Vidare forskning

Vidare forskning inom ämneslärares språkutvecklande arbetssätt för nyanlända elever är av betydelse, då Sverige befinner sig i ett läge, där fler nyanlända tas emot. Detta innebär således att kunskapen om ett språkutvecklande arbetssätt måste öka och möjligheterna för detta behöver ses över. Vidare omfattande undersökningar som innefattar fler observationer är enligt mig av betydelse då man i ett sådan undersökning kan dra mer generella slutsatser om vad som kan utvecklas och förbättras när det kommer till nyanländas skolgång. De är, likväl som alla andra elever, en del av vår framtid.

Referenser

Axelsson, M (2013). Flerspråkighet och lärande. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur AB.

Axelsson, M. & Magnusson, U. (2012). I: Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet – en

forskningsöversikt. Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren, (ss 247-353).

Stockholm.

Axelsson, M., Rosander, C. & Sellgren, M. (2005). Stärkta trådar: flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap : utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning - målområde språkutveckling och skolresultat. Spånga: Rinkeby språkforskningsinstitut.

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande – en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. (Rapport från Vetenskapsrådet, 2010). Hämtad från www.vr.se 28 oktober 2015.

Gibbons, P. (2010a). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. (1. uppl.) Uppsala: Hallgren &

Fallgren.

Gibbons, P. (2010b). Stärk språket, Stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet . Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Hajer. M. (2004). Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. I: Symposium 2003: arena andraspråk, Särtryck. Stockholm: HLS förl.

Hajer, M. & Meestringa, T. (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. (1. uppl.) Stockholm:

Hallgren & Fallgren.

Hedeboe, B. & Polias, J. (2008). Genrebyrån: en språkpedagogisk funktionell grammatik i kontext.

Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Kuyumcu, E. (2013). Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2011). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011).

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Regeringen (2014). Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång. Hämtad från www.regeringen.se 28 oktober 2015.

Sellgren, M. (2011). Den dubbla uppgiften – tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande texter. (Licentiatuppsats). Forskarskolan Slim.

Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Hämtad från www.skolverket.se 28 oktober 2015.

Skolverket (2012). Greppa språket. Hämtad från www.skolverket.se 28 oktober 2015.

Skolverket (2013). It- användning och it- kompetens i skolan. Hämtad från www.skolverket.se 2 december 2015.

Skolverket (2014). Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Hämtad från www.skolverket.se 28 oktober 2015.

Sveriges kommuner och landsting (2010). Nyanlända elevers utbildning. Hämtad från www.skl.se 28 oktober 2015.

Vetenskapsrådet (2011). Codex: regler och riktlinjer för forskning. Forskningsetiska regler och riktlinjer. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från www.codex.vr.se 28 oktober 2015.

Bilagor

Bilaga 1: Informationsbrev till lärare

2015-11-02

Hej!

Mitt namn är Sofia Gyllenhammar och jag går min sista termin på lärarprogrammet vid Stockholms universitet. Jag har precis påbörjat mitt självständiga arbete på avancerad nivå på Institutionen för språkdidaktik.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämneslärare arbetar med nyanlända elever. Och nyanlända elever definierar jag enligt följande: elever som bott i Sverige i högst två år. Jag hade planerat att göra en fallstudie på två skolor där jag har för avsikt att intervjua en samhällskunskapslärare och en naturkunskapslärare. Jag beräknar att en intervju tar cirka 45-60 minuter och jag skulle gärna vilja spela in intervjun. Jag vill även observera två lektioner per lärare och observationerna kommer inte att spelas in. Jag skulle även vilja intervjua ett par elever om deras upplevelser av lektionen.

Jag vill även betona att mitt material inte kommer att användas till något annan än min uppsats, ingen information behöver anges om eleverna som deltar vid observationen. Intervjuerna och observationerna är helt frivilliga och anonyma och kan när som helst avbryta intervjun eller observationen. Du är även välkomna att ställa frågor om min undersökning och får även ta del av min uppsats när den är klar, om så önskas.

När man skriver ett självständigt arbete så är tiden oerhört begränsad vilket innebär att jag helst skulle vilja genomföra min undersökning på er skola under vecka 46 och 47. Då jag behöver utföra min undersökning ganska snart emotser jag gärna ett svar ifrån dig, senast den 8/11-2015, om du vill och har möjlighet att medverka i min undersökning.

Vid frågor kontakta mig gärna!

Med vänliga hälsningar, Sofia Gyllenhammar xxx@outlook.com, Tele: xxxx-xx xx xx

Bilaga 2: Informationsbrev till elev

2015-11-02

Hej!

Mitt namn är Sofia Gyllenhammar och jag läser till lärare vid Stockholms universitet. Jag ska skriva ett självständiga arbete på avancerad nivå på Institutionen för språkdidaktik och syftet med min uppsats är att undersöka hur ämneslärare arbetar med nyanlända elever. Och nyanlända elever definierar jag enligt följande: elever som bott i Sverige i högst två år. Jag hade planerat att göra en fallstudie på två skolor där jag har för avsikt att intervjua en samhällskunskapslärare och en naturkunskapslärare. Jag har även tänkt att observera lektioner som dessa lärare har.

