Karl säger att de använder film när det ”vi vill förmedla är själva upplevelsen” (Karl lärarintervju 20091203). Han pekar på att film som meningserbjudande är en multimodal aktivitet som består av
53
Mediering är ett begrepp från Vygotskij (2001). Innebörden är att människan använder redskap för att tolka och handla i världen. Redskapen kan vara av fysisk och intellektuell art och har utveck-
resurser inom det visuella, ljud, rörelse och som använder dessa för att skapa mening på ett annat sätt än skriften. Även Sofia pekar på hur andra teckenvärldar tas i bruk i undervisningen när hon berät- tar om en elev som i sitt porträtt av en litterär karaktär väljer att måla en svart prick: ”den här Crooks som är svart i boken, är iso- lerad från det vita samhället och att han bara är en svart prick som inte når ut till nånting annat och kan liksom inte bli vit” (Sofia lä- rarintervju 20091128).
I so-undervisningen används många texter under läsåret, vilket framgår av tabellen på nästa sida. Kategoriseringen är gjord av lä- rarna efter det att vi hade diskuterat texter utifrån olika tecken- världar och efter att jag hade bett om en förteckning av de texter som använts under läsåret. Sammanställningen bygger på en indel- ning utifrån den teckenvärld som lärarna menar dominerar. Det är tydligt att texternas materialitet har stor betydelse, exempelvis förs de verbalspråkliga texterna till ”skrift” respektive ”ljud”. Det är omöjligt att säga huruvida en kategorisering som gjorts före vår diskussion hade sett annorlunda ut. Det är värt att påpeka att den kategorisering som föreligger är väldigt schematisk och att texterna som finns med är mer eller mindre multimodala trots att de i kate- goriseringen framstår som monomodala.
Bild Foto •Bruce Springsteen •Barack Obama •gorillahanne •polis •Josef Stalin •lärarinna •Kungen •Fredrik Reinfeldt •rektorn Illustration •Varumärket Coca-Cola
•Seriestrip Samir ”Israel Palestinakonflikten – världens mest idiotiska kretslopp”
•Propagandabilder från Sovjetunionen, nazi- Tyskland, Storbritannien
Kartor
•Politiska kartor om Mellanöstern
(http://sandiego.edu/gen/maps/1900s/1947- 67israel.jpg)
•Historiska kartor om USA Historisk Atlas
Ljud Musik
•Du gamla du fria
Tal
•Martin Luther King "I have a dream" •Föreläsningar •Klassrumsdiskussioner •Declaration of Independence Rörlig bild Dokumentär • Mammutstäder Spelfilm •Boy A •Tsotsi •Gå och se •Birth of a nation •Mississippi brinner •Dr Strangelove Undervisningsfilm
•UR Drömsamhället, om ideologier
Skrift Artiklar
•Holdo: ”Utan kunskap faller demokratin” Tidningen Kulturen 3:2008
•Lind: ”Monumentens dödskamp” Populär historia 1/2001
•Ilshammar: ”Mötesteknik – demokratins eget säv- liga språk” Fönstret 6/2006
•Historiska artiklar om kvinnorörelsen •Avelan: ”Nya krig för nya barn” SDS 9/1 2010 •Jönsson (rec): ”Alla judar vill inte bo i Israel” DN maj 2009
•Rasmussen, Henrik Fogh "USA vinner shoppingron- den på knockout NEO nr 5/08
•Kärnborg, Ulrika, recension av Richard Wilkinsons & Kate Picketts bok Jämlikhetsanden ”Därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen” DN 3/2 -10
Facktexter
•Lindström: ”Hushåll, heder och ära” Bryta, bygga, bo red. Broberg m.fl.
