Efter pandemins utbrott

Figur 8. Om respondenternas upplevda psykiska hälsa, ensamhet och ekonomisk stress är god idag. Visat i procent.

37

I diagrammet ovan visas resultatet för respondenternas upplevda psykiska hälsa, ensamhet och ekonomiska stress. Vi kan se att de flesta av respondenterna upplever att de har en god psykisk hälsa idag samt att upplevelsen av ensamhet inte är så utbredd. En god psykisk hälsa bland respondenterna är större idag jämfört med det resultat som vi tidigare redovisat där majoriteten av respondenterna upplevt en psykisk problematik innan pandemins utbrott. Att den upplevda ensamheten inte är så stor hos respondenterna kan bero på att de flesta har goda och stabila kontakter i sitt nätverk samt att de tillhör ett sammanhang i och med sin utbildning. Emellertid finns det en tendens till ekonomisk stress bland respondenterna då mer än hälften antyder detta. Troligtvis beror det på att studiemedlet inte är kompatibelt med respondentens utgifter vilket vi också kan se genom att 80 procent av

respondenterna svarat att de arbetar vid sidan av studierna.

Tabell 8. Respondenter från respektive termin och deras upplevda psykiska hälsa idag.

Inte bra Någorlunda bra Bra/mycket bra

Termin Antal Procent Antal Procent Antal Procent Totalt antal

Termin 2 10 40 3 12 12 48 25

Termin 4 3 15 4 20 13 65 20

Termin 6 3 7,7 5 12,8 31 79,5 39

Total 16 12 56 84

I tabellen ovan presenteras resultatet av den psykiska hälsan idag hos respondenter på respektive termin. Resultatet visar att respondenter på termin sex har en god psykisk hälsa idag vilket är en ökning på 29,5 procent från hur de upplevde sin psykiska problematik innan pandemin. Hos både respondenter på termin två och fyra har det psykiska måendet visats sig vara sämre än hur de upplevde att deras psykiska mående var innan pandemin.

Tabell 9. Respondenternas kön respektive ålder och deras upplevda psykiska hälsa idag.

Inte bra Någorlunda bra Bra/mycket bra Kön och

ålder

Antal Procent Antal Procent Antal Procent Totalt antal

Kvinna 13 19,4 10 14,9 44 65,7 67

Man 3 17,6 2 11,8 12 70,6 17

Totalt antal 16 12 56 84

1970–1989 8 15,4 7 13,5 37 71,2 52

1990–2000 8 25 5 15,6 19 59,4 32

Totalt antal 16 12 56 84

38

I tabellen ovan visas respondenternas kön respektive ålder och deras upplevda psykiska hälsa idag.

När vi jämför den psykiska hälsan hos kvinnor och män idag ser vi ingen tydlig skillnad mellan könen. Jämfört med tidigare resultat var kvinnor överrepresenterade i frågan om tidigare psykisk problematik (se figur 10) men enligt detta resultat kan vi se att kvinnors goda psykiska hälsa har ökat något. Jämför vi de olika ålderskategorierna äldre och yngre kan vi se att äldre upplever att de har en god psykisk hälsa idag i något högre utsträckning jämfört med yngre. Jämför vi detta med hur respondenterna från de olika ålderskategorierna svarat på frågan om de haft någon tidigare

problematik med sitt psykiska mående ser vi att det inte skiljer sig märkbart med hur deras psykiska hälsa är idag.

Figur 9. Respondenternas allmänna livskvalitet innan pandemin och idag

I diagrammet ovan ser vi respondenternas svar angående hur de uppskattar sin allmänna livskvalitet idag jämfört med hur de uppskattade sin allmänna livskvalitet innan pandemin. Resultatet visar att den upplevda livskvaliteten hos respondenterna var högre innan pandemin jämfört med vad den är idag.

