Slutord

På grund av den rådande situationen i samhället har vi valt att endast skriva detta examensarbete genom digital kontakt via Microsoft Teams. Detta anser vi värt att nämna då vår studie handlar om just digitala studier, social distansering och dess påverkan på oss studenter.

Kameran har alltid varit på under arbetets gång vilket har gett oss en liknande känsla som att mötas ansikte mot ansikte men samtidigt har vi missat det spontana och kommunikativa samspelet som sker under raster eller efter att studierna är över för dagen. Vi har därför reflekterat om ett fysiskt möte hade gett oss en annan typ av relation.

Nu ser vi fram emot att pandemin ska vara över så att vi får träffa varandra fysiskt och fira vårt arbete tillsammans.

8. Referenslista

Akademikerförbundet SSR. (2021). Den sociala skulden i skuggan av pandemin.

https://akademssr.se/sites/default/files/files/Rapport%20-%20Den%20sociala%20skulden%20i%20skuggan%20av%20pandemin.pdf

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.

Börjeson, B. & Börjeson, M. (2015). Förstå socialt arbete. (3., uppdaterade uppl.) Malmö: Liber.

Carlander, J. & Wedeen, A. (2019). Att förstå sin egen utsatthet: stöd för professionella i människovårdande yrken. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Carle, J. (2006). Socialpsykologi: bakgrund, teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Chou, W.P., Peng, W.W., Shiou, S.L., Chang, Y.P., Wu, C.F., Lu, W.H., & Yen, C.F. (2020).

Voluntary Reduction of Social Interaction during the COVID-19 Pandemic in Taiwan:

Related Factors and Association with Perceived Social Support. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(21), 1-12.

https://doi.org/10.3390/ijerph17218039

Chu, J.J., Khan, M. H., Jahn, H. J., & Kraemer, A. (2016). Sense of coherence and assosiated factors among university students in China: cross-sectional evidence. BMC Public Health. 16(336).

https://doi.org/10.1186/s12889-016-3003-3

Cohen, S. (2004). Social Relationships and Health. American Psychologist. 59(8), 676-84 https://doi.org/10.1037/0003-066X.59.8.676

Cooley, C.H. (1981). Samhället och individen. Göteborg: Korpen

Cooley, C.H. (1909). Social organization: a study of the larger mind. New York: Charles Scribner's Sons.

Csíkszentmihályi, M. (2003). Good business: leadership, flow, and the making of meaning. London:

Hodder & Stoughton.

Denhov, A., & Topor, A. (2011). The components of helping relationships with professionals in psychiatry: Users' perspective. International Journal of Social Psychiatry, 58(4), 417–424.

http://doi.org/10.1177/0020764011406811

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Elmer,T., Mepham, K., & Stadtfeld, C. (2020). Students under lockdown: Comparisons of students’

social networks and mental health before and during the COVID-19 crisis in Switzerland.

PLoS ONE 15(7). https://doi:10.1371/journal.pone.0236337

Folkhälsomyndigheten. (2020, 31 januari). Bekräftat fall i Jönköping av nya coronaviruset (2019-nCoV).

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/januari/bekraftat-fall-av-nytt-coronavirus-i-sverige/

Folkhälsomyndigheten. (2021, 15 april). Har covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat gymnasieungdomars och universitets- och högskolestudenters hälsa och levnadsvanor?: En kartläggande litteraturöversikt över internationell forskning.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/har-covid-19- pandemin-och-smittskyddsatgarderna-paverkat-gymnasieungdomars-och-universitets--och-hogskolestudenters-halsa-och-levnadsvanor/?pub=91462

Folkhälsomyndigheten. (u.å). Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?: Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Hämtad 30 april, 2021, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/hur-har-folkhalsan-paverkats-av-covid-19-pandemin/

Folkhälsomyndigheten. (2020, 17 mars). Lärosäten och gymnasieskolor uppmanas nu till att bedriva distansundervisning.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/mars/larosaten-och-gymnasieskolor-uppmanas-nu-att-bedriva-distansundervisning/

Folkhälsomyndigheten. (2021, 19 april). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/

Folkhälsomyndigheten. (2021, 12 mars). Om viruset och sjukdomen.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/#symtom

Folkhälsomyndigheten. (2018, 6 september). Psykisk ohälsa blan högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/p/psykisk-ohalsa-bland-hogskole--och-universitetsstudenter-kan-forebyggas/?pub=53659

Folkhälsomyndigheten. (2021, 11 mars). Vad är psykisk hälsa?.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/

Hamza, C. A., Ewing, L., Heath, N. L., & Goldstein, A. L. (2021). When social isolation is nothing new: A longitudinal study on psychological distress during COVID-19 among university students with and without preexisting mental health concerns. Canadian

Psychology/Psychologie canadienne, 62(1), 20-30. http://dx.doi.org/10.1037/cap000025

Johansson, F., Côté, P., Hogg-Johnson, S., Rudman, A.,Holm, L., Grotle M., Jensen, I., Sundberg, T., Edlund, K. & Skillgate, E. (2021). Depression, anxiety and stress among Swedish university students before and during six months of the COVID-19 pandemic: A cohort study.

