Ersta Sköndal Bräcke Högskola
Institutionen för socialvetenskap
Socionomprogrammet 210 hp
Ensam är inte stark
En kvantitativ enkätstudie om relationers betydelse för socionomstudenter under pandemin
You’re not strong alone
A quantitative survey study on the importance of relationships for students studying to become social workers during the pandemic
Emma Freja Turesson och Miriam Arkell
Examensarbete i socialt arbete, 15 hp
SOC 63, VT 2021
Examensarbete
Handledare: Anders Kassman
Examinator: Johan von Essen
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka relationers betydelse för studenter på Ersta Sköndal Bräcke högskola i Stockholm under Covid-19 pandemin.
Som metod har en kvantitativ enkätstudie använts för att undersöka huruvida studenternas nätverk och sociala kontakter haft för betydelse i hur de hanterar sin livssituation under pandemin. Frågor om deras upplevelse av stress, ensamhet och psykisk hälsa har ställts för att få svar på hur de påverkats av restriktionerna i samhället där distansstudier varit en stor omställning för studenter.
Materialet har sedan bearbetats i det statistiska programmet IBM SPSS Statistics (SPSS) och analyserats utifrån relationella socialpsykologiska teorier såsom Thomas J Scheffs teori om sociala band, symbolisk interaktionism och teorin om primära och sekundära grupper samt vetenskapliga artiklar. Studiens resultat visar att majoriteten av studenterna har stabila nätverk där de prioriterar mer etablerade och meningsfulla relationer samt vänder sig till det primära nätverket när de är i behov av stöd vilket kan vara en orsak till att den psykiska hälsan blir hanterbar. Resultatet pekar även på att studenter som studerat under en längre tid tillsammans har starkare sociala band än de som precis börjat sin studieresa ihop.
Nyckelord: Studenter, covid-19, psykisk ohälsa, social distansering, relationer och socialt stöd
Abstract
The purpose of this study was to investigate the importance of relationships for students at Ersta Sköndal Bräcke University in Stockholm during the Covid-19 pandemic. A quantitative survey study has been used as a method to investigate whether the student’s network and social contacts were important to how they handle their life situation during the pandemic. Questions about their experience of stress, loneliness and mental health have been asked to get answers to how they have been affected by the restrictions in society where distance learning has been a major adjustment for students. The material has since been processed in the statistical program IBM SPSS Statistics (SPSS) and analyzed on the basis of relational social psychological theories such as Thomas J Scheff’s theory of Social ties, Symbolic interactionism and the theory of primary and secondary groups, as well as scientific articles. The result of the study shows that most students have stable networks where they prioritize more established and meaningful relationships and turn to the primary network when they need support which may be the reason why mental health becomes manageable. The result also indicates that students who have studied together for a longer period have stronger social ties to one another than those who have just begun their study journey together.
Keywords: Students, covid-19, mental health, social distance, relationships and social support
Förord
Vi vill tacka vår handledare Anders Kassman för sitt engagemang och goda råd under vårt uppsatsskrivande. Tack till Lars Sörnsen som har väglett oss i det stora universumet av statistiska analyser och till Anna Whitaker för att hon vid två tillfällen tog sig tid att skicka ut vår enkät till studenterna. Vi vill tacka oss själva för att vi stöttat varandra när uppsatsarbetet känts tungt och svårt och såklart våra älskade partners för samma sak. Sist men inte minst ett stort tack till alla underbara socionomstudenter som tog sig tid att svara på vår enkätstudie.
Stockholm, juni 2021
Emma Freja Turesson och Miriam Arkell
Innehållsförteckning
Sammanfattning………..
Abstract……….
Förord………...
I. Inledning………...7
1.1 Relevans för socialt arbete………...8
1.2 Syfte………...9
1.3 Forskningsfråga………...9
1.3.1 Frågeställningar………...9
1.4 Begreppsdefinitioner………...9
1.4.1 Psykisk ohälsa………...9
1.4.2 Välbefinnande………...9
1.4.3 Ensamhet………....10
2. Relationell Socialpsykologi……….11
2.1 Thomas J Scheffs Sociala band……….11
2.2 Symbolisk interaktionism………....12
2.3 primära och sekundära grupper………...12
2.4 Sammanfattning………...13
3. Tidigare forskning………...15
3.1. Covid- 19 och dess påverkan………...15
3.1.1Svensk forskning...15
3.1.2 Internationell forskning...15
3.2 Nätverkets betydelse för den psykiska hälsan………....17
3.3 Socionomstudenters framtida yrkesroll………....17
3.4 Sammanfattning………...18
4. Kvantitativ metod………20
4.1 Urval och bortfall………..20
4.2 Enkätens utformning………21
4.3 Material, kodning och tolkning………23
4.4 Reliabilitet och validitet………24
4.5 Generaliserbarhet………....25
4.6 Forskningsetiska överväganden………25
5. Resultat……….27
5.1 Bakgrund………...27
5.2 Betydelsen av studenternas relationer……….29
5.2.1 Studietidens relevans………...31
5.3 Ska vi träffas fysiskt eller digitalt?...32
5.4 Social distansering och psykisk ohälsa………....35
5.4.1 Innan pandemins utbrott………...35
5.4.2 Efter pandemins utbrott………...36
6. Analys………42
6.1 Betydelsen av studenternas relationer……….42
6.1.1 Studietidens relevans………...43
6.2 Ska vi träffas fysiskt eller digitalt?...44
6.3 Social distansering och psykisk ohälsa………45
6.4 Kopplat till tidigare forskning………..46
6.4.1 Covid-19 och dess konsekvenser………...46
6.4.2 Betydelsen av studenternas relationer………....47
6.4.3 Socionomstudenters framtida yrkesroll………...47
7. Avslutning………....48
7.1Slutsatser………...48
7.1.1 Har studenternas relationer till varandra en betydelse för hur de hanterar sin livssituation. under pandemin?...48
7.1.2 Har den digitala kontakten kunnat ersätta det fysiska mötet ansikte mot ansikte?...48
7.1.3 Har den sociala distanseringen påverkat studenternas psykiska mående negativt?...48
7.1.4 Har relationer en betydelse för hur socionomstudenter hanterar sin livssituation under pandemin?...49
7.2 Diskussion………...49
7.3 Förslag till framtida forskning……….50
7.4 Metoddiskussion………..51
7.5 Slutord………...51
Referenser………...52
9. Bilagor………...57
9.1 Bilaga 1-Enkät………..57
9.2 Bilaga 2-Informationsbrev………..65
7
I. Inledning
Viruset SARS-CoV-2 har sedan december 2019 spridits över hela världen med sin början i Wuhan i Kina. Viruset sprids genom så kallad droppsmitta i nära kontakt med andra människor och leder till sjukdomen Covid-19 där symptomen är bland annat; hosta, feber och värk i leder och muskler, sjukdomen kan dock i allvarligare fall leda till svåra andningsbesvär och lunginflammation (Folkhälsomyndigheten, 2021). Sverige hade sitt första fall av smittan i slutet på januari 2020 (Folkhälsomyndigheten, 2020) och viruset spreds därefter snabbt över hela landet vilket gjorde att förebyggande åtgärder vidtogs för att begränsa smittspridningen. Samhällets funktioner och människors möjlighet att upprätthålla sociala kontakter har påverkats drastiskt under pandemin. De förebyggande karantänsregler och den sociala distanseringen som ska minska smittspridningen har lett till att åtskilliga individer själva valt- eller tvingats att välja social isolering (Folkhälsomyndigheten, 2021). En stor del av befolkningen har uppmanats till att arbeta hemifrån eller bli permitterade och i viss utsträckning även tvingats till arbetslöshet. Föreningslivet har pausat i stort sett all verksamhet och andra sociala mötesplatser som restauranger och biografer har enligt restriktionerna minskat möjligheten för sociala aktiviteter. Därtill har alternativet att resa mellan städer minskat vilket skapar svårigheter för vissa individer att besöka nära och kära samt göra nöjes- eller jobbresor
(Folkhälsomyndigheten, 2021). Utöver de restriktioner och nedstängningar av sociala mötesplatser som påverkar samhället i stort har även studier som vanligtvis sker på plats övergått till
distansundervisning från och med mars 2020 (folkhälsomyndigheten, 2020).
