Syftet med studien är var att undersöka på vilka sätt biblioteken använder bibliotekskonton på Instagram och ta del av bibliotekariernas och kommunikatörernas förhållningssätt till sina konton. Målet var att besvara följande forskningsfrågor:
− Vad visar biblioteken upp från den dagliga verksamheten på sitt bibliotekskonto?
− På vilka sätt används bibliotekskontona för läsfrämjande arbete?
− Vilka förhållningssätt har bibliotekarierna till sitt bibliotekskonto?
Följande slutsatser har erhållits från studien utifrån forskningsfrågorna:
Vad visar biblioteken upp från den dagliga verksamheten på sitt bibliotekskonto?
På kontona delar biblioteken huvudsakligen bilder, filmer och text som handlar om aktiviteter och evenemang som sker eller har skett på det fysiska biblioteket till exempel sagostund, författarbesök och kreativa workshops. De delar också ögonblicksbilder från biblioteksrummet och från bibliotekariens vardagssysslor. De delar också information om andra aktuella händelser som påverkar verksamheten till exempel ändrade öppettider och driftstörningar i bibliotekssystem. Det sättet att använda bibliotekskontona stämmer in på hur biblioteken i tidigare studier använt bibliotekskontona. Det framkommer i tidigare studier (Doney, Wikle och Martinez 2020; Rachman, Mutiarani och Putri 2018; Rachman 2021, 462-473, Chan, Lam och Chiu 2020) att detta slags innehåll är i majoritet av det innehåll som analyserats. Chan, Lam och Chiu (2020, 1-8) gjorde också liknelsen med en anslagstavla.
På vilka sätt används bibliotekskontona för läsfrämjande arbete?
Biblioteken använder bibliotekskontona för läsfrämjande arbete i huvudsak genom boktips.
Det finns en stor variation i hur biblioteken använder visuell kommunikation och
plattformens olika funktioner för att göra detta. För många bibliotek i studien är Instagram en viktig kanal för just boktips. Det syns både i innehållet och i intervjuerna. Läsfrämjande är väldigt typiskt för folkbibliotek. De tidigare studierna som gjorts om bibliotekskonton på Instagram som jag haft med i min uppsats berörde universitetsbibliotek och de har inte samma läsfrämjande uppdrag.
33 Vilka förhållningssätt har bibliotekarierna till sitt bibliotekskonto?
Utifrån min studie framträder två olika förhållningssätt som bibliotekarierna och
kommunikatörerna har till bibliotekskontona. Det ena förhållningssättet är att de ser kontot som ett digitalt fönster till det fysiska biblioteket. Kontot visar upp det som ska ske, sker eller har skett på det fysiska biblioteket främst olika slags evenemang och aktiviteter.
Kontot fungerar som en digital anslagstavla där information om praktiska saker som rör det fysiska biblioteket delas, till exempel förändrade öppettider och driftstörningar i
bibliotekssystemet.
Det andra förhållningsättet är att se kontot som ett eget digitalt biblioteksrum som är fristående från det fysiska biblioteket. Det framkommer både i intervjuer och i innehåll som enbart producerats för bibliotekskontot till exempel sketcher, boktips och innehåll som svarar an på trender på plattformen till exempel #bookfacefriday. Dessa två förhållningssätt samspelar på bibliotekskontona i olika stor utsträckning.
Det fanns också olika förhållningssätt till kommunikation och interaktion på plattformen. I tidigare studier (Doney, Wikle och Martinez 2020; Rachman, Mutiarani och Putri 2018; Chan, Lam och Chiu 2020) framkommer att biblioteken generellt sett har ett lågt användarengagemang och det stämmer in även på de svenska bibliotekskontona i min studie. I min studie framkom det att vissa bibliotekarier inte tyckte att det var relevant. De definierade framgång med kontona på andra sätt till exempel muntlig bekräftelse eller kommentar kring innehållet som de får av användarna när de träffas i det fysiska
biblioteksrummet. De bibliotekarier som tycker att användarengagemang var viktigt stod bakom konton som var mycket aktiva på sina konton, tog vara på kontonas olika funktioner och talade ett språk som anpassats efter sociala medier. Det ligger helt i linje med det Mon (2014) skrev om att bibliotekens utmaning att anpassa bibliotekens röst och närvaro till den unika kontexten, publiken och kulturen som finns på den sociala medie-plattformen där man är. Det behövs för att biblioteket ska ha en effektiv och skapa engagemang hos sina
användare (Mon 2014, 33). Rossman och Young (2016) som ville hjälpa biblioteken att optimera sin användning av sociala medier menade bland annat att biblioteken kan nå framgång på sociala medier genom att visa sin personlighet och den mänskliga sidan av bibliotek. Tidigare forskning om bibliotek och Instagram som jag lyft fram i min studie tar också upp vikten av att biblioteken bör anpassa sig till språket som finns på sociala medier.
Chan, Lam och Chiu (2020) föreslår att biblioteken kan använda sig av den underhållande
34 och interaktiva sättet att kommunicera som finns på sociala medier. Doney, Winkle och Martinez (2020) menar bibliotekskonton fungerar bäst när de lyfter fram det unika och speciella med just sitt bibliotek.
6.1 Diskussion
En av bibliotekens hjärtefrågor är demokratin enligt bibliotekslagen paragraf 2:
”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning” (SFS 2013:801).
