Lärarna beskriver ämneskunskaper

För att senare förstå innebörden av kunskapsprogressionen belyses först här vad lärarna beskriver att alla eleverna bör får med sig från SO ämnet på lågstadiet. Till en början berättar lärarna om olika arbetsområden, bondgården, högtider, regler eller samhället. Jag får i intervjun förtydliga vad jag menar med kunskapstyper när jag frågar efter dessa.

Svaren kan delas in fyra kategorier, förstå hur man är mot varandra, att förstå världen, kunna använda sina kunskaper och fakta. Samtliga lärare använder och poängterar ordet förståelse, men i olika aspekter som redovisas nedan.

4.2.1 Förstå hur man ska vara som människa

Lärarna betonar vikten av att eleverna behöver förstå hur man ska vara som människa, hur de ska vara mot varandra, hur de ska samarbeta, lära sig vett och etikett samt kunna sätta sig in i andra människors perspektiv. En lärare berättar:

Jag tänker att de behöver kunna vara små människor som kan fungera med andra. Du ska kunna visa hänsyn och vara rädd om varandra och miljön. Detta är viktigt för alla. Du ser hur det ser ut i världen idag. Vi måste ju vara rädda om varandra, förstå att alla har ett värde och att man inte kan göra vad som helst med varandra. (Lärare A)

Eleverna behöver också, beskriver lärarna, förstå regler, som exempelvis klassrumsregler, och varför de behövs för att kunna hantera den konkreta vardagen. Hit kopplar även lärarna undervisning om demokratiska processer, som poängteras är bland det viktigaste att eleverna får med sig från SO-ämnet.

27

4.2.2 Förstå världen

En annan kategori som betonas handlar om att förstå världen. Det handlar om att börja greppa hur olika delar hänger ihop, förstå sin omvärld och bli allmänbildad. Lärarna uttrycker att eleverna behöver förstå så mycket av det vardagliga för att förstå delar av världen. Det kan handla om att förstå informationsbitar som varför vi firar våra högtider, varför det finns röda dagar i almanackan och vad det innebär och kommer ifrån eller var maten kommer ifrån innan den kommer till affären, menar lärarna, men de betonar starkt att det viktigaste handlar om att förstå hur delar hör ihop och varför det är som det är. Exempelvis behöver eleverna förstå varför det finns regler, kunna jämföra olika högtider, förstå och reflektera över varför människor flyttar och vad en flytt kan innebära samt hur människor är en del av samhället. En av lärarna förklarar vikten av att förstå grunderna i samhället när hen beskriver hur en elev funderade över vad han skulle bli när han blev stor. Först ville han bli polis men sedan ångrade han sig och ville bli vanlig.

Då frågade vi vad han menade med det, att vara vanlig. Och då sa pojken att ja men pengar kommer från soc. Och där, då är det viktigt att vi verkligen kan få eleverna att förstå att det inte är att vara vanlig att få pengar från socialbidrag. Därför är det viktigt att undervisa och förklara om lön och skatt och pengar i samhället. (Lärare E)

Det är också viktigt för lärarna att eleverna vidgar sina vyer och förstår hur deras stad bara är en liten del av världen. Därför framkommer det också tankar om hur bra det är när man har elever från olika kulturer eller om man har elever i klassen från andra länder som kan berätta om sin resa till Sverige. Det är påtagligt hur samtliga lärare ofta

diskuterar och reflekterar detta gemensamt med sina elever och lärarna hävdar att barn av naturen är analytiska. Om inte eleverna inte analyserar så menar lärarna att eleverna inte har förstått. Lärarna berättar att eleverna behöver kunna dra slutsatser, jämföra och se skillnader och likheter, kunna känna till och förklara begrepp, vara med och resonera, beskriva och förklara, men sedan kan man inte dra det för högt. De beskriver att alla åldrar kan jobba med förståelsen. Men för ettorna kan inte grunden som ska förstås vara så abstrakt. Att förstå inlandsisen och rullstensåsar blir för svårt. Men mer konkreta saker som att förstå det vardagliga, som exempelvis almanackan, resonera om varför polisen får köra fortare än andra eller jämföra högtider kan de. Exempel på vad eleverna på

lågstadiet drar för slutsatser kan vara hur eleverna upptäcker att gator och områden i närmiljön har fått namn efter spår från istiden eller att eleverna exempelvis kan se att tekniska lösningar i hur forntiden har banat väg och gett oss de förutsättningar vi har idag. Lärarna betonar påtagligt tydligt att denna kunskap, att förstå världen, den är nog det viktigaste för eleverna men den är också svår för lärarna att bedöma.