•Utdrag ur Backlash. Kriget mot kvinnorna av Susan Faludi
•Lindqvist: Tocquville om "Amerikas tre raser" •Texterna om makt ur Hermansson och Jacobsson Demokrati och mänskliga rättigheter
• De politiska partiernas hemsidor
Lärobokstext •Häxprocesserna
•Clara Zetkin ”Arbeterskorna och nutidens kvinno- fråga”
ur Kvinnopolitiska nyckeltexter •Fredrika Bremer Hertha (utdrag)
•”Imperialismens epok” Perspektiv på historia •”Politiska partier och politiska val” Reflex •”De politiska partierna i vår tid” Zigma •Texter om Mellanöstern Historiens spegel, Alla tiders historia, Epos
Litteratur
•Oz Hur man botar en fanatiker
•Utdrag ur Kommendant i Auschwitz av Rudolf Höss •Utdrag ur Sophie Scholls korta liv av Hermann Vinke •Dybeck ”Du gamla du fria”
Brev
•Balfourdeklarationen
I sammanställningen framträder en bild som kan tolkas som en be- kräftelse på att det är den skriftliga texten som är den överord- nade; det är ju också det som Lars och Karl säger i intervjuerna. De skriftliga texterna är till antalet fler än de från andra teckenvärldar, men det finns många texter av annat slag och de är valda utifrån samma premiss, att de bäst förklarar ett kunskapsinnehåll.
I arbetsområdet om USA:s historia, vars texter syns i figur 5 på nästa sida, har Lars och Karl valt Birth of a Nation, Mississippi brinner, kartor och tal som med resurser inom ljud, rörelse och vi- suella teckenvärldar skapar meningserbjudanden för undervisning- en. Att texterna används som fulla meningspotentialer fördjupar bilden av lärarnas syn på meningsskapande. Texterna behandlas i undervisningen delvis likadant, utifrån samma uppgifter, vilket jag diskuterar i nästa avsnitt. I multimodalhjulet i figur 5 är texterna från arbetsmomentet om USA:s historia införda vid den domine- rande teckenvärlden, det vill säga den teckenvärld som lärarna me- nar att de hade i åtanke när de valde texten. Placeringen av ”I have a dream” och ”Declaration of independence” vid ljuddesign som den dominerande teckenvärlden är avhängigt att det var lyssnandet som var primärt fokus vid undervisningstillfället. I fallet med ”Declaration of independence” experimenterade klassen med att i talkör framföra den på olika sätt och diskuterade sedan effekterna. I själva verket är samtliga texter exempel på multimodalt menings- skapande, det vill säga meningsskapande i flera teckenvärldar sam- tidigt.
Figur 5. Texter i avsnittet ”USA:s historia”.
Multimodalhjulet synliggör att meningsskapandet sker mer än ge- nom skriftlig text. Teckenvärldarna och deras resurser tillsammans med de medier som används för att distribuera mening kan jämfö- ras med det som Säljö (2005:29) kallar medierande redskap. I da- gens skolkontext motsvaras de medierande redskapen av fysiska redskap som skrivmaterial, datorer, läromedel av skilda slag och av intellektuella redskap i form av byggandet av och användandet av traderad kunskap och färdigheter om hur olika teckenvärldar och resurser kan hanteras. I figuren är de olika teckenvärldarna jäm- ställda och har alla olika resurser som används när mening skapas. Det är det som Karl och Lars är inne på när de talar om att de an- vänder de texter som bäst förmedlar det kunskapsinnehåll de är ute efter. Multimodalhjulet kan, trots den schematiska framställningen
genom att synliggöra teckenvärldarna, bidra till att problematisera meningsskapandet i skolan genom frågor om vilken teckenvärld som dominerar och varför.
Hur de olika teckenvärldarna och deras resurser används och på vilket sätt, är kulturellt och socialt situerat. Detta är något som Lars och Karl också inser och vill att eleverna ska bli medvetna om i sitt kunskapande. I intervjuerna talar de båda om sitt sätt att an- gripa texter i undervisningen genom de så kallade ”vanliga textfrå- gorna”.