Läsfrämjande arbete

Läsfrämjande är något av en hjärtefråga för biblioteksväsendet i stort men även för folkbiblioteken. I bibliotekslagen paragraf 7 kan vi läsa att folkbiblioteken ska “särskilt främja läsning och tillgång till litteratur” och i paragraf 8 (SFS 2013:801) att

folkbiblioteken ska till barn och ungdomar "stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur ifrån deras behov och förutsättningar” (SFS 2013:801). Bibliotekens läsfrämjande arbetet på plattformen skedde till störst del med boktips som presenteras på olika sätt.

När jag frågat bibliotekarierna om bibliotekens syften med kontona kommer boktips ofta på tal näst efter att informera om bibliotekets aktiviteter och tjänster. Intervjuperson 10 berättar att: “Just nu har vi instagram som förstakanal för boktips och vid behov publiceras annan information”. Fler bibliotekarier ser plattformen som ett bra sätt att nå ut med boktips.

Intervjuperson 12 berättar att de vill “lyfta litteratur och inspirera till läslust” i innehållet.

Intervjuperson 5 som arbetar med ett konto för barn och unga berättar:

Vi använder Instagram för att nå ut till litteratur- och biblioteksintresserade vuxna i barns närhet som kan tipsa vidare till sina barn och unga. Vi jobbar läsfrämjande med boktips.

Omfattningen på boktipsen varierade allt från något så enkelt som en bild på bokens omslag och en text med titel, författare och genre till en längre recension i text eller video. De vanligaste var att boktipsen skedde i samband med en aktivitet på bibliotek. Här kommer 6 exempel på hur boktips i flödena kunde se ut:

26

13. 14. 15.

I exempel 13 ser vi ett boktips som sker i samband med en aktivitet på biblioteket, en bokklubbsträff. I exempel 14 ser vi ett boktips i enklare utformning. Det står ingenting mer om boken än författare, titel och målgrupp. Ingenting om varför den rekommenderas. I exempel 15 ser vi en utförligare presentation av boken som dessutom är del av ett pågående tema där biblioteket tipsar om “ruskiga” böcker.

16. 17. 18.

I exempel 16 ser vi generella boktips med jultema. I exempel 17 ser vi ett sällsynt exempel på ett ljudbokstips. Den fysiska boken dominerade flödena under min fältstudievecka. Detta är ett av två exempel på när andra medieformat än den tryckta boken lyftes fram. I exempel 18 ser vi en gammal bok vilket dök upp ibland i flödet. När bibliotekarier fått anledning att ta fram äldre böcker för forskare passade de på att fotografera dem och dela. Jag ville ta

27 med det exemplet för att det visar på ett förhållningssätt till den fysiska boken som finns i flödena. Intresset för den fysiska boken verkar vara stort bland folkbiblioteken baserat på hur ofta den dyker upp i flödena.

Bland det boktipsande innehållet fanns det tre exempel på boktips om skiljde sig från mängden. De var i videoformat och jag kommer därför att beskriva dem i text. Det första videoboktipset var en 12-årig tjej som berättade om en bok de höll på att läsa i hennes bokcirkel. Ett personligt boktips som både presenterades med bild i ett inlägg och med video i en Händelse. Det andra videoboktipset filmades av (antagligen en bibliotekarie) som gick in på en barnavdelning, tog fram en bok och läste en del av den. Hon avlutade med en cliffhanger för att locka tittaren till biblioteket: “Vill du veta hur det slutade så kom till biblioteket”. Det tredje videoboktipset visade en bebis som satt på golvet med böcker som de haft i en aktivitet de kallar Bebismys. Bibliotekarien berättade om sagostunden, gav boktips och inbjudan till nästa träff. Det biblioteket hade kreativa boktips där de använde plattformens olika funktioner: musik, färg, form och text för att skapa boktips.

Förutom boktips fanns det ett Inlägg under veckan som hade ett läsfrämjande budskap. Till skillnad mot boktipsen hade det inte någon koppling till specifika böcker. Det var ett Inlägg med två bilder och nedan ser vi båda bilder.

19.

Denna bild är sannolikt inte tagen på biblioteket. Det är ingen ögonblicksbild av amatörfotografen bibliotekarien utan en professionell pressbild. Jag baserar detta på

28 ljussättningen och kompositionen i bilden. Budskapet är tydligt läsfrämjande och texten i inlägget hänvisar till en större kampanj om högläsning som sker i regionen.