För studenter på Ersta Sköndal Bräcke Högskola sker utbildningen vanligtvis på plats, det är också en skola med relativt små klasser jämfört med exempelvis Stockholms universitet. Detta kan skapa förutsättningar för en god sammanhållning mellan studenter och lärare (McGrath, 1984). Raster mellan föreläsningarna kan ha en betydande roll för att forma relationer och dela erfarenheter studenter emellan. Thoits (2011) menar att erfarenhetsutbyten och att ge varandra stöd hjälper studenter att hantera eventuell stress kopplat till studierna. Vidare menar hon att det också har en betydande roll för att forma relationer som kan ge en känsla av delaktighet i ett större sammanhang.
Därför har omställningen som skedde i mars 2020 med rekommendationer om att undervisningen skulle ske på distans för studerande på gymnasieskolor, högskolor, universitet och andra lärosäten kommit att påverka studenternas sätt att umgås både i och utanför institutionen
(Folkhälsomyndigheten, 2020).
Studenter är redan en grupp i samhället som innan pandemin lider stor risk av att drabbas av psykisk ohälsa i form av depression, oro och stress, då gruppen ofta inte hunnit etablera starka sociala nätverk, samt kan uppleva viss ekonomisk stress (Alsubaie m.fl., 2019; Folkhälsomyndigheten, 2018).
Oro för att själv -eller att andra i sin närhet ska bli smittade och de åtgärder som gjorts för att stoppa smittspridningen påvisar genom tidigare forskning från epidemier och pandemier att den psykiska hälsan påverkas negativt (Brooks m.fl., 2020). För att må bra och klara av motgångar såsom kriser,
8
depression och ångest behöver människan känna sig delaktig i en helhet och det är genom relationer med andra som vi får ta del av det emotionella, sociala och materiella stöd vi behöver (Nilsson, 2015).
Folkhälsomyndigheten (2021) skriver att studenter har uttryckt en lägre nivå av samhörighet med klasskamrater efter omställningen till distansundervisning. Elmer m.fl. (2020) förklarar att det är just relationer med klasskamrater och bekanta som drabbats mest under pandemin, där forskning visar att studenter hellre prioriterar mer etablerade och meningsfulla relationer som nära vänner eller
familjemedlemmar.
Distansundervisning har begränsat möjligheten att naturligt söka sig till andra studenter och det krävs digitala medel för att kommunicera under föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Därför kan gruppdynamik, engagemang och motivation påverkas negativt då studenter avgränsas från det naturliga och spontana kommunikativa samspelet som annars sker i ett klassrum
(Folkhälsomyndigheten, 2021). Känslan av ofrivillig ensamhet som i sin tur kan ge utfall av stress och psykisk ohälsa kan vara en effekt av att sociala kontakter såsom klasskamrater eller vänner utanför skolan försvåras under pandemin (Strang, 2015). Strang (2015) beskriver att ensamhet är lika farligt för hälsan som övervikt och rökning, samt att det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Vidare belyser han att de negativa hälsokonsekvenserna på grund av längre tids isolering ökar risken för psykiatriska tillstånd, såsom depression, ångest och stress.
1.1
Relevans för socialt arbeteDen rådande situationen i samhället och dess konsekvenser påverkar oss alla där ensamhet, psykisk ohälsa och stress kan vara olika effekter av pandemin. Då studenter är en av de grupper i samhället som påverkats mest av pandemin i och med omställningen till distansstudier är det en intressant grupp att studera.
Att arbeta med socialt arbete är på sätt och vis att arbeta med sin solidaritet för människor som befinner sig i underläge samt att ha empati och medkänsla för de som nästan gett upp (Börjesson &
Börjesson, 2017). Socionomstudenter är på väg ut i ett yrkesliv som handlar om just detta och där deras främsta verktyg i sin profession är dem själva där en av de viktigaste egenskaperna som socionom är förmågan att mentalisera. Detta för att begripa vad som rör sig inom oss och hur vårt beteende och psykiska hälsa påverkar oss själva och andra i vår omgivning (Kéri & Wiwe, 2017).
Genom mentalisering kan människan alltså förstå sin egen utsatthet och därigenom känna och förstå andras utsatthet, problematik eller livssituation och denna medvetenhet ger människan en mening och kontroll över sitt eget liv (ibid.). När vi är stressade, pressade, utsatta eller sårbara minskar vår mentaliseringsförmåga (Carlander & Widén, 2020). Socionomstudenter är därför av vikt att studera eftersom deras mående kan ha betydelse för hur de kommer att verka som professionella i sitt framtida yrkesliv. Likväl kan deras erfarenhet av hur de påverkats av- och hanterat sin livssituation under pandemin frambringa en bredare förståelse för människor som befinner sig en liknande
9
situation. Det är också av relevans för de som arbetar med socialt arbete att förstå vilka skyddande faktorer som finns för människor som befinner sig i kris. Studenternas erfarenhet av distansstudier kan generera en värdefull kunskap inom kommunikation via digitala medel då interaktionen mellan människor troligtvis kommer att digitaliseras mer och mer, även inom socialt arbete (Socialstyrelsen, 2019).
1.2 Syfte
I och med de samhälleliga förändringarna med rekommendation om att socialt distansera sig påverkas och försvåras relationerna till familj, vänner och klasskamrater. Syftet med studien är att generera mer kunskap om socionomstudenters nätverk och sociala kontakter och dess betydelse för hur de hanterar sin livssituation under pandemin.
1.3 Forskningsfråga
Har relationer en betydelse för hur socionomstudenter hanterar sin livssituation under pandemin?
1.3.1 Frågeställningar
· Har socionomstudenternas relationer till varandra en betydelse för hur de hanterar sin
livssituation under pandemin?
· Har den digitala kontakten kunnat ersätta det fysiska mötet ansikte mot ansikte?
· Har den sociala distanseringen påverkat socionomstudenternas psykiska mående negativt?
1.4 Begreppsdefinitioner
1.4.1Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för vilken situation individen befinner sig i sitt mående, bland annat psykiatriska tillstånd men även psykiska besvär. Psykiska besvär kan exempelvis vara oro eller nedstämdhet medan psykiatriska besvär betyder diagnostiserad psykiska ohälsa såsom depression eller ångestsyndrom (Folkhälsomyndigheten, 2021). Vi har valt att använda samlingsbegreppet psykisk ohälsa då vi anser att det är ett begrepp som är omfattande och inkluderande av diverse kategorier.
1.4.2 Välbefinnande
Det finns en allmän uppfattning om att välbefinnande och lycka är samma sak, även om de ligger varandra nära menar Brülde (2007) att så dock inte är fallet. Csikszentmihalyi (2003) beskriver lycka som kognitiva och affektiva komponenter som gemensamt påverkar varandra. Vidare beskrivs att lycka kan upplevas under en kort period eller som ett långvarigt tillstånd i inre balans. Lycka som känsla kan förklaras med att den upplevs i nuet och efter att lyckoruset passerat infinnes
välbefinnande.
10 1.4.3 Ensamhet
För att definiera ensamhet behöver vi skilja på självvald och ofrivillig ensamhet. Den självvalda ensamheten kan innebära återhämtning och är ofta oproblematisk för individen. Den ofrivilliga ensamheten däremot innebär att det finns en brist på nära vänner eller bekanta, vilket kan skapa en känsla av avsaknad av mänskligt sällskap och stöd (Brülde & Fors, 2015). När vi i denna uppsats använder begreppet ensamhet refererar vi till den ofrivilliga ensamheten.
11
2. Relationell socialpsykologisk teori
I frånvaron eller i samspelet med andra påverkas människans tanke, känsla och beteende, vilket är socialpsykologins främsta mål att undersöka genom vetenskapliga studier (Allport, 1985). Teorin försöker att utifrån människors önskan om att skapa mening i sociala relationer med andra beskriva och förstå de sociala och psykiska effekterna för människan (Stenberg & Isenberg, 2013).