Sociala nätverk lyftes fram som något demokratiskt 2006 då begreppet Library 2.0 myntades. Mycket har hänt sedan dess. Med grund i Dijck och Poells (2013)
plattformslogiker som förklarar hur sociala medier är uppbyggda är det tydligt att den inte är en särskilt demokratisk plats. De lyfter fram att under de första åren av de sociala medie-plattformarnas framväxt fanns en syn på dem som en jämlik och demokratisk plats jämfört med de tidigare massmedierna. Användarna själva kunde vara delaktiga och bidra med innehåll på ett helt nytt sätt. Så småningom utvecklade plattformarna dock tekniker för att kunna styra innehåll och användare vilket gav en motsatt effekt. Joints (2010) menar att detta kan påverka bibliotekens trovärdighet på ett negativt sätt när de väljer att samarbeta med dessa sociala medie-företag. Mon (2014) lyfter också upp problematiken just när det kommer till användarnas integritet men också etik, speciellt i samband med barn och unga.
Hösten 2021 förekom en debatt om sociala medie-företagens ansvar när det kommer till politik och psykisk ohälsa i flera stora nyhetsmedier. SVT Nyheter skriver om Interna dokument visar: Instagram skadligt för unga tjejer (SVT Nyheter 2021) och Ny visselblåsare slår larm om Facebook (SVT Nyheter 2021). Även ledarsidorna på de stora dagstidningarna i Sverige tyckte till. Medan mitt fältarbete pågår under november 2021 publicerar Biblioteksbladet en artikel med rubriken Sociala medier – hot mot demokratin och psykisk hälsa (Biblioteksbladet 2021). Biblioteksbladet skriver om journalisten Maria Ressa som i sin föreläsning på Internetdagarna varnat för att sociala medier kan utgöra ett hot mot demokratiska samhällen. En annan föreläsare som också är med i artikeln är forskaren och författaren Whitney Phillips som pratade om hur sociala medier påverkar vår psykiska hälsa. Biblioteksbladet skriver ingenting om hur biblioteken förhåller sig till detta.
35 Biblioteken möter sina användare i en kontext som är långt ifrån bibliotekens demokratiska värderingar om informationsfrihet, fri åsiktsbildning och integritet. Det verkar ändå finnas olika syn på om sociala medier är ett bra för demokratin eller inte. Flera
bibliotekarier i mina intervjuer nämner demokrati som en av anledningarna till att de använder sociala medier. Varför tycker då bibliotekarierna att det är demokratiskt? Beror det på okunskap? Sociala medier kan vid första anblick verka som en kul grej och ett bra sätt att skapa relationer med bibliotekets användare som till så stor del redan använder sociala medier men det är inte så enkelt. Om man ser ett steg djupare är det en problematisk plats för biblioteken att befinna sig på.
Det finns de som argumenterar att biblioteken ska finnas där som en motvikt och motverka så kallade desinformation och falska nyheter. Biblioteken har fått i uppdrag att lära befolkningen digital kompetens och informations- och teknikkunnighet. Sett från aspekten av MIK (media och-informationskunnighet) kanske biblioteken bör finnas på dessa plattformar? Många skolbibliotek arbetar med eleverna utifrån MIK som definieras av Statens Medieråd som ”kunskaper och förmågor som krävs för att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang” (Statens medieråd 2021).
Det är komplex fråga som inte har något enkelt svar.
Bibliotekens finns redan på sociala medier men vad bör de göra där? Ska de fortsätta vara en digital anslagstavla för att i marknadsföringssyften visa upp bibliotekens resurser, tjänster och evenemang? Ska de ta ytterligare kliv för att använda dessa kanaler till att föra fram bibliotekens budskap om till exempel demokrati och mänskliga rättigheter?
Om biblioteken skulle göra det, vad händer när Facebook (som också äger Instagram) bestämmer sig för att bibliotekens innehåll inte är lönsamt eller till och med icke-önskvärt?
Biblioteken har ingen insyn i och kan inte påverka hur dessa sociala medier fungerar. Men om biblioteken inte finns på sociala medier så finns de inte alls i den kultur vi lever i idag.
Erik Fichtelius, Christina Persson och Eva Enarsson (2019) har formulerat ett förslag på en nationell bibliotekstrategi för att biblioteken ska kunna jobba åt samma håll under ledning av Kungliga biblioteket. Det kanske är en chans för biblioteken att skapa samsyn och gemensam etik kring arbete med sociala medier.
36
6.2 Förslag på vidare forskning
I min studie har jag sett att bibliotekskonton som hakar på trender i sociala medier (till exempel #bookfacefriday och selfies) och anpassar sitt visuella språk efter plattformens visuella kulturer får ett högre användarengagemang. Jag har även sett att konton med personligt innehåll får högre engagemang från följarna än andra konton. Sociala medier är byggda efter principen att lyfta fram populärt innehåll. Kändisar och influencers som följarna upplever att de kommer nära genom till exempel vardagsbilder och personlig interaktion på en mängd olika sätt är oerhört framgångsrika på plattformen. Enligt
Highfield, Leaver och Abidin (2020) är det kändisar och influencers som till stor del sätter tonen på kommunikationen på plattformen. Kan bibliotekarierna använda sig av liknande sätt för att nå ut med bibliotekens budskap? Skulle biblioteken tjäna på att bli ännu mer personliga? Om bibliotekeken skulle anpassa sig efter det men på ett värdigt sätt kanske de skulle gå bättre för dem på plattformen. Detta är uppfattning jag fått efter min studie som skulle kunna studeras djupare. Vidare forskning kan ta hänsyn till bibliotekariens
professionella identitet och hur den påverkas av att arbete med underhållning på plattformarna samt utforska konsekvenserna detta kan få på bibliotekens trovärdighet.
37