Lärarnas förutsättningar för miljömedveten bildundervisning

material, problematiseras materialvalen i relation till miljöpåverkan.

6.1 Lärarnas förutsättningar för miljömedveten bildundervisning

Huvudpersonerna i intervjustudien är tre bildlärare på tre olika gymnasieskolor i södra Sverige. Samtliga lärare har lång lärarerfarenhet och har tidigare studerat konstnärliga utbildningar. Lo är specialiserad inom områdena keramik och design och arbetar på en skola som tidigare har haft estetiska inriktningar, bland annat inriktat mot keramik.

Idag används den keramiska verkstaden i form- och designkurser. Läraren Andrea är specialiserad inom keramik och måleri. Hen arbetar på en skola som bland annat har estetisk inriktning bild och form. På skolan finns det stora möjligheter att arbeta både digitalt och analogt; med exempelvis måleri och keramik. Elliott är specialiserad inom måleri och fotografi och arbetar på en skola med flera estetiska inriktningar, bland annat bild och form. Skolan är miljöcertifierad med Grön flagg; en certifiering för skolor som arbetar aktivt och långsiktigt med hållbarhet; i Sverige drivs Grön flagg av stiftelsen Håll Sverige Rent. Gemensamt för samtliga är att de arbetar på kommunala skolor med snarlik budget, samt att skolorna tydligt inkluderas i den kommunala miljöplanen. I miljöplanen framställs kommunala verksamheter (exempelvis skolor) som viktiga aktörer i arbetet med att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. Hur arbetet med miljökvalitetsmålet giftfri miljö går till i praktiken exemplifieras genom resultat av intervjustudien.

Genom intervjustudien undersöks bildlärarnas förutsättningar att göra miljömedvetna materialval. Dessa kan delas in beroende på yttre- och inre ramfaktorer som på olika

sätt förhåller sig till varandra. De yttre ramfaktorerna utgörs av politiska och organisatoriska beslut som exempelvis kommunala miljöplaner, skolans styrdokument, budget och ramavtal; medan de inre ramfaktorerna utgörs av

exempelvis praktiska förutsättningar samt lärarnas stoffurval och handlingsutrymme.

Lärarnas stoffurval är de urval som lärare gör beroende på stoffrepertoar, alltså vilka kunskaper de har med sig genom tidigare erfarenheter, intressen och beroende på den kontext som hen befinner sig i. Avseende informanterna i intervjustudien arbetar samtliga lärare på kommunala skolor och begränsas därför av en förhållandevis stram budget jämfört med hur de ekonomiska förutsättningarna kan se ut i privata

verksamheter. På samtliga skolor har någon eller några lärare utsetts som ansvariga för all materialbeställning, vilket innebär att en eller ett fåtal personer fattar beslut som angår fler än hen själv. Det innebär ett stort ansvarsområde och i fråga om miljömedvetna val ställer det krav på att just den eller de lärarna har relevanta specialkunskaper och/eller intresse för miljöfrågor. I skolans styrdokument ställs emellertid inga tydliga krav på att just bildlärare ska arbeta miljömedvetet, även om miljöperspektivet är utskrivet i läroplanens (2011) övergripande mål och riktlinjer.

Bortsett från att några lärare återanvänder duk och använder spillbitar/kasserade material visar resultatet av intervjustudien att ingen av lärarna aktivt arbetar med miljömedveten bildundervisning; i bemärkelsen att miljöperspektivet genomsyrar undervisningen och påverkar sådant som materialval. Det beror på flera saker. En yttre påverkan som var gemensam för samtliga lärare var budgetaspekten. På samtliga skolor har bildenheten en budget som ska fördelas över ett läsår, det vill säga två terminer; vid årsskiftet nollställs budgeten och börjar om igen terminen därpå.

Eventuellt överblivna pengar brinner inne, vilket innebär att det inte finns någon möjlighet att spara pengar över flera läsår. Annat som var gemensamt för samtliga skolor var att de gör två typer av inköp: inköp som görs från upphandlade företag, samt inköp från fristående leverantörer. Samtliga lärare angav att skolorna hade upphandlingsavtal med leverantörer som säljer kontorsmaterial; den typen av material som används av alla på skolan. Bildenheten använder emellertid även andra typer av material som inte finns att beställa hos de upphandlade leverantörerna; det innebär att de flesta inköp som görs till bildenheten görs från fria leverantörer. Vidare innebär det att det att val och leverantör och materialval hamnar på individnivå eftersom det blir

upp till den enskilda läraren att välja varifrån och vad för slags material som köps hem. Valen görs utifrån en kombination av yttre- och inre ramfaktorer.

