grundläggande strukturen tillsammans med gatuplanteringar längs två av områdets huvudgator; Gustaf Dalénsgatan och Färgfabriksgatan och en sammanbindande gata i väst-ostlig sträckning; Långängen. I planprogrammet bedömdes dock området endast rymma cirka hälften av de lägenheter som senare uppförts (Göteborg stad 2002:26). I den senare detaljplanen från år 2009 framhålls istället att ett högre exploateringstal är nödvändigt för att få ”en rimlig” exploateringsekonomi i projektet (Göteborgs stad 2009:4). Grönstrukturen förblev dock densamma och ska därmed delas av många fler. Den höga exploateringsgraden i området innebär således att det skapas ett högt tryck på den allmänna parkmar- ken.Kvillebäcksparken, som har formen av en långsmal park längs båda sidor om bäcken, är mellan 50 meter och 15 meter bred, men i avsaknad av annan grönyta beskrivs parken fungera som områ- dets stadsdelspark, enligt Park- och naturnämnden i samrådsredogörelsen (Göteborg stad 2008a: 5). Nämnden ställer sig frågande till om parken kan tillgodose invånarna med de rekreativa värden som en stadsdelspark bör ha. Enligt stadens riktlinjer ska en stadsdelspark till exempel ha plats för vila, mötes- plats, picknick, sällskapslek, promenad och lek (Göteborgs stad 2014:43). Det påpekas att planområ- dets parkmark är liten i förhållande till övriga bostadsområden i Göteborg. Parkytan som skapas med upprättandet av planen är 6,6 kvadratmeter per bostad (Göteborg stad 2009b:3), i jämförelse med cirka 40 kvadratmeter per invånare i Göteborg som helhet (Göteborg stad 2008a:5).
När planförslaget togs fram var det mycket diskussioner om hur mycket parkmark som skul- le vara kvar, menar Ulrika Gunnman (muntl. 2019) som varit delaktig i processen. Hon beskriver att det var en kamp att hålla exploateringstalet nere och ge plats åt parkmark och samtidigt få solinsläpp på gårdar och strategiska platser. Hon menade att vissa aktörer såsom exempelvis Park- och naturför- valtningen förordade tillgången till grönyta och var en viktig part för att parkgränsen inte flyttades yt- terligare. Samtidigt var det en fråga som handlade om ekonomi i projektet där exploatören ville bygga mer, och där en större parkyta inte var möjlig om inte våningshöjden på byggnaderna ökades ytterliga- re, menar Gunnman (muntl. 2019).
När parkmarken är liten kan det vara desto viktigare att den är användbar och av hög kvali- tet. Gestaltningen av parken har fokuserat på att behålla en naturpräglad karaktär med vattnet i fokus, menar Gunnman (muntl. 2019). I den norra delen av parken ska ”häckrum för lek” innehålla lekred- skap och olika beläggning med staket runt. Parken ska delvis nyttjas som lekyta för förskolornas verk- samhet, varför lekytorna designas så att de ska upplevas tillgängliga för samtliga barn de tider försko- lan håller stängt (Göteborgs stad 2009:17). Eftersom lekplatsen är planområdets enda på offentlig mark kan många barn förväntas vilja använda den. En hög grad av samutnyttjande ökar risken för att det både blir högt slitage och konflikt om ytor och lekredskap.