För att förstå och tolka socialpsykologiska och sociala fenomen har vi valt att använda oss av relationell teori som kan hjälpa till att förklara varför och hur sociala relationer, goda såsom mindre goda, uppstår samt hur dessa sociala relationer kan förändras och utvecklas i olika sammanhang (Starrin, 2013). Enligt socialpsykologin spelar relationer en betydande roll för hur vi hanterar vår livssituation under olika omständigheter. Psykologi och sociologi skapar tillsammans grunden för socialpsykologin, där den sociala omgivningen tillsammans med en individs egenskaper och karaktärsdrag antas påverka sociala egenskaper och beteenden hos individen (Stenberg & Isenberg, 2013). Ontologisk trygghet är ett begrepp inom teorin som förklarar individens förståelse av världen och hur den egna identiteten kan kopplas till den. Det påverkar individen att inte längre kunna koppla ihop sin identitet till den nya verkligheten när världen förändras (Stenberg & Isenberg, 2013). Vi menar att detta kan bidra till en känsla av utanförskap och ensamhet vilket medför att behovet av att känna sig delaktig i ett större sammanhang ökar. Därför tänker vi att det med hjälp av denna teori går att studera orsakssamband mellan social isolering och dess inverkan på individen.
Vi har valt att utifrån den relationella teorin beskriva teorier som vi anser är applicerbara i vår analys. Fokus har lagts på Thomas J Scheffs teori om sociala band, Symbolisk interaktionism med Herbet Blumers i spetsen samt Cooleys teori om primära- och sekundära grupper. Dessa teorier kan hjälpa oss att i senare analys skapa en förståelse för hur människan påverkas av den sociala
omgivningen i kontakt med andra vilket förhoppningsvis ger oss möjlighet till att förklara olika samband som kan uppstå vid exempelvis social distansering.
2.1 Thomas J Scheffs sociala band
Att skapa och upprätthålla sociala band anses vara människans primära behov och drivkraft, där behovet av sociala kontakter är nödvändigt för att uppnå välbefinnande. Detta ligger som grund i Scheffs teori där han menar att människan genom sociala band upplever gemenskap dels genom emotionella, dels genom intellektuella samband med andra (Aspelin, 1996). Banden existerar individer emellan och kopplar de samman, det är därför svårt att konstatera bandens befintlighet i socialt samspel. Hur det sociala bandet ser ut bestäms av relationens differentieringsgrad, alltså på vilket sätt individer bestämmer avstånd och närhet i sina relationer. På så vis skapas en naturlig balans utifrån behovet av avstånd eller närhet som finns mellan individerna. De sociala banden för
människan är inte oföränderliga utan kan konstrueras, underhållas, upprätthållas och klippas av (Aspelin, 2013; Starrin, 2013).
Sociala band pekar på individens egen upplevelse av de mikrostrukturer som formas i socialt
12
samspel. I en relation som är stabil har det sociala bandet mellan individerna vuxit fram under en lång tid av ömsesidighet och tillit. Teorin kan också tolkas med hjälp av makroförhållanden där relationer mellan grupper står i fokus (Aspelin, 1996). Scheff antyder att de sociala bandens överlevnad och varaktighet befinner sig i risk i samband med det moderna samhället. Det som ses som nya möjligheter är också skadligt för de sociala banden, som exempelvis att resa eller flytta över stora geografiska områden, tillgängligheten av information samt andra snabba förändringar (Starrin, 2013).
Scheff antyder att människans känsla av sammanhang och stabila, trygga sociala nätverk minskar i och med moderniteten trots att behovet för det fortsatt finns där. Vidare antyds att människan avfärdar de sociala bandens betydelse för att inte bryta samman av insikten att de står utan dem (ibid.).
2.2 Symbolisk interaktionism
Med inspiration från sin lärare George Herbert Mead (1863–1931) myntade Herbert Blumer (1900–
1987) begreppet Symbolisk interaktionism. Han var kritiskt mot den behavioristiska vetenskapsteorin och beskrev i stället människan som en tolkande och reflekterande varelse där symboler används i kommunikationen med andra (Johansson & Lalander, 2018).
Enligt symbolisk interaktionism är det sociala mötet något av det viktigaste i en människas liv. Vi ser oss själva genom den andres ögon och skapar på vis en uppfattning och en medvetenhet om vårt eget jag (Johansson & Lalander, 2018). Interaktionism eller ”interaktion” beskrivs som att två eller flera personer interagerar med varandra genom en ömsesidig relation (Angelöw m.fl., 2015). Sociala interaktioner på arbetsplatsen, i kön till kassan i en matbutik, med familjen eller en nära vän har alla en del i att människans medvetande skapas, förändras och förstärks (Nilsson, 2015). I mötet med andra agerar vi utifrån de förväntningar som vi tror att den andre har på oss, vilket gör att det sociala samspelet utan oförutsägbarheten och kaoset blir möjligt i större utsträckning (Johansson & Lalander, 2018).
I och med den digitala utvecklingen har interaktioner med andra antagit nya former, detta sätt att mötas har vissa likheter med att träffas ansikte mot ansikte men tillför också nya proportioner för hur det sociala samspelet verkar (Johansson & Lalander, 2018). Teorin framhäver att människans
beteenden och handlingar är symboliska, alltså de gester och rörelser vi gör men också det vi säger eller skriver blir en symbolisk handling. Teorin betonar på så vis människans tänkande där den fria viljan och handlingen inte styrs av samhället eller genetik utan utifrån det sammanhang och sociala samspel som uppstår (ibid.).
2.3 Primära och sekundära grupper
Vi påverkas positivt av att känna samhörighet och delaktighet i grupper som vi integrerar med under livet, vilka skänker oss mening och känslan av att tillhöra ett sammanhang (Cooley, 1909). Thoits (2011) beskriver primära och sekundära gruppers påverkan på vår psykiska hälsa. Den forskare som lagt grunden för denna teori är Charles Horton Cooley som i sin bok Social organization: A study of
13
the larger mind (1909) beskriver hur vi människor blir till och formas i olika sociala grupper. För att beskriva denna teori behöver vi dock ta hjälp av andra forskare då Cooleys beskrivningar av de två grupperna är något begränsade.
Primära och sekundära grupper beskrivs som två sociala grupper med två olika sociala strukturer.
Med en socialgrupp menar Lindenberg, (2015) en samling av två eller fler individer som ofta ses och tillsammans skapar en känsla av tillhörighet. Enligt Cooley (1909) kan detta yttra sig genom att gruppens intressen, värderingar, identiteter och sociala bakgrunder påminner om varandra, och att det då naturligt uppstår ett konstruerande av en sammanhållen och solidarisk grupp. Det är alltså genom gemensamma upplevelser och erfarenheter som gruppmedlemmarna lär sig samspelets grunder och regler (Nilsson, 2015).
Intima, personliga och nära relationer som präglas av kärlek, lojalitet och stöd beskrivs som en persons primärgrupper. Dessa grupper har en stor påverkan på hur en människas självkänsla och identitet utvecklas samt består ofta av ett mindre antal medlemmar som är ämnade att vara över tid (Cooley, 1909). Exempel på personer som en individ ofta träffar och som ingår i dessa grupper kan vara familjen, en partner eller en nära vän (Hinkle, 1967). Det är i dessa grupper våra sociala band är som starkast och våra grundläggande behov blir tillgodosedda genom att ge individen en känsla av mening och delaktighet. Vi upplever en gemenskap som ofta genomsyras av kärlek, solidaritet och trygghet (Lindenberg, 2015). Cooley (1909), menar att grupper just har benämningen primärgrupp för att de ger individen en stark känsla av att tillhöra ett sammanhang och ligger som grund för
människans socialiseringsprocess och utveckling. Nilsson (2015) påstår att den starka
sammanhållningen som präglar den kollektiva identiteten i primärgruppen skapas av de gemensamma attityder och värderingar gruppen har samt deras gemensamma syn på gruppen i relation till
omvärlden.
När det talas om sekundära grupper beskrivs de som grupper där det sociala bandet är svagt och av en mer opersonlig karaktär (Lindenberg, 2015). Cooley (1909) menar att gruppen har ett bestämt slut, vilket bidrar till att medlemmarna målinriktat fokuserar på att uppnå gruppens gemensamma mål, vilket gör att medlemskapet ofta är kortvarigt. Exempel på sekundära grupper kan vara arbets- och studiemiljöer (McGinty, 2006).
Den stora skillnaden mellan grupperna ligger i de sociala bandens styrka och relationernas grad av närhet och tillhörighet för individen. I primärgrupper finns en stark känsla av närhet medan det i sekundärgruppen finns en mer distanserad och opersonlig relation mellan gruppens medlemmar (Lindenberg, 2015).
