Platsanalys i Kvillebäcken

Här redogörs för förekomsten av miljöerbjudanden, parkkaraktärer och hur platser svarar mot kriterier för lekmiljö(OPEC). Först redovisas hur tillgång till grönyta och lekplatser i området ser ut.

Tillgång till grönyta

Området har två parker, stadsdelsparken Kvillebäcksparken (2,2 ha) och den mindre triangelformade Tuveparken (0,07 ha). Sett till den yta som undersökningen rör sig inom är andel grönyta jämfört med ytan för hela bostadsområdet knappt 19 procent. Det kan ställas mot andelen grönyta för Göteborg som helhet som ligger på cirka 63 procent av den totala landarealen (SCB 2010). Det finns även en park väster om området, Fjärdingsplan, som ingår i ett större grönstråk mot den större Flunsåsparken i väst. Räknas denna in i området blir dock procentsatsen ungefär densamma, då denna park sörjer för de befintliga bostadsområdena runt den.

Ett annat sätt att mäta förekomsten av grönyta i ett område är att jämföra med antal boen- de som ska använda den. Antal boende när området är färdigställt uppskattas till cirka 330010 _och

en grönyta på 6,6 kvm per person. Det kan jämföras med riktlinjerna för hur Göteborg stad planerar i dagsläget. I planprogrammet för Backaplan (Göteborg stad 2018a) ska 7,5 kvm grönyta/ boende tillskapas i en tät stadsutbyggnad där grönytor delas mellan boende, förskolor och anställda på ar- betsplatser inom området. Som en jämförelse nämner Park- och naturnämnden att stadens invånare har tillgång till 40 kvm grönyta/ person (Göteborg stad 2008a), men det verkar föreligga olika sätt att kvantifiera parker och grönområden vilket kan göra dem svåra att jämföra. Till exempel utnämndes staden till en internationell topplacering när det gäller andel grönyta per person där den totala mängden beskrivs vara 314 kvm grönyta/ person för hela kommunen (GP 24/4 2018). I relation till den grönyta som tillskapas i utbyggnaden av nya bostadsområden belyser dessa jämförelser hursomhelst att de bo- stadsnära grönytorna som skapas idag är mycket små.

Parkkaraktärer

Karaktärerna Prydnadskaraktär, Artrik, Lustgården och Allmänningen återfinns i området. Rymd, Vild och Kulturhistoria saknas, vilket gör att fyra av sju karaktärer har bedömts kunna uppfyllas. Prydnads- karaktär förekommer på 13 platser i området, medan Allmänningen endast förekommer i Kvillebäcks- parken.

På gårdarna är karaktären Prydnadskaraktär mest förekommande med uppfyllnadsgrad mel- lan 50-85 procent. Det är en karaktär med nyckelord som (1) mötesplatser, (2) sittplatser, (3) utsmyck- ningar och (4) planteringar. Mötesplatser har bedömts till exempel vara bord och sittplatser, lekutrust- ning eller odlingslådor. De flesta gårdar har sittplatser och planteringar, men mötesplatser (i plural) kan vara sämre liksom förekomsten av uppenbara utsmyckningar. Grahn (2007) benämner karaktären som Samvaro och beskriver den som en plats där barn och vuxna kan samlas.

På fyra platser i området uppfylls kriterier för karaktären Lustgården. Nyckelord för Lustgår- den är (1) lekredskap, (2) robusta lekytor, (3) omgärdat, (4) buskage, (5) gräskullar och (6) djur. Lust- gården ska associera till lustfylld lek och en vacker omsluten plats (Nordh 2006: 24). Grahn (2007) poängterar att karaktären utgörs av en egen plats att dra sig undan på, såsom kojan för barnet eller trädgården för den vuxne, men även av att ta i anspråk och experimentera och leka. Där det funnits lekutrustning som bedömts vara tillgänglig för barn runt gården (utan för höga staket och lås runt om) har denna karaktär kunnat uppfyllas. De tre nyckelorden buskage, gräskullar och djur har till största del inte uppfyllts och därför har överensstämmelsen endast uppnått högst 65 procent mellan karaktä- rens nyckelord och platserna. Den enda offentligt tillgängliga plats som erhåller karaktären är lekplat- sen i parken, vilken blir viktig för barns tillgång till en egen plats där det är tillåtet att experimentera och leka utan tydliga restriktioner. De andra miljöerna finns på gårdar, vilka är halvprivata och har inte samma självklara tillgänglighet för barn som inte bor runt gården. Därtill är de nära bostäderna med de restriktioner i ljud och spring det kan förväntas innebära. .

På fem gårdar har karaktären Artrik kunnat uppfyllas mellan 50-80 procent. Artrik har tre nyckelord: (1) detaljrikedom, (2) mångfald av växter, (3) djur eller insekter. I området kännetecknas karaktären av prunkande planteringar med en mångfald av växter och en småskalighet såsom en träd- gård med stor detaljrikedom kan ge upphov till. I vissa fall har även djur och insekter bedömts vara förekommande där insektshotell och fågelholkar funnits. Enligt Grahn (2007) kan det artrika fascinera genom ett myller av liv och blommor, frukt och bär att äta av och insekter som inger respekt.

10 Då området inte är färdigbyggt finns inga exakta siffror, uppskattningen vilar på SCBs statistik om antal boende i flerbostadshus i genomsnitt i Sverige år 2017. För flerbostadshus är det 1,8-2 personer per lägenhet. Då 42 procent av bostä- derna beskrivs vara singelhushåll (HSB 2018), har det vägts in.

Bild 35 visar förekomsten av olika parkkaraktärer.

A

B

E

I

J

K

L

M

N

O

P

Q

G

H

C

D

Rymd

Artrik

Lustgården

Kulturhistoria

Vild

Allmänningen

Prydnadskaraktär

Förskolegård

Ej bedömd

K

G

Tuveparken

Bild 36, 37, 38. Exempel Prydnadskaraktär.

I Kvillebäcksparken uppfylls endast en karaktär utanför den inhägnade lekplatsen: Allmänningen. Den kännetecknas av nyckelorden (1) öppet, (2) robust, (3) bollplaner, (4) klippt gräsmatta, (5) läplante- ringar. Grahn (2007) betonar vikten av att kunna samlas många och att det finns platser för idrott. Där- av uppfylls karaktären endast till 70 procent. Gräsytorna är inte helt plana, utan sluttar ner mot bäcken, vilket gör att det kan vara besvärligt att använda dem för bollsport av olika slag. Däremot är det en öppen, robust park med läplanteringar av uppvuxna träd samt klippta gräsytor.

Av de tre parkkaraktärer som saknas i bostadsområdet, Vild, Rymd och Kulturhistoria kän- netecknas de två första av upplevelse av att vara i en annan värld respektive naturen har makten samt lugn och fridfullhet. I en tät stadsbebyggelse med en park som är öppen mot trafiken runt om kan det därav vara svårt att skapa en fridfull naturupplevelse. Avsaknad av karaktären kulturhistoria kan för- klaras med att området är nybyggt och saknar kulturhistoriska anspelningar i form av historiska objekt och mystik.

Exempel Lustgården