Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras tidigare svensk och internationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, vilka är peer reviewed. Vi har valt att främst fokusera på de sociala kontakternas betydelse för hälsan och hur socionomstudenter påverkats av den rådande pandemin. I kapitlets sista avsnitt följer en sammanfattning där vår intention är att visa hur vår studie står i relation till forskningsfältet samt flätas ihop med vår forskningsfråga. Informationssökningen har skett via den sociala databasen på Ersta Sköndal Bräcke Högskola, socindex och google scholar. Sökord som använts är bland annat;

mental health, social relation, social support, social isolation, social distance, university student, Sweden och covid-19. Att hitta relevant forskning om covid-19 har varit komplicerat då det handlar om en situation som endast är lite mer än ett år gammalt. Det har också visat sig vara svårt att hitta forskning av betydelse med inriktning på covid-19 och dess konsekvenser för individen såsom social distansering och psykisk ohälsa. Folkhälsomyndigheten (2021) lyfter att svensk forskning lyser med sin frånvaro när det handlar om studenters livssituation under pandemin. Vi har därför valt att främst fokusera på internationell forskning som belyser detta ämne trots vissa skillnader i ländernas

tillvägagångssätt att minska smittspridningen.

3.1 Covid-19 och dess påverkan

3.1.1Svensk forskning

En svensk studie av Johansson m.fl. (2021) undersökte depression, ångest och stress hos svenska universitetsstudenter i Stockholm före och under sex månader av Covid-19 pandemin. Studenter är en grupp som har varit väl dokumenterade i att drabbas av psykisk ohälsa innan pandemin

(Folkhälsomyndigheten,2018; Johansson m.fl., 2021) och i samband med pandemin finns risken för att studenters psykiska ohälsa ökar (Folkhälsomyndigheten, 2021). Johansson m.fl. (2021) skriver att de var tredje månad under ett års tid undersökte studenterna via en enkätundersökning. Forskarnas hypotes var att studenternas psykiska hälsa skulle öka under pandemin och särskilt för dem som upplevt psykisk ohälsa redan innan pandemins utbrott. Detta stämde dock inte in i deras resultat då de studenter som upplevt psykisk ohälsa innan pandemin i stället upplevde att den psykiska hälsan hade blivit bättre.

3.1.2 Internationell forskning

Studenter är en grupp i samhället som redan innan pandemin lider stor risk att drabbas av psykisk ohälsa i form av depression, oro och stress då gruppen ofta inte hunnit etablera starka sociala nätverk samt kan uppleva viss ekonomisk stress (Alsubaie m.fl., 2019).

En studie från Schweiz av Elmer m.fl. (2020) undersökte hur sociala relationer har betydelse för studenters psykiska hälsa under den pågående Covid-19-pandemin. Studien pekar på att sociala relationer är essentiella när en individ har behov för stöd men anser också att pandemin och dess restriktioner påverkar individers relationer på olika sätt. Både restriktioner om att hålla social

16

distansering och självvald isolering på grund av oro minskar studenternas interaktioner med andra vilket kan leda till en ökad psykisk ohälsa (Elmer m.fl., 2020). Studien rapporterar att de förändringar som skett inom studenternas sociala nätverk bland annat är inom vänskapsrelationer och relationer med studiekamrater. För att sociala relationer ska bibehållas eller skapas krävs det fysisk närhet och interaktioner ansikte mot ansikte, dock har dessa möjligheter reducerats drastiskt under pandemin (ibid.). Både studien av Elmer m.fl. (2020) och en studie från Taiwan av Chou m.fl. (2020) pekar på att studenter därför väljer att fokusera på de relationer som är mest etablerade och meningsfulla som nära vänner eller familjemedlemmar. Resultatet visar också andra faktorer som kan påverka

studenternas psykiska hälsa under Covid-19 pandemin vilka är bland annat oro för sin egen eller andras hälsa samt stress över sin ekonomi (Elmer m.fl., 2020).