2.4 Sammanfattning
Enligt relationell socialpsykologi är människan en social varelse med ett behov av att känna sig delaktig i ett sammanhang där tillit till andra är önskvärt för att ett välbefinnande ska infinna sig (Stenberg & Isenberg, 2013). Teorin om sociala band handlar om närheten och styrkan i olika
14
relationer och dess påverkan på individens psykiska välmående (Aspelin, 1996). Detta kommer till gagn för oss i vår analys då vi undersöker hur socionomstudenters relationer till andra upprätthålls, underhålls eller klipps av under pandemin och den påtvingade digitala omställningen, samt hur detta påverkar deras psykiska mående. Symbolisk interaktionism behandlar människans föreställningar om andra samt att samspelet mellan människor påverkas av vår objektiva respektive subjektiva förståelse av det som sker i en interaktion (Carle, 2006). Teorin framhäver att alla interaktioner är viktiga för människans välbefinnande och att mötet med andra hjälper oss att förstå oss själva bättre (Johansson
& Lalander, 2018; Nilsson, 2015). Detta är intressant för vår analys då det kan liknas vid människans förmåga att mentalisera där yttre och inre omständigheter kan påverka individens
mentaliseringsförmåga. Även teorin om symbolisk interaktionism kan kopplas till den digitala utvecklingen där interaktioner med andra antar nya former och att detta möte kan liknas vid att träffas ansikte mot ansikte, samt att det tillför nya dimensioner i det sociala samspelet (Johansson &
Lalander, 2018). I vår analys kommer vi att tolka hur socionomstudenterna påverkas av det digitala mötet respektive mötet ansikte mot ansikte för att synliggöra om det finns någon skillnad. Teorin om primära och sekundära grupper tar upp att människans primära nätverk innefattar familjemedlemmar, partners och nära vänner samt att dessa relationer tillgodoser individens grundläggande behov
(Lindenberg, 2015; Hinkle, 1967). Det är ofta relationer som utvecklats under lång tid där de sociala banden är som starkast (Lindenberg, 2015; Cooley, 1909). De sekundära gruppmedlemmarna kan exempelvis bestå av arbets- eller studiekamrater där relationerna ofta är kortvariga och har ett bestämt slut (McGinty, 2006). Definitionerna av dessa grupper hjälper oss att ställa relevanta frågor om socionomstudenternas olika nätverk och vad de nätverken har för betydelse för studenten under pandemin. Det gemensamma för de tre teorierna är att närheten och samspelet med andra människor studeras från olika nivåer, vilket enligt oss kan bli intressant i vår analys.
Genom att välja relationell socialpsykologi kan vi missa andra perspektiv som beskriver det sociala samspelet och dess påverkan på människan. Relationell socialpsykologi beskrivs av Stenberg och Isenberg (2013) som ett perspektiv som präglas av att välbefinnande inte är något som uppnås av individen själv utan där det sociala samspelet med andra är nödvändigt. En kritisk aspekt av de valda teorierna; sociala band, symbolisk interaktionism samt primära och sekundära grupper kan vara att de innehar en mer beskrivande än förklarande karaktär. Teorierna skulle med fördel enligt Angelöw m.fl. (2015) lämpa sig bättre till en kvalitativ studie där djupgående intervjuer gör det möjligt att belysa en individs subjektiva upplevelse av ett fenomen. Huvudfokus för socialpsykologin är gruppen och det sociala samspelet med andra (Stenberg & Isenberg, 2013) vilket gör att vi i vår kvantitativa studie kan missa individuella skillnader såsom individernas viljor och förutsättningar.
15
3. Tidigare forskning
I följande kapitel presenteras tidigare svensk och internationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, vilka är peer reviewed. Vi har valt att främst fokusera på de sociala kontakternas betydelse för hälsan och hur socionomstudenter påverkats av den rådande pandemin. I kapitlets sista avsnitt följer en sammanfattning där vår intention är att visa hur vår studie står i relation till forskningsfältet samt flätas ihop med vår forskningsfråga. Informationssökningen har skett via den sociala databasen på Ersta Sköndal Bräcke Högskola, socindex och google scholar. Sökord som använts är bland annat;
mental health, social relation, social support, social isolation, social distance, university student, Sweden och covid-19. Att hitta relevant forskning om covid-19 har varit komplicerat då det handlar om en situation som endast är lite mer än ett år gammalt. Det har också visat sig vara svårt att hitta forskning av betydelse med inriktning på covid-19 och dess konsekvenser för individen såsom social distansering och psykisk ohälsa. Folkhälsomyndigheten (2021) lyfter att svensk forskning lyser med sin frånvaro när det handlar om studenters livssituation under pandemin. Vi har därför valt att främst fokusera på internationell forskning som belyser detta ämne trots vissa skillnader i ländernas
tillvägagångssätt att minska smittspridningen.
3.1 Covid-19 och dess påverkan
3.1.1Svensk forskning
En svensk studie av Johansson m.fl. (2021) undersökte depression, ångest och stress hos svenska universitetsstudenter i Stockholm före och under sex månader av Covid-19 pandemin. Studenter är en grupp som har varit väl dokumenterade i att drabbas av psykisk ohälsa innan pandemin
(Folkhälsomyndigheten,2018; Johansson m.fl., 2021) och i samband med pandemin finns risken för att studenters psykiska ohälsa ökar (Folkhälsomyndigheten, 2021). Johansson m.fl. (2021) skriver att de var tredje månad under ett års tid undersökte studenterna via en enkätundersökning. Forskarnas hypotes var att studenternas psykiska hälsa skulle öka under pandemin och särskilt för dem som upplevt psykisk ohälsa redan innan pandemins utbrott. Detta stämde dock inte in i deras resultat då de studenter som upplevt psykisk ohälsa innan pandemin i stället upplevde att den psykiska hälsan hade blivit bättre.
3.1.2 Internationell forskning
Studenter är en grupp i samhället som redan innan pandemin lider stor risk att drabbas av psykisk ohälsa i form av depression, oro och stress då gruppen ofta inte hunnit etablera starka sociala nätverk samt kan uppleva viss ekonomisk stress (Alsubaie m.fl., 2019).
En studie från Schweiz av Elmer m.fl. (2020) undersökte hur sociala relationer har betydelse för studenters psykiska hälsa under den pågående Covid-19-pandemin. Studien pekar på att sociala relationer är essentiella när en individ har behov för stöd men anser också att pandemin och dess restriktioner påverkar individers relationer på olika sätt. Både restriktioner om att hålla social
16
distansering och självvald isolering på grund av oro minskar studenternas interaktioner med andra vilket kan leda till en ökad psykisk ohälsa (Elmer m.fl., 2020). Studien rapporterar att de förändringar som skett inom studenternas sociala nätverk bland annat är inom vänskapsrelationer och relationer med studiekamrater. För att sociala relationer ska bibehållas eller skapas krävs det fysisk närhet och interaktioner ansikte mot ansikte, dock har dessa möjligheter reducerats drastiskt under pandemin (ibid.). Både studien av Elmer m.fl. (2020) och en studie från Taiwan av Chou m.fl. (2020) pekar på att studenter därför väljer att fokusera på de relationer som är mest etablerade och meningsfulla som nära vänner eller familjemedlemmar. Resultatet visar också andra faktorer som kan påverka
studenternas psykiska hälsa under Covid-19 pandemin vilka är bland annat oro för sin egen eller andras hälsa samt stress över sin ekonomi (Elmer m.fl., 2020).
En studie från Canada som utförts av Hamza m.fl. (2021) undersökte över lång tid hur social isolering under Covid-19 pandemin påverkar studenter med eller utan redan förekommande psykisk ohälsa. I april 2020 valde mer är 194 länder att stänga sina skolor för att minska smittspridningen vilket påverkade mer än 91% av världens inskrivna elever. Forskarnas hypotes kring studien var att den psykiska ohälsan ökat hos studenter som redan innan pandemin led av psykisk ohälsa. Resultatet klargjorde dock att studenter med redan existerande psykisk ohälsa visade på antingen en förbättring eller befann sig i samma tillstånd som innan pandemin (Hamza m.fl., 2021). Emellertid synliggjorde resultatet att de studenter som inte haft någon psykisk ohälsa sedan innan upplevde att deras mående hade försämrats under pandemin. Anledningen till detta menar Hamza m.fl. (2021) beror på att studenter utan redan existerande psykisk ohälsa inte är vana vid att känna sig isolerade eller ensamma till skillnad från de som redan innan pandemin upplevt den känslan. En annan slutsats som klargjordes var att nedstängningar av mötesplatser och den sociala distanseringen lett till en allmän ökad psykisk ohälsa bland studenter. De anser även att pandemins psykiska inverkan på studenterna kommer att få konsekvenser för deras psykiska mående långt efter att pandemin har nått sin kulmen.