5. 3 Kommunikation

Resultatens tredje tema berör kommunikation och interaktion på plattformen.

Intervjupersonernas olika inställning till hur framgång på kontot mäts och vad som anses som ett framgångsrikt konto presenteras. Användarengagemanget på bibliotekskontona har

undersökts genom att titta på viss statistik på plattformen som är tillgängliga för alla att se. På Instagram handlar det om antalet gilla-markeringar, kommentarer och följare. Jag har tittat på vilket innehåll som fått mest engagemang under veckan för mitt fältarbete och på antalet följare som kontona hade då.

De konton som har högst antal följare anknyter till folkmängd. Stadsbiblioteken i Stockholm, Göteborg och Malmö. Efter dem har två personliga konton flest följare.

Feelgoodbibliotekarien och feelbadbibliotekarien är konton som drivs privat men har ett starkt bibliotekstema. Personerna bakom kontona arbetar som bibliotekarier och visar en hel del biblioteksrelateratinnehåll men också innehåll från sitt privatliv. Jag valde att följa dessa två konton trots att de inte är officiella bibliotekskonton för jag ville studera om det fanns skillnader i användarengagemang mellan det privata och det officiella. De två personliga kontona har generellt flest kommentarer och flest gilla-markeringar på sitt innehåll under veckan för fältarbetet De tre inläggen som fick flest gilla-markeringar under veckan för mitt fältarbete var:

20. 21. 22.

29 I exempel 20 ser vi en bild inifrån Malmö stadsbibliotek som har utsmyckats för att

uppmärksamma Fängslade författares dag. Detta är ett ämne som engagerar många. I exempel 21 ser vi en bild på Stadsbiblioteket i Stockholm i kvällssol. Byggnaden som ofta kallas Asplundshuset efter dess arkitekt Gunnar Asplund är en mycket känd och uppskattad byggnad. I exempel 22 ser vi Degerfors bibliotek som visar en ögonblicksbild från ett studiebesök. En selfie av en bibliotekarie i förgrunden som har haft besök av en grupp bibliotekarier från ett annat bibliotek.

Degerfors är en liten ort men deras bibliotekskonto har stort genomslag. Degerfors har 7160 invånare och deras bibliotekskonto har 2593 följare i skrivandets stund. De når alltså 36,2 % av antalet invånare jämfört med Stockholm stadsbibliotek som trots sitt höga antal följare inte ens når 1 % av befolkningsmängden i Stockholm Stad. Det kanske inte bara är ortens

invånare som följer men folkmängd och följare kopplas ihop enligt Digitekets kartläggning av bibliotekens Instagramkonton (Kungliga biblioteket, 2021). Därför ser jag det också utifrån den aspekten. Robin Karlsson som arbetar som IT-bibliotekarie på Degerfors bibliotek har blivit uppmärksammad både inom biblioteksväsendet och i nyhetsmedier för sitt

normbrytande sätt att arbeta med sociala medier. Han är med i Kungliga bibliotekets antologi om bibliotekariens roll som producent och utvecklare där han uppmanar biblioteken att våga ta plats i sociala medier (Heurlin och Wallén 2021, 74-85). Utöver dessa konton som jag har nämnt var användarengagemanget genrellt lågt på de kontona som publicerade innehåll under veckan för mitt fältarbete. De flesta inlägg fick inte en enda kommentar och fåtal

gilla-kommentarer.

Jag har också undersökt användarengagemanget genom att själv gilla och kommentera innehåll samt skicka intervjufrågor via Direct Messages. Deltagande observation var en del av min metod. Jag fick svar på alla mina kommentarer under de två dagar jag kommenterade. När jag skickade ut förfrågan om att delta i intervju via funktionen Direct Messages till de 37 konton som varit aktiva under mitt fältarbete fick jag svar av 13 inom tidsramen för studien.