Kvillebäcksparken är 2,17 hektar stor, vilket motsvarar riktlinjerna för en stadsdelspark i Göteborg. I detaljplanen beskrivs att parken med bäckens vatten ”ger området en grön karaktär” (Gö- teborg stad 2009: 16). Parken ligger dock i utkanten av området men tillskrivs trots det stor vikt för att kunna ge hela området en grön prägel. Placeringen, intill den tungt trafikerade Hjalmar Brantingsgatan
och den lägre trafikerade, men visuellt närvarande Färgfabriksgatan, ger svårigheter att uppfylla möj- ligheten för parken att vara en plats för vila, såsom beskrivs att en stadsdelspark ska vara. Störningen från vägtrafiken kan inte väntas skapa goda rekreativa förhållanden för de boende, där buller rentav beskrivs bidra till en ogästvänlig miljö och hälsoproblem (Göteborgs stad 2014). Målet är dock att par- kerna ska vara en fristad från detta: ”Stadens parker och naturområden ska fungera som gröna oaser, pauser i stadens brus.” (Göteborgs stad 2014:30). Kvillebäcksparken riskerar dock både vara liten till ytan relaterat till invånartal och störningsutsatt.
I kontrast till bebyggelsens mer tillrättalagda ytor beskrivs oplanerade ytor vara ett viktigt komplement för barn. Parkens ”vilda” natur och välordnade ytor kommenteras i en workshop med barnperspektiv: ”Oplanerade ytor har ofta det högsta värdet” (Göteborg stad 2017: 112). Innan utbygg- naden av området beskrevs området vid bäcken ha karaktären av naturmark med högt gräs och vass samt grupper av lövträd, främst björk (Göteborgs stad 2009:28). Vegetationen föreslogs dock glesas ut på grund av den skuggkänsliga och ovanliga växten knölnate som förekommer i bäcken (ibid.). Däre- mot beskrivs kommande byggnader skugga bäcken utan att riskera knölnaten, då den är anpassad till vegetativ beskuggning.
Det är tydligt att mätbara ekologiska värden får stort genomslag i planeringen, där stor hän- syn tas till förekomsten av knölnate. Behovet av uppvuxna träd för invånarna i det nya området, och möjlighet för barns naturnära lek utelämnas dock. I nya, täta stadsmiljöer kan det vara svårt att skapa en naturkänsla, då det tar lång tid för vegetation att växa till sig, vilket ger vikt åt att ta tillvara den
vegetation som finns på platsen. I behovsanalysen för området lyfts också vikten av att bevara halvvil- da lekmiljöer (Göteborgs stad 2016a:11). Brist på yta lyfts fram som en orsak för att inte mer naturlika miljöer kunnat åstadkommas i gestaltningen, men med mer vilja och kunskap hade nog mer tillåtande miljöer kunnat skapas, trots bristen på yta, resonerar Gunnman (muntl. 2019).
Förutom Kvillebäcksparken var gatuträd ämnade att bidra till stadsdelens gröna prägel. Mycket av de trädplanteringar som föreslogs i gestaltningen av området har dock inte förverkligats, påtalar Gunnman. En förklaring är problem med plats för branduppställning. Planteringarna borde istället fått en alternativ plats, menar hon och medger att det har bidragit till att området är ”väldigt hårdgjort och kalt” (Gunnman muntl. 2019). I området har verktyget Grön-nytta använts, vilket liknar det för Västra hamnens Grönytefaktor, och mäter åtgärder för mängden vegetation, dagvattenhantering och biologisk mångfald (HSB med flera 2018:13). Grön-nyttan har dock endast gällt på kvartersmark – såsom bostadsgårdar, och har inte varit styrande för den offentliga marken på gator och torg, vilket
Gunnman (muntl 2019) menar kan ha bidragit till att trädplanteringar förbisetts. Däremot har plante- ringar på förgårdsmark varit hårt reglerade i planerna, vilket exploatörerna därmed sett till att förverk- liga (Gunnman 2019).