En engelsk studie av Brooks m.fl. (2020) genomfördes för att undersöka hur social isolering och karantän påverkat människans hälsa, samt vad som bidrog till att lindra situationen. I studien undersöktes tio länder som tidigare haft nedstängningar och restriktioner om karantän till följd av virusspridning. Bland annat innefattar studien personer som drabbats av viruset SARS, Ebola och hästinfluensan och jämfört detta med hur situationen ser ut kring Covid-19 pandemin. Att befinna sig i karantän beskrivs i studien som negativt för hälsan till exempel genom separation från nära och kära, känslan av frihetsberövande och oro för sjukdomen. I åtta av studiens intervjuer uttryckte deltagarna oro för sin egen, familjemedlemmar och vänners hälsa, men också att avsaknaden av rutiner samt minskad social och fysisk kontakt med andra ledde till oroskänslor. Arbetslösheten riskerar att öka under en epidemi eller pandemi och flera av deltagarna i studien uppgav att de upplevt ekonomisk stress, men också att det var ett ihållande tillstånd under lång tid (Brooks m.fl., 2020).
17
3.2 Nätverkets betydelse för den psykiska hälsan
Thoits (2011) beskriver i Journal of health and social behavior hur sociala band och socialt stöd påverkar vår psykiska hälsa. Hon redogör för att individens sociala nätverk innefattar primära och sekundära medlemmar. Primära medlemmar inbegriper familjemedlemmar, partners och vänner, de personer som individen har ett starkt emotionellt band till och som de anser viktiga i sitt liv. De sekundära medlemmarna innefattar relationer till individer som är mer formella såsom studiekamrater, arbetskamrater, religiösa grupper och andra organisationer. Vidare beskriver hon att det psykiska måendet hos individen påverkas av hur interaktionen med dessa medlemmar ser ut. Alsubaie m.fl.
(2019) menar att socialt stöd är ett essentiellt hjälpmedel för att hantera och förhindra psykisk ohälsa som exempelvis depression, ångest och stress. De är oftast vänner och familjemedlemmar som utgör det sociala stödet för individen och en brist på detta nätverk har visats kunna leda till depression och ångest. Cohen (2004) beskriver vikten av att ha ett stabilt socialt nätverk och att det kan verka som ett skydd mot stress.
I forskningsartikeln Social interactions and well-being förklarar Sun m.fl. (2019) att det spelar roll för individens välbefinnande hur de sociala interaktionerna tar sig uttryck, där kvaliteten och vad som sker under interaktionen påverkar individen positivt eller negativt. Människor känner sig lyckligare när de integrerar med andra och lyckligare personer spenderar mer tid åt att integrera med andra. Det framkommer också i studien att interaktioner med främlingar eller personer som individen inte känner så väl är positiva. En kort social interaktion med exempelvis servicepersonal i kassan kan ge ett lika positivt utslag i individens välbefinnande som interaktionen med en partner. Thoits (2011) skildrar perceived social support som innefattar allt det som vi samtalar om i våra vardagliga möten med kollegor, studiekamrater, vänner, grannar och familjemedlemmar. Hon menar att det sociala samspelet med andra utgör en betydande roll för individens upplevda känsla av sammanhang och därmed
upprätthålls det psykiska välbefinnandet.
En studie från Kina av Chu m.fl. (2016) som gjordes i syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar studenters känsla av sammanhang visar att goda sociala relationer är viktigt för individens välbefinnande. Slutresultatet visar att studenter som har tillfredsställande relationer i högre
utsträckning än andra upplevde en starkare känsla av sammanhang medan bristfälliga relationer med medstudenter ledde till stress.
3.3 Socionomstudenters framtida yrkesroll
Essentiellt i socialt arbete är förmågan att skapa och bibehålla relationer till en eller flera individer och hur det sociala samspelet mellan kollegor och klienter fungerar är därför grundläggande för det sociala arbete (O‘Leary m.fl., 2013). Som främsta verktyg använder sig socialarbetare av sig själva och därför är mentalisering viktigt. Socialstyrelsen (2019) menar att mentalisering handlar om att kunna sätta ord på sina egna och andras känslor och att vara medveten om andra människors upplevelse, situation och behov. Det är även centralt att den professionella kan reflektera över sig själv och på så vis förstå
18
sambandet mellan de själva och andra. Murphy m.fl. (2013) skriver att socialarbetares erfarenheter av relationsbyggande påverkar dennes syn på vad en klient behöver vilket är viktigt för kvalitén på socialarbetarens relation till andra samt vad som sker i det sociala samspelet. I den professionella rollen krävs att socialarbetaren reflekterar över sig själv, sina handlingar och sitt arbetssätt samt har en insikt över de problem som existerar i samhället (Rökenes & Hansen, 2017). Forskningen visar att socialarbetarens relationsskapande med andra bör präglas av engagemang, tillit och trygghet (Denhov
& Topor, 2011).
3.4 Sammanfattning
I tidigare avsnitt visas relevant kunskap om både studenters utsatthet för att drabbas av psykisk ohälsa och vikten av socialt stöd i form av sociala relationer för att förhindra detta. Folkhälsomyndigheten (2018), Johansson m.fl. (2021) och Alsubaie m.fl., (2019) beskriver att studenter är en av de grupper i samhället som lider stor risk att drabbas av psykisk ohälsa på grund av brist på rutiner och stabila nätverk. Johansson m.fl. (2021) skriver att studenter som upplevt psykisk ohälsa innan pandemin mådde bättre under pandemins gång. Liknande resultatet från Hamza m.fl. (2021) visar att de studenter som innan pandemin haft erfarenhet av psykisk ohälsa hanterade situationen bättre än de studenter som inte tidigare hade upplevt det. Vidare menar dem att konsekvenserna av pandemins psykiska inverkan på studenterna kommer att synas långt efter pandemins slut. Rökenes och Hansen (2017) menar därför att socialarbetare behöver vara medvetna över de problem som finns i samhället och reflektera över sin bakgrund och erfarenhet för att kunna stötta andra på rätt sätt. Brooks m.fl.
(2020) beskriver den negativa inverkan på en människa som sätts i karantän utan vare sig social kontakt eller vardagliga rutiner. Följden av detta blir att individens psykiska mående påverkas negativt där oroskänslor inför sin egen och andras situation dominerar. Den ekonomiska stressen har även visat sig vara påtaglig för människor under pandemin då arbetslösheten riskerar att öka (ibid).
Thoits (2011) beskriver den positiva inverkan samspelet med andra har för vårt psykiska
välmående. Att integrera med andra människor påverkar vår upplevda känsla av sammanhang vilket är en grundpelare för att vi människor ska må bra. På samma sätt är socialarbetarens
relationsskapande till kollegor och klienter av vikt för det sociala samspelet (O'Leary m.fl., 2013) och påverkar därmed kvalitén på arbetet (Murphy m.fl., 2013). Alsubaie m.fl. (2019) låter oss förstå att sociala relationer är centrala för vår överlevnad och att våra behov av social kontakt med andra kan se olika ut men att det sociala stödet är ett effektivt hjälpmedel för att hantera och förhindra stress. Det sociala stödet utgörs främst av familj och vänner (Alsubaie, 2019) och socialarbetarens
relationsskapande med andra bör på samma sätt som primärgruppen präglas av engagemang, tillit och trygghet (Denhov & Topor, 2011). Sun m.fl. (2019) menar ändå att det korta sociala mötet med exempelvis en servicepersonal i kassan kan ge samma positiva utbyte som med en nära vän.
Vetskapen om detta kan ge framtida socialarbetare mening då ett kort möte med andra ändå kan påverka de själva, deras kollegor och klienter positivt.
19
Kunskapen dessa studier frambringar ger oss en förståelse för hur studenternas psykiska mående påverkas under en pandemi där restriktioner förhindrar det normala mötet med andra. Därför är det viktigt att framtida socialarbetare har förmågan att förstå sin egen och andras upplevelse, situation och behov samt förstå hur det sociala samspelet påverkar de själva och andra (Socialstyrelsen, 2019). Vi tar även med oss denna kunskap in i vidare analys för att belysa fenomenet och förhoppningsvis bidra med verktyg för hur människan både privat kan hantera sin situation och hur studenterna i sin
framtida professionella roll som socionomer kan vara till hjälp när utsatta individer påverkas av bristen av stabila nätverk under en kris.