En studie från Canada som utförts av Hamza m.fl. (2021) undersökte över lång tid hur social isolering under Covid-19 pandemin påverkar studenter med eller utan redan förekommande psykisk ohälsa. I april 2020 valde mer är 194 länder att stänga sina skolor för att minska smittspridningen vilket påverkade mer än 91% av världens inskrivna elever. Forskarnas hypotes kring studien var att den psykiska ohälsan ökat hos studenter som redan innan pandemin led av psykisk ohälsa. Resultatet klargjorde dock att studenter med redan existerande psykisk ohälsa visade på antingen en förbättring eller befann sig i samma tillstånd som innan pandemin (Hamza m.fl., 2021). Emellertid synliggjorde resultatet att de studenter som inte haft någon psykisk ohälsa sedan innan upplevde att deras mående hade försämrats under pandemin. Anledningen till detta menar Hamza m.fl. (2021) beror på att studenter utan redan existerande psykisk ohälsa inte är vana vid att känna sig isolerade eller ensamma till skillnad från de som redan innan pandemin upplevt den känslan. En annan slutsats som klargjordes var att nedstängningar av mötesplatser och den sociala distanseringen lett till en allmän ökad psykisk ohälsa bland studenter. De anser även att pandemins psykiska inverkan på studenterna kommer att få konsekvenser för deras psykiska mående långt efter att pandemin har nått sin kulmen.

En engelsk studie av Brooks m.fl. (2020) genomfördes för att undersöka hur social isolering och karantän påverkat människans hälsa, samt vad som bidrog till att lindra situationen. I studien undersöktes tio länder som tidigare haft nedstängningar och restriktioner om karantän till följd av virusspridning. Bland annat innefattar studien personer som drabbats av viruset SARS, Ebola och hästinfluensan och jämfört detta med hur situationen ser ut kring Covid-19 pandemin. Att befinna sig i karantän beskrivs i studien som negativt för hälsan till exempel genom separation från nära och kära, känslan av frihetsberövande och oro för sjukdomen. I åtta av studiens intervjuer uttryckte deltagarna oro för sin egen, familjemedlemmar och vänners hälsa, men också att avsaknaden av rutiner samt minskad social och fysisk kontakt med andra ledde till oroskänslor. Arbetslösheten riskerar att öka under en epidemi eller pandemi och flera av deltagarna i studien uppgav att de upplevt ekonomisk stress, men också att det var ett ihållande tillstånd under lång tid (Brooks m.fl., 2020).

17

3.2 Nätverkets betydelse för den psykiska hälsan

Thoits (2011) beskriver i Journal of health and social behavior hur sociala band och socialt stöd påverkar vår psykiska hälsa. Hon redogör för att individens sociala nätverk innefattar primära och sekundära medlemmar. Primära medlemmar inbegriper familjemedlemmar, partners och vänner, de personer som individen har ett starkt emotionellt band till och som de anser viktiga i sitt liv. De sekundära medlemmarna innefattar relationer till individer som är mer formella såsom studiekamrater, arbetskamrater, religiösa grupper och andra organisationer. Vidare beskriver hon att det psykiska måendet hos individen påverkas av hur interaktionen med dessa medlemmar ser ut. Alsubaie m.fl.

(2019) menar att socialt stöd är ett essentiellt hjälpmedel för att hantera och förhindra psykisk ohälsa som exempelvis depression, ångest och stress. De är oftast vänner och familjemedlemmar som utgör det sociala stödet för individen och en brist på detta nätverk har visats kunna leda till depression och ångest. Cohen (2004) beskriver vikten av att ha ett stabilt socialt nätverk och att det kan verka som ett skydd mot stress.

I forskningsartikeln Social interactions and well-being förklarar Sun m.fl. (2019) att det spelar roll för individens välbefinnande hur de sociala interaktionerna tar sig uttryck, där kvaliteten och vad som sker under interaktionen påverkar individen positivt eller negativt. Människor känner sig lyckligare när de integrerar med andra och lyckligare personer spenderar mer tid åt att integrera med andra. Det framkommer också i studien att interaktioner med främlingar eller personer som individen inte känner så väl är positiva. En kort social interaktion med exempelvis servicepersonal i kassan kan ge ett lika positivt utslag i individens välbefinnande som interaktionen med en partner. Thoits (2011) skildrar perceived social support som innefattar allt det som vi samtalar om i våra vardagliga möten med kollegor, studiekamrater, vänner, grannar och familjemedlemmar. Hon menar att det sociala samspelet med andra utgör en betydande roll för individens upplevda känsla av sammanhang och därmed

upprätthålls det psykiska välbefinnandet.

En studie från Kina av Chu m.fl. (2016) som gjordes i syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar studenters känsla av sammanhang visar att goda sociala relationer är viktigt för individens välbefinnande. Slutresultatet visar att studenter som har tillfredsställande relationer i högre

utsträckning än andra upplevde en starkare känsla av sammanhang medan bristfälliga relationer med medstudenter ledde till stress.