Jag vill betona att mitt material är konfidentiellt, vilket innebär att materialet inte kommer att användas till något annan än min uppsats. Det är lärarnas arbete som är mitt huvudfokus vilket innebär att jag inte är intresserad av någon personlig information om er elever, men det skulle vara intressant att få ta del av era synpunkter om lärarens undervisningen. Därför undrar jag om någon har lust att ställa upp på en kort intervju? Jag skulle behöva två elever som ställer upp på detta.

Meddela din lärare, alternativt maila mig på xxx@outlook.com. Skriv i så fall ditt namn, klass, skola och om du vill delta i min undersökning.

Med vänliga hälsningar Sofia Gyllenhammar xxx@outlook.com

Bilaga 3: Observationsschema

Hur är interaktion: lärare-elev & elev-elev? Hur ser stöttningen ut i klassrummet?

Om cirkelmodellen används, hur är detta synligt? Cummins modell: kognitivt utmanande uppgifter med stöttning?

Används IKT, vad och hur? Är ZPD synligt?

Övrigt

Bilaga 4: Intervjufrågor lärare

Del A: Bakgrundsinformation

1. Hur länge har du arbetat som lärare och i vilka ämnen är du behörig i?

2. Hur många nyanlända elever finns det i klassen?

3. Hur länge har du undervisat nyanlända elever?

Del B: Så organiseras undervisningen av de nyanlända eleverna 4. Hur organiseras undervisningen för nyanlända på er skola?

5. Finns det ett samarbete mellan ämneslärarna och SVA-lärarna?

Del C: Lärarens syn på undervisning av nyanlända elever samt deras erfarenheter

6. Hur ser du på att undervisa elever med olika kunskaper inom det svenska språket samtidigt?

7. Känner du att du har den kunskap som du behöver om att undervisa nyanlända?

8. Har du gått något vidareutbildning inom språkutvecklande arbete efter din examen?

9. Hur arbetar man språkutvecklande enligt dig?

10. Anser du att det är viktigt att arbeta med det svenska språket i ditt ämne?

11. Anser du att din undervisning är språkutvecklande för alla elever? Ge exempel.

12. Tycker du att din undervisning är anpassad och språkutvecklande för nyanlända elever? Om inte? Vilka resurser saknas? Vad skulle du behöva?

Del D: Lärarens undervisning

14. När du arbetar med nyanlända elever, använder du någon speciell metod eller modell? Och tänker du på något speciellt när du planerar dina lektioner och uppgifterna som eleverna får?

15. Cirkelmodellen och Cummins modell är två modeller som används främst vid undervisning av andraspråkselever. Cirkelmodellen handlar om att man går igenom en genre i fyra faser. I den första fasen samlar man kunskap om genren, i den andra fasen studerar man texter inom genren, sen skriver man en gemensam text och slutligen skriver eleverna en individuell text.

Cummins modell handlar om hur man planerar sina uppgifter, att man utformar uppgifter som är kognitivt utmanande, men som samtidigt ger eleverna det stöd som de behöver. Tror du att den skulle kunna vara genomförbart i ditt ämne?

16. Tänker du på något speciellt när ni ska arbeta i grupper? Indelning, förkunskaper etc.

17. Har du några frågor till mig? Eller funderingar kring vårt samtal?

Bilaga 5: Intervjufrågor elev

Del A: Bakgrundsinformation

1. Hur länge har du bott i Sverige?

2. Vad är ditt modersmål?

3. Hur ser du på att nyanlända elever undervisas i ”vanliga klassrum” utan goda kunskaper i det svenska språket?

Del B: elevens syn på lärandet

4. Hur lär du dig bäst i ämnena i skolan?

5. Tycker du att det är bäst när läraren pratar, när du arbetar själv eller när ni arbetar i grupp?

6. Anser du att det är viktigt att arbeta med det svenska språket i alla ämnen?

7. Hur tycker du att lärarna ska arbeta så att undervisningen är språkutvecklande för alla elever?

Ge exempel.

8. Har du allt stöd och alla resurser som du behöver för att tillgodose dig ny kunskap?

9. Jag har varit med på fyra lektioner som din klass haft och observerat dina lärare i NO och SO.

Känner du att du hade det stöd och fick den hjälp som du behövde?

10. Har du några frågor till mig? Eller funderingar kring vårt samtal?

Bilaga 6: Presentation av lektionernas innehåll

Lektion SO, skola A med lärare SO. A

Lektionen med lärare SO. A var i klass A, läraren hade en genomgång om Hinduismen och lektionen var 80 minuter lång.

Lektion SO, skola B med lärare SO. B

Lektionen som observerades med lärare SO.B. var 80 minuter lång och den genomfördes i klass B, i klassrummet fanns det två lärare, en resurslärare samt en modersmålsläraren i Polska och elev 3 hade den läraren bredvid sig under hela lektionen. Läraren hade först en genomgång och därefter fick eleverna arbeta i grupper och besvara instuderingsfrågor i ett häfte.

Lektion NO, skola A med lärare NO. A

Den här lektionen var med klass A, och läraren hade en genomgång om ögat och örat, och lektionen var 60 minuter lång.

Lektion NO, skola B med lärare NO. B

Lektionen varade i 80 minuter och innehöll en genomgång/repetition av klimatzonerna. Därefter fick eleverna arbeta i par eller i en grupp om tre. De arbetade med frågor som fanns i ett förberett häfte.

Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm

Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se