Lo resonerar kring skolans ramavtal och hur hen prioriterar sina inköp: ”ofta har vi friare förutsättningar inom bildämnet så vi kan ju välja andra företag”. Lo har arbetet många år inom skolan och har därför hunnit bygga upp en strategi för hur hen

hanterar inköp; i strategin ingår att göra vissa prioriteringar som att jämföra priser och kvalitet bland leverantörer och tillverkare, något som även de andra lärarna

prioriterar. Samtliga lärare uppger att de huvudsakligen utgår från kvalitet och kvantitet när de gör inköp, samt att besluten grundar sig i vad de har för budget, samt hur tillgång och efterfrågan ser ut. Ingen av lärarna prioriterar miljömedvetna

och/eller ekologiska materialval. Däremot uppger samtliga skolor att de väljer mer hälsosamma alternativ till oljefärger; det vill säga vattenbaserade oljefärger som inte kräver starka lösningsmedel. Varför kvalitativa-, kvantitativa- och ekonomiska aspekter prioriteras framför miljömässiga beror på en rad olika faktorer. Elliott: ”Jag hade ju gärna sett mer miljövänliga alternativ, men jag känner att det inte är helt solklart bland våra återförsäljare utan jag tror att det är kvaliteten som är det viktiga”.

Med det menat att lärarna och leverantörerna prioriterar kvalitet framför

miljövänlighet. Uttalandet tyder på att det finns en önskan om att omprioritera men att det kanske finns andra faktorer som försvårar eller på annat sätt bromsat ett sådant ställningstagande. Två av tre lärare önskar att deras nuvarande leverantörer erbjöd mer miljövänliga alternativ, två av tre lärare påstår att deras nuvarande leverantörer varken säljer närproducerade eller miljöcertifierade bildmaterial (utöver miljömärkt papper). Den tredje läraren, Andrea, har inte undersökt frågan och uppger att hen aldrig tittar efter miljömärkningar, vidare resonerar hen: ”Jag tror inte att många efterfrågar det, utan du beställer det som finns i katalogerna”. Sammantaget framgår alltså att två av tre informanter skulle vara intresserade av att köpa miljövänliga alternativ om det fanns tillgängligt, i dagsläget väljer de däremot att prioritera kvalitativa och kostnadseffektiva inköp. Eventuella skillnader mellan miljövänliga och traditionella bildmaterial är emellertid oklart.

Angående andra förutsättningar som styr lärarnas materialval nämner Lo att ett problem som hen har stött på är tidsbrist. Tiden räcker helt enkelt inte till för att grundligt sätta sig in i vad materialen innehåller eller vad som kan anses miljövänligt.

på småskaliga leverantörer. Sådant hinns helt enkelt inte med. Konsekvensen blir att lärarna oftast beställer från stora leverantörer – vilket även innebär att sådant som långa transportsträckor är svåra att ta ställning till eftersom de stora leverantörerna ofta har sina lager i större städer. Just avseende transportsträckor menade samtliga lärare att det kan vara svårt att fastställa varifrån leverantören köper sina produkter.

Det innebär att samtidigt som transportsträckorna mellan leverantör och skola kan vara långa så finns det heller ingen garanti för hur korta eller långa

transportsträckorna är dessförinnan. En annan yttre ramfaktor är tillsynsmyndigheter som exempelvis Miljöinspektionen; vars uppdrag är att kontinuerligt kontrollera så att skolan når upp till en viss standard. Miljöinspektionen har som uppdrag att kontrollera att arbetsmiljön är säker; gällande bildklassrummet kan det innebära reglering av material som anses riskabla eller kan anses godkända att hantera i det dagliga arbetet.

Ett rimligt antagande vore därför att tillsynsmyndigheten har specialkunskaper om bildmaterial, men av intervjustudien framgår att det inte är en garanti. Lo om senaste gången Miljöinspektionen besökte skolans bildsal: ”När Miljöinspektionen gjorde granskning i bildsalen kunde leverantörerna inte svara på vad materialen innehöll”.

Det innebär att det blir svårt både för lärare och tillsynsmyndighet att garantera

säkerheten i undervisningen och huruvida det kan anses riskabelt för elever, lärare och andra att hantera de material som finns tillgängliga samt att producera avfall.

Lo är den enda av lärarna som undervisar i designämnen och är också den enda som gör en jämförelse mellan styrdokumenten i bild och design. Som nämn tidigare skrivs material och miljö fram på ett tydligt sätt i designkurserna, men nämns inte alls i bildämnet. Det återspeglar sig i samtliga informanters undervisning, inte minst avseende Lo som undervisar i båda delar. Lo argumenterar att miljöperspektivet i undervisningen är kopplat till vilken kurs det gäller och hur det skrivs ut i

ämnesplanen; därför blir det inte att hen belyser miljöfrågor i bildundervisningen även om hen både praktiskt och teoretiskt arbetar med miljö i designkurserna. När allt kommer omkring menar Lo att: ”Det är bedömning och ämnets syfte som styr. Eller vad jag strävar efter”. Det skulle kunna kopplas till Björneloos (2011) resonemang om eldsjälar; att stort ansvar läggs på enskilda lärares engagemang snarare än att

genomgående miljöperspektiv, konkretiserat genom exempelvis miljömedvetna materialval, blir en prioriterad fråga för skolan som organisation. Lo angående

materialval: ”Såhär gör rektorerna, de lägger det på oss”. Lo beskriver en situation där skolan mer eller mindre lämnar arbetet med miljöfrågor åt slumpen.