3.3 Socionomstudenters framtida yrkesroll

Essentiellt i socialt arbete är förmågan att skapa och bibehålla relationer till en eller flera individer och hur det sociala samspelet mellan kollegor och klienter fungerar är därför grundläggande för det sociala arbete (O‘Leary m.fl., 2013). Som främsta verktyg använder sig socialarbetare av sig själva och därför är mentalisering viktigt. Socialstyrelsen (2019) menar att mentalisering handlar om att kunna sätta ord på sina egna och andras känslor och att vara medveten om andra människors upplevelse, situation och behov. Det är även centralt att den professionella kan reflektera över sig själv och på så vis förstå

18

sambandet mellan de själva och andra. Murphy m.fl. (2013) skriver att socialarbetares erfarenheter av relationsbyggande påverkar dennes syn på vad en klient behöver vilket är viktigt för kvalitén på socialarbetarens relation till andra samt vad som sker i det sociala samspelet. I den professionella rollen krävs att socialarbetaren reflekterar över sig själv, sina handlingar och sitt arbetssätt samt har en insikt över de problem som existerar i samhället (Rökenes & Hansen, 2017). Forskningen visar att socialarbetarens relationsskapande med andra bör präglas av engagemang, tillit och trygghet (Denhov

& Topor, 2011).

3.4 Sammanfattning

I tidigare avsnitt visas relevant kunskap om både studenters utsatthet för att drabbas av psykisk ohälsa och vikten av socialt stöd i form av sociala relationer för att förhindra detta. Folkhälsomyndigheten (2018), Johansson m.fl. (2021) och Alsubaie m.fl., (2019) beskriver att studenter är en av de grupper i samhället som lider stor risk att drabbas av psykisk ohälsa på grund av brist på rutiner och stabila nätverk. Johansson m.fl. (2021) skriver att studenter som upplevt psykisk ohälsa innan pandemin mådde bättre under pandemins gång. Liknande resultatet från Hamza m.fl. (2021) visar att de studenter som innan pandemin haft erfarenhet av psykisk ohälsa hanterade situationen bättre än de studenter som inte tidigare hade upplevt det. Vidare menar dem att konsekvenserna av pandemins psykiska inverkan på studenterna kommer att synas långt efter pandemins slut. Rökenes och Hansen (2017) menar därför att socialarbetare behöver vara medvetna över de problem som finns i samhället och reflektera över sin bakgrund och erfarenhet för att kunna stötta andra på rätt sätt. Brooks m.fl.

(2020) beskriver den negativa inverkan på en människa som sätts i karantän utan vare sig social kontakt eller vardagliga rutiner. Följden av detta blir att individens psykiska mående påverkas negativt där oroskänslor inför sin egen och andras situation dominerar. Den ekonomiska stressen har även visat sig vara påtaglig för människor under pandemin då arbetslösheten riskerar att öka (ibid).

Thoits (2011) beskriver den positiva inverkan samspelet med andra har för vårt psykiska

välmående. Att integrera med andra människor påverkar vår upplevda känsla av sammanhang vilket är en grundpelare för att vi människor ska må bra. På samma sätt är socialarbetarens

relationsskapande till kollegor och klienter av vikt för det sociala samspelet (O'Leary m.fl., 2013) och påverkar därmed kvalitén på arbetet (Murphy m.fl., 2013). Alsubaie m.fl. (2019) låter oss förstå att sociala relationer är centrala för vår överlevnad och att våra behov av social kontakt med andra kan se olika ut men att det sociala stödet är ett effektivt hjälpmedel för att hantera och förhindra stress. Det sociala stödet utgörs främst av familj och vänner (Alsubaie, 2019) och socialarbetarens

relationsskapande med andra bör på samma sätt som primärgruppen präglas av engagemang, tillit och trygghet (Denhov & Topor, 2011). Sun m.fl. (2019) menar ändå att det korta sociala mötet med exempelvis en servicepersonal i kassan kan ge samma positiva utbyte som med en nära vän.

Vetskapen om detta kan ge framtida socialarbetare mening då ett kort möte med andra ändå kan påverka de själva, deras kollegor och klienter positivt.

19

Kunskapen dessa studier frambringar ger oss en förståelse för hur studenternas psykiska mående påverkas under en pandemi där restriktioner förhindrar det normala mötet med andra. Därför är det viktigt att framtida socialarbetare har förmågan att förstå sin egen och andras upplevelse, situation och behov samt förstå hur det sociala samspelet påverkar de själva och andra (Socialstyrelsen, 2019). Vi tar även med oss denna kunskap in i vidare analys för att belysa fenomenet och förhoppningsvis bidra med verktyg för hur människan både privat kan hantera sin situation och hur studenterna i sin

framtida professionella roll som socionomer kan vara till hjälp när utsatta individer påverkas av bristen av stabila nätverk under en kris.

20