Scandinavian Journal of Public Health. 1-9. https://doi.org/10.1177/14034948211015814

Johansson, T. & Lalander, P. (2018). Vardagslivets socialpsykologi. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Lindenberg, S (2015). Groups, Sociology of. International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences, 2nd edition, Vold.10. Oxford: Elsevier. PP. 434 – 440

htpps://doi.org/10.1016/B978-0-08-097086-8.32064-5

Litwak, Eugene & Szelenvi, Ivan (1969) Primary Group Structures and their Functions: Kin, Neighbors, And Friends. American Sociological Review August 1969 34(4):465 htpps://doi.org/10.2307/2091957

Matthew, S., Shields-Zeeman, L. (2020). Maintaining Social Connections in the Setting of COVID-19 Social Distancing: A Call to Action. American Journal of Public Health. 110(9): 1367-1368 https://doi.org/10.2105/AJPH.2020.305844

McGinty, Patrick (2006) Secondary Groups. Encyclopedia of Sociology. Oxford: Blackwell.

McGrath, J.E. (1984). Groups: interaction and performance. Englewood Cliffs: Prentice-Hal

Murphy, D., Duggan, M., & Joseph, S. (2013). Relationship-Based Social Work and Its Compatibility with the Person-Centred Approach: Principled versus Instrumental Perspectives. British Journal of Social Work, 43(4), 703-719. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcs003

Nilsson, B. (2015). Socialpsykologi: teorier och tillämpning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

O'Leary, P., Tsui, M.-S., & Ruch, G. (2013). The Boundaries of the Social Work Relationship Revisited: Towards a Connected, Inclusive and Dynamic Conceptualisation. British Journal of Social Work, 43(1), 135-153. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcr181

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv.

(3. uppl.) Stockholm: Liber.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Roxberg, A., Eriksson, K., Rehnsfeldt, A., & Fridlund, B. (2008). The meaning of consolation as experienced by nurses in a home-care setting. Journal of Clinical Nursing, 17(8), 1079–1087.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2007.02127.x

SFS 2003:460. Lag om etikprövning som avser människor. Hämtad 2 april, 2021, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2019). Kunskapens former: vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik. (Fjärde upplagan). Stockholm: Liber

Socialstyrelsen. (2020, 26 maj). Digitalisering ger ökad effektivitet och kvalitet i kommunerna.

https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/digitalisering-ger-okad-effektivitet-och-kvalitet-i-kommunerna/

Socialstyrelsen. (2019, 14 maj). Omsorg, gränssättning och våldsförebyggande arbete.

Kunskapsstöd för personal på HVB för barn och unga.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2019-5-14.pdf

Starrin, B. (2013). Thomas J. Scheff: Plattformen- skam, stolthet och sociala band. H. Stenberg & B.

Isenberg (Red.), Relationell socialpsykolog: Klassiska och samtida teorier (s.142–163).

Stockholm: Liber

Stenberg, H. & Isenberg, B. (red.) (2013). Relationell socialpsykologi: klassiska och samtida teorier.

(1. uppl.) Stockholm: Liber.

Sun, J., Harris, K., & Vazire, S. (2019). Is well-being associated with the quantity and quality of social interactions?. National Library of Medicine. 19(6):1478-1496.

https://doi.org/10.1037/pspp0000272

Swader, Christopher S (2018) Loneliness in Europe: Personal and Societal IndividualismCollectivism and Their Connection to Social Isolation. Social Forces, 97(1).

htpps://doi.org/10.1093/sf/soy088

Thoits, P. (2011). Mechanisms Linking Social Ties and Support to Physical and Mental Health.

Journal of Health and Social Behavior 52(2) 145–161.

https://doi.org/10.1177/0022146510395592

Trost, J. & Hultåker, O. (2017). Enkätboken. (femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningsetiska priciper: inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.

Hämtad 3 april, 2021 från

https://www.lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf