I detta kapitel redogörs datainsamlingsmetoder samt genomförande, bearbetning av material och analysmetoder och etiska perspektiv. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativa metoder såsom klassrumsobservationer och intervjuer.
3.1. Metodval
Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i två högstadieskolor i Stockholm. En kvalitativ undersökning kan bland annat utgöras av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser, vilket är aktuellt för denna undersökning (Patel & Davidson 2003:14). Eftersom min undersökning utgår från flera forskningsfrågor, och för att uppnå ett helhetsperspektiv, valde jag att betrakta studien ur flera perspektiv, en så kallad triangulering. Detta ger en fylligare bild och ökar undersökningens validitet och reliabilitet (Patel & Davidsson 2003:107). Studien bygger på fyra kvalitativa lärarintervjuer, tre kvalitativa elevintervjuer, samt fyra strukturerade klassrumsobservationer, och insamlingsdata utgörs av ljudinspelningar av intervjuerna samt observationsanteckningar.
3.2. Urval
I det här avsnittet presenteras undersökningens deltagare. Jag har valt att undersöka två skolor som är belägna i två olika kommuner i Stockholm där antalet nyanlända elever skiljer sig åt, detta för att kunna göra en komparativ analys av deras skilda arbets- och synsätt.
Fortsättningsvis kommer jag att benämna skolorna, klasserna, eleverna och lärarna enligt följande:
3.2.1. Skolorna och klasserna
På skola A observerade jag en årskurs 9 med totalt 28 elever. Fem elever har svenska som andraspråk och två av dessa är nyanlända. De nyanlända eleverna integreras direkt i vanliga klasser, och är med på all undervisning. De har svenska som andraspråk när de övriga eleverna har språkval.
I skola B är antalet nyanlända betydligt högre, 88 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska.
Jag observerade en årskurs 8. I klassen går det totalt 30 elever och endast två elever har svenska som modersmål. Det finns två nyanlända elever i klassen och 26 elever har svenska som andraspråk. På skolan går de nyanlända eleverna i en förberedelseklass först, och eleverna deltar endast på de praktiska ämnena såsom hemkunskap och idrott under den rådande tiden. Härefter integrerar de sedan i klasserna. Skolan tillämpar även tvålärarsystemet vilket innebär att det alltid är två behöriga lärare på varje lektion.
3.2.2. Presentation av lärarna
Här presenteras de fyra lärarna som deltog i observationerna och i intervjuerna, två lärare per skola.
3.2.3. Presentation av eleverna
Här följer en presentation av de fyra eleverna som deltog i observationerna och intervjuerna, två elever per skola.
3.3. Material
Det material som ligger till grund för denna undersökning är fyra deltagande observationer, samt sju kvalitativa intervjuer, vilket beskrivs i detta avsnitt.
3.3.1. Observationerna
Observationerna genomfördes i en och samma klass på varje skola. På skola A observerades en biologilektion med lärare NO.A och en religionslektion med lärare SO.A. På skola B genomfördes observationer på en biologilektion med lärare NO.B och en geografilektion med lärare SO.B.
Strukturerade observationer genomfördes (Patel & Davidsson 2003:93), vilket innebär att man i förväg förbereder ett observationsschema som används systematiskt vid observationen (se bilaga 2).
Observationsschemat provades ut i en klass innan observationerna genomfördes, vilket beskrivs i Vetenskapsrådets forskningssed (2011:42). Lektionerna observerades genom att jag satt passiv längst bak i klassrummet, och materialet som läraren delade ut till eleverna samlades in.
För att öka reliabiliteten i min undersökning var planen att spela in observationerna, vilket ökar reliabiliteten (Patel & Davidson 2003:98) och undersökningen får ett till observerande öga (Bjørndal 2005:72). Dock ansåg rektorn på skolan B att detta tar för mycket administrationstid eftersom det är svårt och tar långt tid att få tillbaka brev från föräldrar som ska godkänna detta. Det finns även elever som har skyddad identitet, vilket gör situationen än mer komplicerad.
3.3.2. Intervjuerna
Efter att observationerna var genomförda, utfördes kvalitativa intervjuer med lärarna och de nyanlända eleverna. Inför intervjuerna hade intervjufrågor förberetts. Kvalitativa intervjuer innebär att intervjuaren är delaktig på något sätt i samtalet genom att bygga upp ett meningsfullt samtal (Patel &
Davidsson 2003:81). Deltagarna fick själva välja var de ville sitta under intervjun för att de skulle känna sig trygga under intervjun. Deltagarna informerades dessutom om att deras bidrag kommer att användas i uppsatsen, men att materialet är konfidentiellt. Lärarna informerades om att intervjun kommer att spelas in, dock endast med deras godkännande (Patel & Davidsson 2003:74ff), vilket ger undersökningen en högre tillförlitlighet då man kan registrera exakt vad informanterna sagt.
