Lärarnas syn på språkutvecklande arbetssätt och undervisningen

I det här avsnittet redovisas uppsatsens tredje frågeställning. Frågeställningen handlar om vad lärarna har för syn på språkutvecklande arbetssätt, och sin undervisning av nyanlända elever, och även om de anser att deras undervisning är anpassad för de nyanlända eleverna.

4.2.1. Lärarnas definition av språkutvecklande arbetssätt

Alla lärare i undersökningen var eniga om att ett språkutvecklande arbete uppnås genom att arbeta med begrepp och ord i ämnet.

Lärare SO.A Läsningen är en del i det språkutvecklande arbetet, att man läser och arbetar med texter gemensamt. Man kan då tillsammans arbeta med begreppen i sitt sammanhang.

Lärare NO.B belyste dock att man inte ska glömma bort ord som kan anses självklara. Inom ämnet NO finns det många ord som är svåra och dessa bör förklaras. Ett exempel hon nämnde i intervjun var att de skulle förklara varför äggen är vasst på kniven (den vassa delen på kniven), eleverna trodde däremot att läraren talade om hönsägg. Exemplet visar hur fel det kan bli, och menade att det är oerhört viktigt att man bygger upp ett rikt ordförråd där vardagliga ord inkluderas.

Lärare NO.B Det är A och O att bygga upp ett sådant ordförråd först, för det är ingen idé att en lärare till exempel lär ut division innan eleverna har lärt sig addition, det går inte. Det tycker jag är det viktigaste inom språkutvecklande arbete.

Lärarna ansåg även att språkutvecklande arbetssätt uppnås i interaktion med andra, både elever emellan men även mellan lärare och elev.

Lärare NO.A Alla lärare bör hjälpas åt med att arbeta språkutvecklande. Frågan är hur man ska definiera det, det handlar om att lära sig många nya ord och begrepp. Men de är även med kamrater och löser saker gemensamt, vilket också är språkutvecklande.

Lärare SO.B uttryckte att hon anser att alla lärare är svensklärare, att alla har ett ansvar att arbeta språkutvecklande, och ett ansvar att lära andraspråkselever svenska. Vidare definierade läraren språkutvecklande arbetssätt och menar att man kan arbeta på olika sätt.

Lärare SO.B Jag anser att man arbetar språkutvecklande när man arbetar med begrepp, språklådor, kort med begrepp och förklaringar på baksidan etcetera. Alla mina planeringar innehåller de viktigaste begreppen så att de ser vilka som är aktuella för momentet.

4.2.2. Lärarnas syn på att undervisa nyanlända elever

Att undervisa en klass där eleverna har olika kunskaper inom det svenska språket är problematiskt enligt lärarna. Lärarna menar att det råder en stor komplexitet kring detta. Skola B har däremot en förberedelseklass som hjälper de nyanlända eleverna initialt i skolan. När eleverna anser att de är redo så kan de successivt vara med klassen. Eleverna har då ett mer utvecklat vokabulär och en helt annan kommunikativ förståelse. På skola A är antalet nyanlända elever mindre och lärarna beskrev att de saknar kunskap om att undervisa nyanlända elever, vilket i sin tur försvårar arbetet. Eleverna placeras i klasser direkt när de börjar skolan, utan några förkunskaper inom det svenska språket. Trots det rådande tvålärarsystemet på skola B, så uttryckte även lärarna på skola B att det inte är enkelt att undervisa heterogena grupper. Lärare NO.B belyste problematiken kring att undervisa nyanlända elever och menade att dessa elever inte inkluderas på samma sätt och att detta inte kan leda till en skola för alla.

Lärare NO.A Det där är ingenting som man fått någon undervisning i, utan det är bara att försöka lösa på något sätt och eftersom de bara dyker upp med en dags varsel i allmänhet, så hinner man inte förbereda någonting.

Alla lärare förutom NO.A belyste de stora kunskapsskillnaderna som finns i klassrummen. De menade att det inte bara är svårt att undervisa nyanlända elever, problematiken ligger även i att kunskapsnivåerna skiljer sig generellt i klasserna. En lärare ska klara av att individanpassa undervisningen för en klass om 30 elever, men även ta hand om de sociala problemen som uppstår kontinuerligt.

Lärare SO.A Det är svårt. I min klass finns det grader, vi har elever som har svenska som andraspråk, någon som varit i Sverige i ett år och någon som precis kommit. Och det är en stor skillnad på bara de fyra. Och sen finns det stora kunskapsskillnader för övrigt i klassen och frågan är hur mycket man ska anpassa undervisningen.

Lärare NO.B Det finns klasser där det går elever som går under kursplanen för särskolan, vilket innebär att jag ibland ska bedöma elever utifrån kursplanen i svenska, svenska som andraspråk och särskolans kursplan, så det är inte bara en betygssättning, utan flera. Och att undervisa alla kan vara problematiskt och tufft. På detta har man dessutom koncentrationssvårigheter och dyslektiker eller elever som har kort arbetsminne, allt detta innebär att undervisningen kräver sitt och tar tid.

