Compatibility with the Person-Centred Approach: Principled versus Instrumental Perspectives. British Journal of Social Work, 43(4), 703-719. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcs003

Nilsson, B. (2015). Socialpsykologi: teorier och tillämpning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

O'Leary, P., Tsui, M.-S., & Ruch, G. (2013). The Boundaries of the Social Work Relationship Revisited: Towards a Connected, Inclusive and Dynamic Conceptualisation. British Journal of Social Work, 43(1), 135-153. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcr181

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv.

(3. uppl.) Stockholm: Liber.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Roxberg, A., Eriksson, K., Rehnsfeldt, A., & Fridlund, B. (2008). The meaning of consolation as experienced by nurses in a home-care setting. Journal of Clinical Nursing, 17(8), 1079–1087.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2007.02127.x

SFS 2003:460. Lag om etikprövning som avser människor. Hämtad 2 april, 2021, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2019). Kunskapens former: vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik. (Fjärde upplagan). Stockholm: Liber

Socialstyrelsen. (2020, 26 maj). Digitalisering ger ökad effektivitet och kvalitet i kommunerna.

https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/digitalisering-ger-okad-effektivitet-och-kvalitet-i-kommunerna/

Socialstyrelsen. (2019, 14 maj). Omsorg, gränssättning och våldsförebyggande arbete.

Kunskapsstöd för personal på HVB för barn och unga.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2019-5-14.pdf

Starrin, B. (2013). Thomas J. Scheff: Plattformen- skam, stolthet och sociala band. H. Stenberg & B.

Isenberg (Red.), Relationell socialpsykolog: Klassiska och samtida teorier (s.142–163).

Stockholm: Liber

Stenberg, H. & Isenberg, B. (red.) (2013). Relationell socialpsykologi: klassiska och samtida teorier.

(1. uppl.) Stockholm: Liber.

Sun, J., Harris, K., & Vazire, S. (2019). Is well-being associated with the quantity and quality of social interactions?. National Library of Medicine. 19(6):1478-1496.

https://doi.org/10.1037/pspp0000272

Swader, Christopher S (2018) Loneliness in Europe: Personal and Societal IndividualismCollectivism and Their Connection to Social Isolation. Social Forces, 97(1).

htpps://doi.org/10.1093/sf/soy088

Thoits, P. (2011). Mechanisms Linking Social Ties and Support to Physical and Mental Health.

Journal of Health and Social Behavior 52(2) 145–161.

https://doi.org/10.1177/0022146510395592

Trost, J. & Hultåker, O. (2017). Enkätboken. (femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningsetiska priciper: inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.

Hämtad 3 april, 2021 från

https://www.lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

9. Bilagor

9.1 Bilaga 1-Enkät

1. Vilken termin går du?

2. Vilket år är du född (ex: 1982)?

3. Har du varit konstaterat sjuk i Covid-19 Ja

Nej Vet ej

4. Har någon i din nära omgivning varit konstaterat sjuk i covid-19? (Familjemedlem eller nära vän)

Ja Nej Vet ej

5. Känner du dig rädd för att du själv eller någon i din nära omgivning ska drabbas av covid-19? (med nära omgivning menar vi familjemedlem eller nära vän)

Ja Nej Vet ej

6. Väljer du att isolera dig från andra människor och sociala sammanhang under pandemin?

Ja, i stor utsträckning

Ja, i relativt stor utsträckning Nej, inte i särskilt stor utsträckning Nej, inte alls

Vet ej

7. Har du haft någon tidigare problematik med ditt psykiska mående innan pandemins utbrott?

Ja Nej

Vet ej

8. Under de senaste tre månaderna ungefär hur ofta har du fysiskt träffat en vän eller familjemedlem som inte ingår i ditt hushåll?

Flera gånger i veckan Någon gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan

Aldrig

9. Under de senaste tre månaderna ungefär hur ofta har du haft digital- eller telefonkontakt med en vän eller familjemedlem som inte ingår i ditt hushåll?

Flera gånger i veckan Någon gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan

Aldrig

10. Under de senaste tre månaderna ungefär hur ofta har du fysiskt träffat en person som går i din klass?

Flera gånger i veckan Någon gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan

Aldrig

11. Under de senaste tre månaderna ungefär hur ofta har du haft digital- eller telefonkontakt med en person som går i din klass (ej seminarium och föreläsning)?

Flera gånger i veckan Någon gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan

Aldrig

12. Hur många nära personer (vän eller familjemedlem) upplever du att du har i ditt liv?

Ingen 1 2

3 eller fler Vet ej

13. Hur många av dina vänner eller familjemedlemmar känner du dig tillräckligt bekväm med för att prata om privata saker?

Ingen 1 2

3 eller fler Vet ej

14. Hur många av dina vänner eller familjemedlemmar känner du dig vara tillräckligt nära för att be om hjälp?

Ingen 1 2

3 eller fler Vet ej

15. Upplever du att du kan prata om privata saker med någon som går i din klass?

Ja Nej Ibland Vet ej

16. Upplever du att du kan be någon i din klass om studierelaterad hjälp och stöd?

Ja Nej

Ibland Vet ej

17. Upplever du att du är tillräckligt nära någon i din klass för att be om hjälp och stöd (som inte innefattar studier)?

Ja Nej Ibland Vet ej

18. Om du behöver stöd vem vänder du dig till? (Välj ett eller flera av alternativen) Familjemedlem/Släkting

Partner Vän

Klasskamrat Annat

19. Jag tycker att det fungerar bra att ha kontakt med vänner eller familjemedlemmar digitalt

Stämmer inte alls Stämmer inte