I intervjuerna framkommer det att bibliotekarierna har olika synsätt på om användarengagemang är viktigt. De bedömer framgång med bibliotekskonto på olika sätt. På frågan om de bryr sig om antal gilla-markeringar, kommentarer och följare svarar

intervjuperson 2 “Självklart. Följare, kommentarer och likes är ett bevis på att vi når ut till

30 stadens befolkning och att vi gör innehåll som skapar interaktion och engagemang”. Detta är också något som är relevant för Intervjuperson 2 som skriver:

Vi bryr oss om antalet följare/likes/kommentarer på samma sätt som vi bryr oss om att kolla besöksräknaren i biblioteket vid stängning varje dag. Instagramkontot är en egen värld och huvudsyftet är inte att kontot ska vara en bigrej som ska locka människor till den viktiga saken, det vill säga biblioteksrummet, utan viktigt i sig självt. Följare/likes/kommentarer är de enda mätbara parametrarna.

Andra intervjupersoner bryr sig inte om antalet följare, gilla-kommentarer eller kommentarer. Intervjuperson 4 bryr sig inte om dessa sätt att mäta engagemang. Den

personen definierar ett framgångsrikt konto på andra sätt till exempel genom att användarna kommenterar kontots innehåll när de träffar bibliotekarierna fysiskt på biblioteken. Deras konto följs av ungdomar som tar del av kontots innehåll men kanske inte vill eller vågar skriva kommentarer som alla kan se. Innehållet ses som relationsbyggande mellan

bibliotekarier och användare. Intervjuperson 3 beskriver också att den får återkoppling på bibliotekskontots innehåll av användare i det fysiska biblioteket. Elever kommer in och vill låna böcker som publicerat som boktips på bibliotekskontot.

Fler bibliotekarier lyfter relationsbyggandet och interaktionen med användarna som en av anledningarna att de har ett konto men kommunikationen sker också med andra bibliotek. Intervjuperson 13 lyfter fram att kontot även har “funktionen av nätverkande med andra litteraturintresserade och omvärldsbevakning.” Det framkommer att det är vanligt att biblioteken följer varandra. Intervjuperson 10 lyfter fram att “det är såklart roligt och inspirerande att följa kollegors arbete på andra bibliotek. Det i sin tur kan ju generera idéer för den egna verksamheten”.

Flera bibliotekarier nämner att de gärna vill arbeta mer med kontona men att det finns en tveksamhet eftersom de känner att de inte når ut med innehållet och att de är osäkra på hur plattformens algoritmer påverkar spridningen av innehållet. De märker av att det inte får så högt användarengagemang men vet inte vad det beror på eller vad de ska göra åt det.

Det finns en osäkerhet kring arbetet med bibliotekskontot. Folkbiblioteken som styrs kommunalt påverkas också mycket av vad chefer och politiska tjänstemän anser om sociala medier och om det är en passande kanal för biblioteken. Kollegors inställning kan också påverka. Intervjuperson 1 lyfter fram att det finns en del fördomar de måste jobba mot:

31 Bibliotekarieyrket har en seriös, ”tråkig” stämpel och det är både en fördel och en nackdel att ha det i bagaget när man försöker göra den typ av inlägg som vi gör […] man kan möta ett visst motstånd eftersom det inte är ”sådant här som bibliotek ska hålla på med.

En form av kommunikation som sker på plattformen är att svara an på trender som finns på sociala medier. Här kommer exempel på tre innehåll som på olika sätt relaterar till

kommunikationssätt som pågår i sociala medie-kontexten.

23. 24. 25.

I exempel 23 ser vi exempel på #bookfacefriday. På Instagram finns # för olika innehåll som görs olika veckodagar och #bookfacefriday är ett sådant exempel. Någon håller upp ett bokomslag och så är det en fysisk person bakom som skapar en passande bakgrund till bokomslaget. Det var många bibliotek under veckan för mitt fältarbete som publicerade

#bookfacefriday-innehåll på fredagar. I exempel 24 ser vi en stillbild från vad som egentligen är ett videoklipp. Det är teaser, alltså en mini-trailer, inför en julkalender som

bibliotekskontot ska visa. Teasern är ett exempel från hur det bibliotekskontot arbetar mycket med videor i form av berättande och humoristiska sketcher. I exempel 25 ser en stillbild från en video som är ett typiskt exempel på ett ”roligt klipp” som ofta får spridning i sociala medier. I videon finns en person som gör en volt framför tunnelbanenedgången till Tekniska högskolans station och budskapet om att ha en trevlig måndag. Biblioteket önskar användarna en bra start på veckan.

32