Lärare NO.B beskrev även att det kan komma elever från krig, eller elever som varit barnsoldater innan deras ankomst till Sverige. Hon menar att om en dörr till exempel smälls igen, så kan de förknippar detta med deras liv i hemlandet. Många saker kan uppstå i klassrummet som man kanske inte tänker på.

Lärare NO.B Om jag till exempel tar in myror i klassrummet så kan vissa elever bli rädda, då småkryp

Läraren underströk att man hela tiden måste vara beredd på de kulturkrockar som kan uppstå i klassrummet, och att man hela tiden måste ha deras förflutna i beaktning. En lektions syfte kan förändras då sociala problem kan uppstå i klassrummet.

En frågeställning som uppstod vid intervjuerna var hur mycket lärarna bör anpassa sin undervisning.

För låg nivå är inte bra då eleverna som ligger på en högre kunskapsnivå blir understimulerade, dock är alla inkluderade i undervisningen. En för hög nivå exkluderar många elever vilket inte heller är bra.

Lärare SO.B Det är klart att det är enklare att arbeta i en homogen klass, absolut, men det är ju fantastiskt att få arbeta med dem, det är berikande. När man har diskussioner så har alla olika upplevelser, men det är klart att det är svårare eftersom man hela tiden måste tänka

”har alla förstått”.

Lärare SO.B belyser även problematiken kring undervisningen av de nyanlända eleverna som precis kommit till den svenska skolan, och menar att det inte är så lätt att komma till ett nytt land där man inte kan göra sig förstådd, eller kunna förstå vad människor säger.

Lärare SO.B Dock känns det som att de nyanlända eleverna som sitter med på lektionerna bara sitter av tiden, men de kanske lär sig saker ändå. Man får försöka använda Google translate och försöka hjälpa dem med detta, men man känner sig aldrig tillräcklig.

4.2.3. Lärarnas syn på sin undervisning

Lärarna syn på sin undervisning skiljer sig åt mellan skolorna. På skola A har lärarna mindre erfarenhet av nyanlända elever då den etniska mångfalden inte är så stor. Trots att skolan har undervisat nyanlända under flera år, så har inte alla lärare stött på dessa elever. På skola B har majoriteten av eleverna en utländsk härkomst och lärare NO.B är den enda läraren som läst svenska på lärarutbildningen vilket innebär att hon är den enda som fått utbildning i hur man kan arbeta språkutvecklande. De övriga lärarna uttrycker att de inte har kunskapen som krävs för att bedriva en språkutvecklande undervisning. De saknar konkreta modeller och undervisningsmetoder.

Lärare NO.A anser inte att hans undervisning är språkutvecklande, han anser heller inte att den gynnar andraspråkselever.

Lärare NO.A Det fungerar i princip inte, ämneskunskaperna går sannolikt inte går in men man hoppas att de åtminstone lär sig lite svenska och får en uppfattning om vad man borde kunna.

Lärare SO.A anser att hans undervisningen inte är gynnsam för just nyanlända elever och att detta främst beror på att han saknar kunskap om hur han ska bedriva undervisningen så att den passar alla.

Han anser att det är grymt att elever som inte behärskar språket ska behöva sitta i ett klassrum där man inte förstå någonting. Han brukar försöka gå runt till de nyanlända eleverna när de övriga i klassen arbetar individuellt. Läraren beskrev även att skola A är under en förändring, lärarna vill skapa bättre förutsättningar för de nyanlända eleverna.

Lärare SO.A Vi är i en förändring just nu, alla arbetar på ett sätt som vi gjort länge. Vi skulle behöva arbeta kollegialt i SO gruppen med strategier och hur man kan och ska tänka.

Vidare menar både lärare SO.B och NO.B att deras undervisning gynnar nyanlända elever och att de försöker bejaka andraspråksperspektivet. De beskriver att det däremot är svårt att få med alla elever i undervisningen, och trots att de har tvålärarsystemet så känner lärare NO.B sig ändå inte tillräcklig.

Lärare SO.B 88 procent av eleverna på den här skolan har en annan kulturell bakgrund vilket gör att vi är inkörda med begreppsarbete till exempel. Men man måste också tänka så att man inte gör undervisningen för lätt, det handlar ju om att de ska utveckla språket också, så man försöker också använda svåra ord och hela tiden förklara efteråt.

Lärare NO.B belyste vikten av att vara aktiv i klassrummet och att det är viktigt att visa eleverna vad man menar, detta är enligt henne språkutvecklande.

Lärare NO.B Jag demonstrerar mycket, klättrar mycket på bänkar och bord, ritar, tar in saker utifrån och så vidare. Äter jag kyckling så tar jag med ett ben till skolan och bryter sönder benet för att det ska kunna få se hur märgen ser ut på riktigt, inte bara visa i en bok hur den ser ut. De måste få känna och klämma för att kunna förstå, så jag har mycket saker med mig i undervisningen.