20
4. Kvantitativ metod
Vi har valt att använda oss av en kvantitativ forskningsmetod för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Den empiriska undersökningen i form av en enkätundersökning kommer tillsammans med det teoretiska ramverket att ligga till grund för vår analys. Att använda sig av denna metod för att undersöka hur vanligt förekommande ett fenomen är, samt för att undersöka samband mellan olika företeelser menar Bryman (2018) är lämpligt. Kvantitativ forskning används främst för att ta fram statistiskt generaliserbara och kvantifierbara resultat, där mönster eller samband kan urskiljas (Barkman & Djurfeldt, 2015). Insamlandet av kvantitativa data präglas av avstånd och urval där inte någon personlig anpassning är möjligt. Detta skiljer sig från den kvalitativa metoden där följdfrågor och fördjupning ofta används för att få svar på studiens syfte. Därför kan en svaghet med kvantitativ metod vara att det inte finns någon säkerhet i att det insamlande materialet är relevant för studiens frågeställning och därav är förberedelserna och planeringen innan insamling av stor vikt (Bryman, 2018).
Utgångspunkten för studien beskrivs med en positivistisk ansats där kunskap erövras genom våra sinnens iakttagelser samt det vi logiskt kan räkna ut. Enligt den positivistiska vetenskapsteorin söker vi svar på frågan hur och inte varför något uppkommit och försöker på så vis finna orsaksförklaringar.
Till skillnad från hermeneutisk vetenskap där en mer tolkande ansats används för att få en bild av hur individen uppfattar sin omvärld bör en positivistisk ansats vara mer objektiv och värderingsfri där insamlade fakta prövas genom logiska förklaringar och där teorin med fördel används som tolkningsram i analysen (Sohlberg & Sohlberg, 2019).
4.1 Urval och bortfall
Då syftet för denna studie är att undersöka relationers betydelse för socionomstudenter på Ersta Sköndal Bräcke högskola består urvalet av studenter. För att kunna göra generaliseringar om en population menar Bryman (2018) att data inte endast kan samlas in från vissa grupper i populationen.
Därför valde vi att inte göra något urval utan att genomföra en totalundersökning där alla 195 socionomstudenter på Ersta Sköndal Bräcke Högskola termin två, fyra och sex i Stockholm erbjöds deltagande. Varför dessa terminer valts är på grund av att Högskolan har antagning varannan termin och därför finns det inte studenter som går termin ett, tre och fem i dagsläget. Trost och
Hultåker(2017) menar att ett större urval är att föredra för att sannolikheten för en så bra
representation för hela populationen ska vara möjlig. Däremot finns det inte något korrekt svar på frågan hur stort ett urval bör vara och mätproblem tillkommer alltid oavsett storlek.
Totalundersökningar, där hela befolkningen undersöks är ovanliga dels på grund av tidsbrist, dels på grund av att det saknas ekonomiska resurser för att genomföra sådana, däremot sker det gällande mindre grupper där fördelen är en ökad precision (ibid). I åtanke bör även risken för bortfall finnas med då denna risk medföljer vid enkätundersökningar (Bryman, 2018). Barkman och Djurfeldt (2015) beskriver respondenter som inte går att nå eller som väljer att inte besvara enkäten som externt
21
bortfall och respondenter som endast besvarar enstaka frågor men ändå väljer att delta i
undersökningen som internt bortfall. Bryman (2018) menar att en orsak till detta kan vara att enkätens utformning är otydlig eller ointressant för deltagaren, vilket gör att denne inte påbörjar eller avslutar enkäten. Alla typer av bortfall är problematiska och blir det för stort är det inte längre representativt för målpopulationen och möjligheten att generalisera minskar (Bryman, 2018).
Svarsfrekvensen för vår studie är 43,5%, där 85 av 195 studenter valde att delta. I försök att minska det externa bortfallet skickade vi ut påminnelsemejl till alla studenter. Dock har vi ett bortfall på 56,5%, vilket gör att möjligheten att generalisera resultatet till totalpopulationen begränsas. Vi försökte även att utforma vår enkät på ett så inbjudande och enkelt sätt som möjligt för att minska det interna bortfallet (Bryman, 2018). I tabellen nedan visas antal studenter som deltog från varje termin.
Tabell 1. Antal studenter som deltog från varje termin.
4.2 Enkätens utformning
Som verktyg för att samla in empiriskt material till studien används enkäter som skickas ut digitalt till socionomstudenter via Ersta Sköndal Bräcke Högskolas gemensamma plattform It´s Learning. Valet av en enkätundersökning har gjorts för att få fram så stor mängd data som möjligt och på så vis få en bredare bild av hur studenter har påverkats under pandemin samt ge möjlighet till generalisering.
Enkäter är strukturerade så att materialets frågeställningar ställs på samma sätt till varje respondent som deltar i undersökningen (Bryman, 2018). Enkäter beskrivs som ett verktyg med hög grad av standardisering, där en av fördelarna är att respondenterna inte kommer att påverkas av forskarens bakgrund (etnicitet, kön, klass) eller variera i svar som kan ske vid en kvalitativ intervju (ibid.).
Enkäter är mer strukturerade i sin utformning i jämförelse med djupintervjuer där svarsalternativen är definierade och begränsas till ett visst antal alternativ i förväg (Barmark & Djurfeldt, 2015).
Bryman (2018) menar att verktyget har som fördel att vara tidsbegränsade, både i svarsfrekvens samt för senare kodning av resultat i statistiska program. Nackdelarna handlar dock om att eventuella Antal studenter på socionomprogrammet start VT21
Starttermin Termin Anta studenter under VT21 Studenter som deltog
Procent
HT20 T2 73 25 34
HT19 T4 59 20 33
HT18 T6 63 39 61
Antal 195 85
22
frågor eller funderingar som uppkommer hos respondenten inte kan ställas direkt under
genomförandet av undersökningen. Det kommer därför vara av vikt att formulera frågorna i enkäten så tydligt som möjligt så att alla som deltar ges möjligheten att förstå, där slutna frågor kommer att dominera för att minska feltolkning och bortfall. Slutna frågor är lättare att bearbeta och kan öka jämförbarheten i svaren. För att generera djupare svar kan inte heller uppföljningsfrågor eller tilläggsinformation som kan vara intressant ställas, då enkäter ofta har fasta svarsalternativ (Bryman, 2018).
Med utgångspunkt i studiens problemformulering, syfte och frågeställning har enkäten utformats för att på bästa sätt precisera dess innehåll, där teori och tidigare forskning även legat till grund för att adekvata frågor ställs. Förberedelserna innan enkäten skickas ut är av vikt, då undersökningen inte går att komplettera efteråt (Eliasson, 2013). Utformning och bearbetning av enkäten med strukturering av frågor och svarsalternativ har gjorts i ett gemensamt Word dokument för att sedan skapas i Google forms program och skickas ut via en digital länk till vår målgrupp. Enkäten består av 39 frågor, varav majoriteten av frågorna är slutna med fasta svarsalternativ, där sista frågan lämnas öppen för att ge möjlighet för deltagarna att förtydliga något eller komma med synpunkter.
För att få svar på det studien ämnar undersöka har frågorna i enkäten utformats och
operationaliserats utifrån fyra huvudteman; bakgrund, betydelsen av studenternas relationer, ska vi träffas fysiskt eller digitalt? samt social distansering och psykisk ohälsa. Syftet med de olika temana är att kartlägga studentens relationer, hur den digitala respektive fysiska kontakten ser ut idag jämfört med innan pandemin och hur detta har påverkat den psykiska hälsan. Frågor som är av mer personlig karaktär (bakgrund) har placerats både i början och i slutet av enkäten för att respondenterna inte ska behöva svara på alla personliga frågor direkt utan att vara någorlunda uppvärmda innan. Dessa frågor ger oss en bredare bild av vilka deltagarna är och gör det samtidigt möjligt att använda exempelvis variabler som kön, ålder och termintillhörighet i jämförelser med andra resultat som kommit fram i studien. Frågor om Covid- 19 synliggör dels skillnader i hur respondenterna upplever situationen under pandemin, dels hur de hanterar dagens situation. För att få en bild av respondenternas nätverk och sociala relationer har vi ställt frågor som innefattar kontakten till både familj och vänner (primära grupper) samt till klasskamrater (sekundära grupper). Vilken betydelse dessa relationer har för studenten mäts genom att frågorna formulerats på ett sådant vis att respondentens upplevelse och känsla går att urskilja. På samma sätt får vi svar på hur respondenterna upplever den digitala kontakten med andra och vilken betydelse kontakten har för studentens psykiska välmående. Vi har valt att ställa frågor om den psykiska hälsan både innan och efter pandemins utbrott för att kunna göra jämförelser med exempelvis bakgrundsvariabler eller frågor som handlar om nätverket. Detta för att synliggöra respondenternas psykiska mående och se om det har förändrats under pandemin och om det i så fall har haft en betydelse hur deras nätverk och sociala relationer är konstruerade.