Inom kommande utbyggnad av köpcentrumområdet Backaplan och Flunsåsstråket tillkommer parkmark i Kvillebäckens närhet. För utbyggnaden av Backaplan har ett planprogram tagits fram (upprättat 2018), där en breddning av parken med en ökning med cirka en tredjedel av nuvarande yta föreslås. Samtidigt ska den nya stadsdelen bli tät med ett genomsnittligt exploateringstal på 2,0. (Göteborgs stad 2018a :27). Det är alltså högre än exploateringstalet för Kvillebäcken, på 1,6. Målet är dock att tillskapa något mer grönyta per boende än som gjorts i Kvillebäcken - 7,5 kvm per boende. Men Kvillebäcksparken förväntas samtidigt komma att användas av än fler, förutom invånarna i nuvarande planområde och de förskolebarn som har parken som sin utemiljö. Konsekvensutredning- en för planprogrammet för Backaplan pekar på problematik kopplat till för hög grad av samutnyttjan- de. Då parkerna som skapas på Backaplan också ska kompensera för små förskolegårdar och i viss mån små gårdar, finns risken att det blir högt slitage och konflikter mellan brukare (ÅF 2018). Barnen får ingen fredad zon som bara är deras, och det skrivs att ”risken är att barnen får anpassa sig till de vuxnas behov och får en mindre hälsosam och jämlik livsmiljö” (ÅF 2018:19). Göteborgs stad fortsät- ter således att planera för mycket små grönytor i förhållande till antal boende, trots att balansen mellan närboende och en tillräckligt stor grönyta tydligt beskrivs som en målsättning, med särskild betydelse för de som använder de bostadsnära miljöerna mest; barn och äldre (Göteborgs stad 2014).
Barnkonsekvensanalyser, BKA, kanske inte har fått så stort utslag på nyare planer ändå. Mie Svennberg (muntl. 2019) menar att skyddet för de befintliga grönytorna stärks av att staden har ett barnperspektiv, vilket har lyfts i dokument. För att tillskapa nya grönytor, där det förut inte fun- nits gröna miljöer, krävs däremot skarpare verktyg, såsom riktlinjer eller krav som det inte ska gå att förhandla bort, menar Svennberg (muntl. 2019). Nirmala Adapa Blom (muntl. 2019) som är ansvarig för att granska kommunernas planer avseende barnperspektivet på Länsstyrelsen i Västra Götaland, menar att hon gärna sett att det fanns ytkrav för grönyta inom bostadsutbyggnad. Då forskning kan visa på hur stor effekt det har för människors välbefinnande och barns möjligheter till lekmiljöer samt hanteringen av dagvatten och temperatur i städer borde det ges högre prioritet. Hon nämner att det bor- de vara minst 30 procent grönyta i nya bostadsområden. Det saknas inte kunskap om vikten av gröna miljöer för barns lek och välmående i stadsplaneringen, men samtidigt kan viljan att bygga mycket och tätt vara prioriterat i relation till andra mål.
Möjligheten för barn att ta sig längre bort, till större grönytor i planområdets närhet, såsom den större naturlika parken söder om området (Ramberget - knappt 500 meter bort) präglas av flerfiliga trafikbarriärer med hög trafiktäthet. Det beskrivs också vara problemet för det kommande planområdet vid Backaplan. Även om det är fysiskt möjligt att ta sig till större grönytor, betyder det inte att de upp- fattas som tillgängliga. För att närbelägna grönområden ska tillgängliggöras behöver otrygga stråk och barriärer ses över (ÅF 2018).
Väster om planområdet finns grön- och friytor i form av gräsmattor och grusplaner som fö- reslås användas för exempelvis bollspel (Göteborgs stad 2009:17). Det så kallade Flunsåsstråket är ett tidigare obebyggt grönstråk till Flunsåsparken väster om Kvillebäcken. Stråket ska bevaras och olika ytor längs det rustas upp eller gestaltas, såsom Fjärdingsplan direkt väster om området (Göteborg stad 2016a: 16). I detaljplanen för området som antogs 2015 innebär upprustningen att den nuvaran- de fotbollsplanen ersätts med en konstgräsplan längre västerut och att en ny förskola uppförs. Detta
Bild 31 visar placering av områdets föreskolegårdar i förhållande till den gemensamma lekplatsen.
Bild 32 visar det beskrivna exemplet på en bostadsgård.