I detta avsnitt redogörs för metodval, urval, avgränsningar och genomförande. Valda metoder för arbetet är intervjustudie samt gestaltande undersökning. Genom intervju undersöks några bildlärares rådande förutsättningar för miljömedveten
bildundervisningen. Utifrån resultat av intervjuerna görs en gestaltande undersökning av alternativa, miljövänliga arbetssätt.
4.1 Genomförande av intervju och gestaltning
Undersökningens första frågeställning besvaras genom en intervjustudie. Jag har intervjuat tre bildlärare med lång arbetslivserfarenhet och erfarenhet från konstnärliga utbildningar; det vill säga personer som kan ha mycket att berätta om sitt område.
Samtliga informanter arbetar på kommunala gymnasieskolor i södra Sverige. Antalet informanter beror dels på praktiska överväganden om tid och undersökningens
omfattning, dels innebär ett fåtal informanter att det finns utrymme för djupintervjuer.
Samtliga intervjuer har genomförts på lärarens arbetsplats. Varje enskilt
intervjutillfälle varade mellan 30-60 minuter. Samtalen spelades in digitalt genom mobilapplikationen Röstmemon. Vid genomförandet användes så kallad
semistrukturerad intervju; som kännetecknas av öppna frågor och flexibilitet. Vid planeringen av genomförandet formulerades ett antal frågor vilka utgjorde strukturen för intervjun; kännetecknande för semistrukturerad intervju är emellertid att
ordningsföljden kan skifta beroende på situation (Denscombe, 2000, s. 135). Av praktiska skäl samt för att tydliggöra undersökningens syfte är intervjufrågorna tematiskt indelade. Vid genomförandet har några frågor följts upp för at klargöra och utvidga informantens uttalanden. Efter genomförandet har relevanta delar av
intervjuerna transkriberats. Det transkriberade materialet fokuserar vad som sägs hellre än hur det sägs genom exempelvis språk, tonalitet och pauser (Kvale &
Brinkmann, 2009, s. 23). Slutligen har intervjuerna analyserats.
Vald analysmetod är sax- och kuvertmetoden (Repstad, 1999, s. 112); en analysmetod i två steg. I första steget gjordes genomlyssningar av det inspelade materialet.
Samtidigt gjordes ett relevant urval som bestod av citat och beskrivningar av kontext
och ytterligheter. Därefter transkriberades de utvalda delarna och sorterades under följande kategorier: vilka förutsättningar som styr lärarnas materialval, vilka
materialval som görs samt materialens innehåll och påverkan. Kategorierna utgör ett koncentrat av det insamlade intervjumaterialet. I analysmetodens andra steg; att leta efter mönster i det transkriberade materialet, utgick jag från de kunskapsteoretiska begreppen episteme, techne och fronesis; vilket i korthet innebar att jag letade efter likheter och skillnader i lärarnas uttalanden kring teoretiska- och praktiska aspekter av materialval, samt lärarnas kunskap och förståelse för hur materialens innehåll skulle kunna påverka miljön. En grundlig genomgång av kunskapsbegreppen görs i
teorikapitlet.
Undersökningens andra frågeställning, hur bildlärare kan utveckla alternativa
miljövänliga arbetssätt utifrån rådande förutsättningar, besvaras genom en gestaltande undersökning. Syftet med den gestaltande undersökningen är att väcka tankar och samtal som skulle kunna vara svåra att frambringa enbart genom skriftliga och muntliga metoder. Genom själva visualiserandet förankras lärandet eller
kunskapandet i de kroppsliga sinnena på ett konkret sätt, vilket skulle kunna bidra till lärare och elevers meningsskapande (Fors & Bäckström, 2015, s. 26). Den gestaltande undersökningen har genomförts hemma i mitt kök eftersom jag behövt tillgång till spis. Finns det tillgång till vattenkokare är gestaltandet däremot lika genomförbart i exempelvis ett klassrum. Varje laboration tog mellan ett till tre dygn att genomföra.
Processen dokumenterades visuellt genom digitalkamera, några representativa bilder har därefter valts ut, redigerats digitalt i Photoshop och inkluderats i resultatdelen.
4.1.1 Etiska reflektioner
Planeringen och genomförandet av intervjuerna följer Vetenskapsrådets (2002) rekommendationer om grundläggande individskydd som kan konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav: informationskravet, nyttjandekravet, konfidentialitetskravet och samtyckeskravet. Kortfattat innebär detta att uppgiftens syfte har tydliggjorts för informanterna, att de har kännedom om att de uppgifter som samlats in genom intervju enbart kommer att brukas för forskningsändamål samt att deltagandet är anonymt. Information och samtycke har inledningsvis getts skriftligt, via mail, när jag först tog kontakt med informanterna, därefter muntligt i samband med
intervjutillfället. Vidare har informanterna själva kunnat styra över sitt deltagande i bemärkelsen; om, hur länge och på vilka villkor de deltar.
4.2 Metodreflektion
Intervjustudien inkluderar ett urval informanter från närliggande geografiska
områden, vilket var fördelaktigt vid genomförandet eftersom det gjorde att det fanns utrymme för mig att träffa lärarna. Ett alternativ hade annars varit att genomföra telefon och/eller Skype-intervjuer. Sistnämnda hade förmodligen påverkat resultatet i bemärkelsen att läraren kanske hade befunnit sig någon annanstans än på sin
arbetsplats vid intervjutillfället; vilket i sin tur hade gjort att lärarna inte kunde
säkerställa information genom att exempelvis lyfta på en färgflaska för att se efter om det fanns någon innehållsförteckning. Emellertid kan det även vara en nackdel att urvalet enbart inkluderade informanter från närliggande kommuner; eftersom naturen ser snarlik ut i respektive kommun. Även sådant som kommunal miljöplan och skolans arbete med miljöfrågor kan se liknande ut, därför kanske det hade tillfört någonting till studien att inkludera informanter från andra typer av miljöer
(landsbygd, städer, andra landskap och så vidare). Vidare hade det varit intressant att inkludera informanter från andra skolformer, exempelvis privata skolor med andra förutsättningar avseende budget och liknande, eller Montessori-skolor som utgår från ett holistiskt perspektiv i sin undervisning, men av praktiska skäl valdes det bort.
Gestaltningen är undersökande och utgår från resultatet av intervjustudien. Det har gjort att materialval och val av arbetssätt förhåller sig till lärarnas uttalanden och tidigare forskning inom problemområdet. Eftersom metoden är undersökande, och ger förslag på miljövänliga arbetssätt, finns det utrymme att misslyckas samt att använda sig av sina misslyckanden. Hade syftet varit ett annat, exempelvis att tolka resultatet av intervjustudien eller att komma fram till en lösning på ett problem hade
gestaltningen förmodligen sett annorlunda ut. Det hade den även gjort om jag valt att använda andra typer av litteratur, om bildlärarna hade uttalat sig annorlunda, eller om jag hade valt att transkribera andra delar av det insamlade materialet. Metoderna kompletterar varandra eftersom resultatet av intervjustudien lett till gestaltningen, och gestaltningen utforskar det teoretiska perspektivet; som sedan har jämförts med