Elevintervjuerna spelades inte in då de inte ville bli inspelade, men det som eleverna sa, antecknades däremot i datorns ordbehandlingsprogram och godkändes av eleverna, vilket Patel & Davidsson (2003:74ff) beskriver att man bör göra. Inför intervjun med elev 1.A hade jag förberett intervjufrågorna på spanska. Frågorna var kontrollerade av en lärare i spanska för att öka tillförlitligheten. Eleven fick höra frågorna både på svenska och spanska, och merparten av svaren var på svenska men ett par frågor besvarades skriftligt som översattes och kontrollerades av samma spansktalande lärare. En intervju med elev 2.A gick inte att genomföra på grund av den rådande tidsbristen, och problem med att få tag på en tolk som kunde vara behjälplig. Elev 1.B och 2.B deltog i intervjun och besvarade intervjufrågorna på svenska. Intervjuerna varade mellan 30-45 min.
3.4. Genomförande
Undersökningen inleddes med informella samtal med rektorerna på respektive skola, som godkände min undersökning, och därefter tillfrågades två lärare på vardera skola som undervisar nyanlända elever. Informationsbrev skickades ut till berörda lärare och elever (se bilaga 1 och 2). Lärarna informerades om att jag endast skulle observera hur de arbetar med nyanlända elever, detta för att inte påverka deras undervisning i någon specifik riktning. Observationer och intervjuer bokades in och därefter utfördes observationerna först, följt av intervjuer med undervisande lärare, och slutligen intervjuer med eleverna. Undersökningens material samlades in under november 2015.
3.5. Bearbetning av material och analysmetoder
I enlighet med Patel & Davidsson (2003:120) beskrivning sammanställdes intervjuerna och observationerna till textmaterial. Inspelningarna från lärarintervjuerna lyssnades av och transkriberades, citaten ändrades till viss del för att underlätta för läsaren, dock utan att ändra betydelsen av informantens ord, vilket sedan godkändes av lärarna. Observationsanteckningarna sammanfattades i ett dokument i kronologisk ordning, och likaså elevintervjuerna.
För att på ett strukturerat sätt kunna analysera det insamlade materialet utgick jag från uppsatsens forskningsfrågor. Materialet lästes flera gånger och varje forskningsfråga besvarades i kronologisk ordning. Det som lärarna beskrev vid intervjuerna ställdes mot vad som syntes vid observationerna, citat från intervjuerna valdes ut och kopplades till hur det såg ut i praktiken.
Uppsatsens första och andra forskningsfråga kunde utrönas i observationerna och intervjuerna. De handlar om huruvida lärarna använder specifika språkutvecklande arbetssätt, samt vilket material de använder sig av i undervisningen.
Den tredje forskningsfrågan som behandlar lärarnas syn på sin undervisning och på att undervisa nyanlända elever kunde jag utröna i de lärarintervjuerna.
Den sista frågeställningen belyser eleverna upplevelse av undervisningen. Om de anser att de har möjlighet att utvecklas i det svenska språket samtidigt som de kan tillägna sig ämneskunskaperna.
Forskningsfrågan kunde besvaras utifrån elevintervjuerna.
3.6 Etiska aspekter
Undersökningen är gjord med hänsyn till de etiska reglerna som anges i forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådets etiska principer 2011:7ff). Vetenskapsrådet har tagit fram forskningsetiska krav inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning och belyser fyra grundkrav. I min undersökning har jag utgått från grundkraven och det första kravet är informationskravet, detta innebär att forskaren ska informera om undersökningens syfte och hur den kommer att genomföras.
Det andra kravet är samtyckeskravet. Om eleverna är under 15 år eller om undersökningen är av etisk känslig karaktär bör man få vårdnadshavarnas samtycke. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet som innebär att forskaren har tystnadsplikt. Och slutligen nyttjandekravet som innebär att de uppgifter som samlas in under undersökningen endast får användas för forskningsändamål.
I min undersökning är eleverna på skola A över 15 år, men på skola B är de under 15 år. Dock är inte min undersökningen av etisk känslig karaktär vilket innebär att ett samtyckte inte är obligatoriskt (Vetenskapsrådets etiska principer 2011).