Att den psykiska hälsan generellt är bättre idag än den var innan pandemin blir något motsägelsefullt då respondenterna samtidigt anser att deras allmänna livskvalitet har blivit sämre. Detta kan dock förstås utifrån de samhälleliga förändringarna där restriktioner hindrar människan att utöva aktiviteter som exempelvis restaurangbesök, sport eller resor vilket kan påverka människans livskvalitet. Trots det ser vi i diagrammet ovan att respondenterna har stabila relationer som innefattar fysiska och digitala möten med både sitt primära och sekundära nätverk vilket kan vara en bidragande faktor till att den psykiska hälsan upplevs som relativt god idag.

39

Figur 10. Respondenternas upplevda positiva känslor under de senaste tre månaderna

I diagram 10 ovan och 11 nedan presenteras respondenternas svar på frågorna angående olika känsloupplevelser de anser att de haft under de senaste tre månaderna. De olika tidsangivelserna de fick välja mellan var; Sällan eller aldrig, en gång i månaden, en gång i veckan, mer än en gång i veckan och i stort sett varje dag. För att förenkla analysen har vi valt att koda om de tre variablerna en gång i veckan, mer än en gång i veckan och i stort sett varje dag till en. Vi har valt att dela in de olika känslorna i kategorierna positiva och negativa känslor där resultatet visar att respondenterna ofta upplever positiva känslor såsom; nöjd, glad och lugn/avslappnad men också negativa känslor såsom;

stress, ensamhet, ängslan/oro, ledsamhet/nedstämdhet och ilska i hög utsträckning.

Figur 11. Respondenternas upplevda negativa känslor under de senaste tre månaderna.

40

Att respondenterna upplevelse av stress är hög kan till exempel bero på att de upplever relativt hög ekonomisk stress som kan påverka respondenternas upplevda stress i allmänhet. Att respondenter upplever ängslan/oro i stor utsträckning kan kopplas ihop med att rädslan för att själva bli sjuka i Covid-19 eller att en nära anhörig ska bli det är hög. I tidigare resultat ser vi att respondenterna svarat att de sällan känner sig ensamma medan figur 11 visar att de känt sig ensamma relativt ofta. Det kan bero på att frågan “Jag känner mig ofta ensam” är av mer allmänt slag och därför kan tolkas eller förstås utifrån individens upplevelse i stunden eller att individen faktiskt inte upplever sig själv som ensam. Däremot visar figur 11 att respondenterna enligt tidsangivelsen känner sig ensamma en eller mer än en gång i veckan vilket kan tolkas som ofta. Att en hög andel av respondenterna upplever att de är nöjda, glada och lugna i stor utsträckning kan bero på att flertalet har goda relationer till sitt nätverk. Att studera på distans kan ha en positiv inverkan på respondenternas mående då det förmodligen har lösgjort tid på grund av att exempelvis resor till och från skolan uteslutits under pandemin. Resultatet visar att studenter på termin två upplever negativa känslor i större utsträckning och positiva känslor mer sällan än termin fyra och sex. Detta stämmer överens med resultatet som visar att studenter på termin två inte har en lika god psykisk hälsa som studenter på de andra terminerna.

Tabell 10. Sambandet mellan respondenternas upplevda positiva respektive negativa känslor.

Positiva känslor Negativa känslor

Positiva känslor Pearson Correlation 1 -,304**

Sig. (2-tailed) ,005

N 85 85

Negativa känslor Pearson Correlation -,304** 1

Sig. (2-tailed) ,005 1

N 85 85

I tabellen ovan ser vi en korrelationsanalys för respondenternas upplevda känslor de senaste tre månaderna. Detta gjordes för att räkna ut om det finns något samband mellan de respondenter som

41

svarat att de upplever positiva respektive negativa känslor i hög utsträckning. För att göra detta använde vi oss av en multivariat analys där vi slog ihop de olika känslorna i kategorier om positiva och negativa. Resultatet visar en negativ korrelation (-,304**). Detta betyder att de respondenter som upplever negativa känslor i hög grad inte upplever positiva känslor i lika stor utsträckning och vice versa. Resultatet har ett signifikant värde (0,005) vilket betyder att det finns ett starkt samband i korrelationen och att korrelationen visar två stjärnor betyder att sambandet till 99 procent är trovärdigt.

42