Innan vi skickade ut enkäten till vår målgrupp lät vi några personer testa den i en så kallad pilotstudie för att få möjlighet att upptäcka fel och brister. Testpersonerna var personer i vår närhet
23
som passade in i studiens målgrupp och hade vilja samt möjlighet till att genomföra undersökningen för att sedan komma med konstruktiva synpunkter. Det var alltså ett strategiskt urval enligt
bekvämlighetsprincipen som gjorde att just dessa personer deltog (Bryman, 2018).
Utformningen av enkäten menar Bryman (2018) är av stor vikt, där presentationen bör vara tydlig med en lockande layout. För att respondenterna ska få en övergripande förståelse för vad studien ämnar undersöka har en kort informationstext formulerats i enkätens inledning. Där informerades respondenterna att det är frivilligt att delta samt deras roll i undersökningen. För att få insyn i informationstexten samt enkätens layout hänvisas läsare till ”Bilaga 1” samt ”Bilaga 2”.
4.3 Material, kodning och tolkning
Det material som ligger till grund för analysen i denna uppsats är de insamlade enkätsvaren som analyserats utifrån den socialpsykologiska teorin, vetenskapliga artiklar och relevant litteratur för ämnet. Enkätsvaren har samlats in från Google forms enkätprogram, de ordnades i Excel och laddades sedan upp i IBM SPSS Statistics (SPSS). Vissa av enkätsvaren kodades in som ord i SPSS och för att kunna använda oss av materialet kodade vi om dessa till sifferform. Det påträffade interna bortfallet kodade vi om till siffran “0”.
För att kunna göra korrekta analyser har variablerna olika mätskalor som nominal, ordinal eller intervall/kvot. De variabler med nominalskala kan beskrivas som “gruppindelningar”, de har inget medelvärde och kan därför inte rangordnas, ett exempel på detta är kön. Variabler med ordinalskala är kategoriseringar som rangordnas, skalan saknar ekvidistans då det inte går att utläsa exakta avstånd mellan de olika kategorierna i variabeln. Intervall-eller kvotskalor har ekvidistans, kan kategoriseras och rangordnas (Barkman & Djurfeldt 2015).
I första skedet av analysen använde vi oss av univariata analyser, detta för att urskilja variationer mellan respondenternas svar på de olika frågorna. För att mäta samband mellan olika variabler använde vi oss av bivariata analyser (korstabeller) genom vilka vi kunnat bilda oss en uppfattning om de olika variablernas generella samband genom procentdifferensen på ordinal -och nominalnivåer. För att kunna styrka sambandets tillförlitlighet i en korstabell mätte vi signifikansnivån på de olika
variablerna genom ett Pearson’s Chi-Square (Chi2-test). Att ett värde är signifikant betyder att det inte utgörs av slumpen utan är statistiskt säkerhetsställt vilket gör att sambandet kan generaliseras.
Signifikansnivån utgår från <0,05 som innebär att risken för att sambandet är en slump är mindre än 5% (Barkman & Djurfeldt 2015).
För att mäta om det finns något samband mellan två olika variabler använde vi oss av en korrelationsanalys, den är flexibel då den kan användas på alla typer av variabler. Barkman &
Djurfeldt (2015) beskriver att en korrelationsanalys antingen visar ett samband som är positiv eller negativ. Ett positivt samband betyder att ett högt värde på den ena variabeln hänger ihop med ett högt värde på den andra och om sambandet är negativt betyder det att ett lågt värde hänger ihop med ett högt värde. Ju närmare 0 ett samband är desto svagare är det och ju närmare det är -1 eller +1 desto
24
starkare är korrelationen. Visar korrelationen en stjärna betyder det att sambandet är 95 procent säkert och visar den två stjärnor betyder det att sambandet är säkert till 99 procent (Barkman & Djurfeldt 2015). I en korrelation finns det ingen kausalitet vilket betyder att variablerna kan ha ett samband men de påverkar inte varandra. Storleken på urvalet har en betydelse för hur starkt samband korrelationen kommer att få (Bryman, 2018).
För att mäta om medelvärdet skiljer sig mellan de olika variablerna använde vi oss av ett T-test (medelvärdesanalys), detta för att undersöka om sambandet dem emellan är trovärdig. Medelvärdet räknas ut genom att summera antalet svarsalternativ och sedan dividera detta med antalet svar men det bör tas i beaktning om det finns extremvärden i beräkningen då detta kan påverka medelvärdets pålitlighet (Barkman & Djurfeldt 2015). I anslutning till medelvärdet används standardavvikelse vilket är ett mått som beskriver spridningen mellan de olika värdena. Om standardavvikelsen är låg betyder det att värdena ligger samlade nära medelvärdet och om standardavvikelsen är hög är det en större spridning mellan värdena (ibid.).
4.4 Reliabilitet och validitet
För att mäta kvaliteten i en studie inom kvantitativ forskning används ofta begreppen reliabilitet och validitet. En hög reliabilitet och validitet är alltid eftersträvansvärt för att forskningen ska anses inneha stabilitet och tillförlitlighet samt att det som avses mätas verkligen mäts. Undersökningar där resultatet blir detsamma om de genomförs på nytt har hög reliabilitet och kan likställas vid
reproducerbarhet. Där betonas att forskningen är objektiv och att respondenterna förblir opåverkade oberoende av vem som utför undersökningen (Bryman, 2018). Validitet handlar om giltigheten i studien, alltså att det forskaren ämnar mäta verkligen överensstämmer med det som faktiskt mäts (Patel & Davidson, 2011). Frågor och svarsalternativ bör utformas och formuleras på ett sådant vis att respondenterna lätt ska förstå och kunna besvara frågorna korrekt vilket gör att validiteten stärks.
Dock kan forskaren i efterhand upptäcka att frågorna ställdes på ett felaktigt sätt där det som var ämnat att mätas från början inte har mätts. Resultatet från en sådan studie besvarar inte studiens syfte och frågeställningar men kan ändå vara av intresse. Studien har då en låg validitet, samtidigt som studien kan ha en hög reliabilitet då samma undersökning går genomföras på nytt (Bryman, 2018).
I vår enkätundersökning har vi använt oss av en enkel och snygg layout för att locka snarare än avskräcka respondenter till deltagande. Frågorna och svarsalternativen är formulerade med ett enkelt och direkt språk där majoriteten av alternativen har fasta svarsalternativ, vilket inte kräver lika mycket av respondenten och kan öka deltagandet. Enkäten är tillgänglig för respondenten via en länk, där samma frågor och svarsalternativ ställs till alla deltagare. Detta gör även att reliabiliteten ökar, då samma studie kan göras om vid ett senare tillfälle samt att deltagarna förblir opåverkade av oss forskare då de kan genomföra undersökningen på egen hand (Bryman, 2018). Vid bedömning och analys bör forskarna som sammanställer materialet vara överens om hur olika fenomen ska tolkas (Bryman, 2018). Då vi är två bedömare som utformat denna studie har vi tagit detta i beaktning vid
25
både bearbetning av materialet och i analysen av resultatet. För att öka validiteten i studien har vi utifrån teori och tidigare forskning operationaliserat variablerna till enskilda frågor för att kunna mäta exempelvis psykisk ohälsa. För att verkligen få svar på det vi önskar har flera frågor formulerats på olika sätt med ambitionen att mäta samma sak (Patel & Davidson, 2011).