4.2.3 Kunna använda sina kunskaper

En tredje kategori går mer som en röd tråd igenom övriga områden och handlar om att kunna använda sina kunskaper. Lärarna poängterar att bland det viktigaste att lära sig är att kunna nyttja sina kunskaper, exempelvis för att kunna ta ställning i diskussioner eller kunna förstå, ta till sig och använda olika faktatexter eller filmer. Det beskrivs också att eleverna behöver använda sin faktakunskap och begrepp i muntliga aktiviteter eller texter. Lärarna belyser också att eleverna måste få höra och förstå andras tankar och

erfarenheter om de ska kunna veta hur man är mot varandra för att kunna handskas med vardagen. En mycket målande bild beskrivs av en lärare som förklarar att trafiken i en

28 stor stad med inte bara bilar och cyklar utan även pendeltåg och tunnelbanor måste

kunna hanteras säkert av eleverna eftersom det blir så påtagligt i vardagen när eleverna rör sig i samhället.

4.2.4 Faktakunskaper i sig är underordnat

Ordet fakta, som blir en fjärde kategori, nämns inte i så stor utsträckning spontant som övriga områden men ligger ibland som en underton. Det framkommer några olika infallsvinklar av faktakunskaper. Dels beskrivs fakta som viktig och upplevs av lärarna som rolig för eleverna men till största del beskrivs fakta av lärarna som både en

integrerad del och en underordnad del av andra kunskaper. Det uppskattas av lärarna att undervisningen handlar till cirka 50 procent om fakta, men de skiljer inte på fakta och förmågor utan ser de som delar av varandra. En tydlig beskrivning av hur fakta och förmågor hör ihop ges av en av lärarna. Hen har beskrivit oro över vilka oråden i centrala innehållet som ska hinnas läggas mest läggas vikt vid men samtidigt beskrivit förmågor som att få förståelse, kunna jämföra, beskriva och resonera, som viktigast. När jag ber läraren beskriva problemet i vilken vikt olika områden får då förmågorna betonas svarar hen att hen inte vet vilka områden det är viktigast att eleverna får förståelse för, vilka områden de kan beskriva, eller göra jämförelser i. Genom vidare förklaringar av lärarna att eleverna exempelvis inte behöver kunna årtal men dock ska de kunna använda

tidslinjer när eleverna diskuterar och jämför, kan fakta ses som en integrerad del av andra kunskaper. Eleverna ska också kunna använda faktakunskaperna för att kunna ta

ställning i diskussioner eller när de skapar något. Exempelvis beskrivs hur eleverna får använda sina kunskaper när de på en lektion “leker” forntiden. “Då behöver de veta hur människorna jagade sin mat, vilka sysslor de hade och hur de bodde. Några leker

jägarstenåldern och andra bondestenåldern. Då måste de veta skillnaderna.” (lärare E). När lärarna beskriver faktas del i undervisningen kan den också framstå som

underordnad andra kunskaper.

Jag delar inte upp det. Jag blandar, för annars vet jag inte om de riktigt förstår […] eleverna måste ju koppla ihop det man gör, det man jobbar med, och sätta in sig själva i det här. Annars försvinner det eller går inte in över huvud taget […] Det är ganska onödigt att råplugga in för att kunna om krig eller Gustav Vasa, eller vad det nu kan vara, utantill. I vilket yrke behöver du det? Vi har ju tillgång till världens information hela tiden. Du kan ju bara googla fram. Nej jag förstår inte grejen med det. Det är viktigare att lära sig studieteknik som hur man tar sig an saker eller hur man ska använda sina kunskaper... och framförallt minnesträning. Det brukar jag säga till eleverna, minnet ska du träna, och så tränar vi. (Lärare D)

Fakta får man inte glömma bort. Barnen tycker ofta den biten är roligt, fast såklart handlar det ändå övergripande om att förstå hur allt hänger ihop. (Lärare A)

Lärarna tillägger också vikten av att kunna förstå skillnaden på fakta och fiktion. Lärarna har här ovan beskrivit att de menar att viktiga kunskaper för alla elever är att känna till, förstå och använda sina kunskaper.

Sammanfattat kan man säga att lågstadielärarna lägger stor tyngd vid förståelsen av sina faktakunskaper, det vill säga att resonera om och jämföra dem samt använda dem i

29 slutsatser, texter och diskussioner eller vardagen. Kunskapstyperna blir en integrerad del av varandra.