4.5 Generaliserbarhet
Med generaliserbarhet menas att resultatet ska kunna generaliseras till andra grupper och situationer än de som undersökts i studien. Forskaren kan vara tvungen till att göra ett urval då det ofta är
omöjligt att nå ut till en hel population (Bryman, 2018). Det hade exempelvis varit omöjligt för oss att undersöka alla personer som studerar på högskola eller universitet i Sverige och därför har vi varit tvungna att göra ett urval utefter de förutsättningar som fanns. Då vi har valt att undersöka studenter som går på samma skola, alltså en specifik grupp, kommer det enligt Bryman (2018) bli svårt att applicera det resultatet på studenter som går på andra skolor. Bryman (2018) skriver att urvalet måste vara representativt för den grupp som undersöks och att svarsfrekvensen bör vara proportionerligt gentemot antalet som ingår i den gruppen. Studien inbegriper en totalundersökning med en
svarsfrekvens på 43,5%, där 85 respondenter valde att delta men där bortfallet ligger på drygt hälften av de tillfrågade i populationen. Detta gör att materialets generaliserbarhet minskar och tveksamt är om undersökningens resultat verkligen går att generaliseras på vår population. Däremot kan vi genom studien få en förståelse för hur socionomstudenter på vår skola har påverkats under pandemin med social distansering och distansstudier samt vilka skyddande faktorer som kan ha en betydelse för dessa studenters psykiska välmående.
4.6 Forskningsetiska överväganden
I samband med vårt arbete har vi kunnat identifiera vissa risker som kan ge negativa konsekvenser för studien ur ett forskningsetiskt perspektiv. Utifrån vårt syfte har vi valt att studera de personer som är studenter vid samma högskola som vi själva, vi har även valt att inkludera de personer som går i samma årskurs som oss. Att vi valt att göra så beror på att det ger oss en bredare bild av verkligheten och en större möjlighet att kunna generalisera utifrån vårt syfte. Vi kommer i detta avsnitt att förklara mer ingående om hur vi har gått till väga i vårt arbete för att kunna följa de forskningsetiska kraven.
I vårt arbete med studien och det insamlade materialet har vi tagit hänsyn till lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor samt använt oss av relevant litteratur som berör forskningsetik. Vi har främst utgått ifrån Vetenskapsrådet (2002) som förkunnar fyra forskningsetiska krav som vi använde när vi utformade studien, dessa är: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innefattar att informera om att
deltagandet är anonymt, frivilligt och att det går att avbryta sin medverkan samt att förklara syftet med studien och vad undersökningen går ut på. Det ska också finnas information om forskarens namn och institutionsanknytning för att göra det möjligt för deltagarna att vid behov kontakta forskaren
26
(Bryman, 2018; Nilsson, 2015; Vetenskapsrådet, 2002). Vi valde att informera om detta i början av enkäten samt i ett textmeddelande som skickades till deltagarna på “It´s Learning” tillsammans med länken till enkäten. I informationstexten vi skickade ut framgick också samtyckeskravet som utgår från att deltagarna har rätt till att bestämma över om de vill medverka i studien eller inte men också att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång (Bryman, 2018;
Vetenskapsrådet, 2020). För att uppfylla kravet om frivilligt medverkande i studien valde vi också att inte göra frågorna i undersökning obligatoriska att svara på.
Att uppfylla konfidentialitetskravet betyder att forskaren ska behandla deltagarnas integritet på ett sätt så att enskilda personer inte kan identifieras och att det ska vara praktiskt omöjligt att få tag på information om enskilda deltagare (Nilsson, 2015; Vetenskapsrådet, 2020). Det ska beaktas att det finns en risk för att individer identifieras oavsiktligt och därav är det viktigt att forskaren väger värdet av kunskapsläget gentemot risken av negativa konsekvenser för den enskilda individen
(Vetenskapsrådet, 2020). Studien har genomförts på så vis att deltagarna har informerats om att vi kommer att behandla deras uppgifter konfidentiellt. På grund av att vi har valt att intervjua personer som går på samma skola och i samma årskurs som vi själva har vi även valt att inte utläsa enskilda respondenters svar för att på så vis behålla deltagarnas integritet och anonymitet. Att i stället göra en generalisering av det insamlade materialet gör att vi minimerar risken för att oavsiktligt identifiera enskilda deltagare för obehöriga utomstående. Nyttjandekravet betyder att studiens material endast får användas för att bedriva forskning och att det insamlade materialet inte ska utlämnas för kommersiellt bruk (ibid.). Detta har vi tillgodosett genom att den insamlade empirin endast finns på våra
lösenordskyddade datorer och att vi inte lämnat ut uppgifter om de medverkande eller studiens resultat till utomstående. Vi kommer även att radera de insamlade svaren efter att vi fått ett godkännande på denna uppsats.
27
5. Resultat
I det här avsnittet presenteras den samlade empirin från vår enkätstudie där vi undersökt vilken betydelse relationer har för hur socionomstudenter hanterar sin livssituation under pandemin.
Resultatet presenteras utifrån våra frågeställningar där vi valt att använda oss av fyra huvudrubriker;
bakgrund, betydelsen av studenternas relationer, ska vi träffas fysiskt eller digital? och social distansering och psykisk ohälsa. Stapel och cirkeldiagram hjälper läsaren att få en enhetlig överblick medan tabeller är mer lämpade att använda när olika variabler ställs mot varandra. Därför har vi valt att redovisa univariata analyser genom diagram och bivariata analyser i form av tabeller.
Bakgrundsvariablerna har systematiskt prövats mot de andra tre huvudtemana där det som är av intresse för studien kommer att presenteras nedan. För att ge läsaren vägledning i att tydligare förstå resultatet kommer även reflektioner kopplat till forskningsfrågan att framföras.
5.1 Bakgrund
Populationen är sammantaget 195 studenter inskrivna på termin två, fyra och sex räknat från starten på vårterminen 2021 och av dem deltog 85 studenter i studien. Detta visar en svarsfrekvens på 43,5 procent. Diagrammet nedan visar antalet respondenter som deltog i studien från respektive termin.
Där går det att utläsa att antalet respondenter från termin två är 25 av 73 studenter (34%), från termin fyra 20 av 59 studenter (33%) och från termin sex 39 av 63 studenter (61%). Att en övervägande del av respondenterna går sjätte terminen kan bero på att de känt ett större ansvar och motivation att delta i studien eftersom de är våra klasskamrater.
Figur 1: Respondenterna från respektive termin visat i antal.
28
Våra respondenter är födda mellan årtalen 1970 och 2000 där de som är födda mellan årtalen 1980–
1989 utgör en liten majoritet. För att tydligare mäta samband mellan ålder som bakgrundsvariabel och andra variabler valde vi att dela upp ålder i två olika kategorier; äldre och yngre. Kategorin äldre utgörs av 52 respondenter födda mellan 1970–1989 och kategorin yngre utgörs av 32 respondenter födda mellan 1990–2000. På socionomprogrammet går det en övervägande andel kvinnor vilket stämmer överens med vårt resultat där vi kan se att kvinnor utgör den största delen av respondenterna på 78,8 procent respektive 20 procent män med ett internt bortfall på 1,2 procent. Ingen av
respondenterna anger sig vara icke-binär. Av respondenterna bor 81,9 procent tillsammans med en eller flera personer över 18 år medan 18,1 procent bor ensamma. En majoritet (80%) arbetar vid sidan av studierna där timanställda (45,9%) är det mest förekommande och heltidsanställda (2,4%) är det som förekommer minst. Av respondenterna uppger 23,5 procent att de varit konstaterat sjuka i covid- 19 och 81,2 procent svarar att de har en närstående som varit konstaterat sjuk i covid-19. Under frågan om de känner rädsla inför att de själva eller att någon av deras närstående ska drabbas av covid-19 svarar 62,4 procent “Ja”.
Figur 2: I hur stor utsträckning respondenterna väljer att isolera sig från andra människor och sociala sammanhang under pandemin visat i procent.
Diagrammet ovan visar i hur stor utsträckning respondenterna väljer att isolera sig från andra
människor och sociala sammanhang under pandemin där merparten delger att de väljer att isolera sig i ganska stor respektive stor utsträckning. Genom en bivariat analys kan vi urskilja att det inte finns något samband mellan hur respondenten väljer att isolera sig med om respondenten själv varit sjuk eller har någon närstående som varit sjuk. Emellertid finns det ett samband mellan respondentens oro för smittan och dennes vilja att isolera sig. Det betyder att det inte bara är restriktionerna i sig som är den främsta orsaken till att respondenterna väljer att isolera sig utan att oron för smittan också är en bidragande faktor.
