Det digitala fönstret till biblioteken:
En digitalt etnografisk studie av bibliotekskonton på Instagram
Malin Ekelöf
Biblioteks- och informationsvetenskap Sociologiska institutionen
Kandidatuppsats, 15 hp Ht 2021
Titel: Det digitala fönstret till biblioteken: en digitalt etnografisk studie av bibliotekskonton på Instagram
Engelsk titel: The digital window to the libraries: a digital
ethnographic studie of library accounts on Instagram
Författare: Malin Ekelöf
Handledare: Moa Eriksson Krutrök
Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt biblioteken använder bibliotekskonton på sociala medie-plattformen Instagram och ta del av bibliotekariernas förhållningssätt till kontona. Detta undersöktes genom att besvara följande forskningsfrågor:
− Vad visar biblioteken upp från den dagliga verksamheten på sitt bibliotekskonto?
− På vilka sätt används bibliotekskontona i ett läsfrämjande syfte?
− Vilka förhållningssätt har bibliotekarierna till sitt bibliotekskonto?
Studien är baserad på ett empiriskt underlag som bestod av insamlade data från bibliotekskontons publicerade innehåll och kortare intervjuer med bibliotekarier som arbetar med kontona.
Studiens teoretiska ramverk utgår från begreppet Library 2.0 och tidigare forskning om bibliotek och sociala medier.
Resultatet visar att det finns två olika förhållningssätt till
bibliotekskontona som påverkar hur biblioteken arbetar med sina konton. Det ena är synen på bibliotekskontot som en förlängning av det fysiska biblioteket. All information som delas på kontot är direkt sammankopplat med det som sker på biblioteket. Det andra är synen på bibliotekskontot som ett fristående digitalt biblioteksrum med innehåll som producerats för
bibliotekskontot. Dessa synsätt kombineras även på kontona.
Slutsatser är att bibliotekens olika förhållningsätt påverkar innehållet på bibliotekskontona och att det är problematiskt för biblioteken att befinna sig på plattformen med tanke på
bibliotekens demokratiska uppdrag.
Nyckelord: Sociala medier, Instagram, bibliotekskonton
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 2
1.2 Uppsatsens disposition ... 2
2. Bakgrund ... 3
2.1. Instagram som plattform ... 3
2.2 De sociala medie-plattformarnas logik ... 4
3. Tidigare forskning och teori ... 7
3.1 Library 2.0 ... 7
3.2 Bibliotek och sociala medier ... 8
3.3 Bibliotekskonton på Instagram ... 10
4. Metod ... 12
4.1 Val av metod ... 12
4.2 Empiriskt material ... 15
4.3 Urval av bibliotekskonton och intervjupersoner ... 15
4.4 Genomförande ... 17
4.5 Analysmetod... 18
4.6 Etiska aspekter... 19
4.7 Metodreflektion ... 19
5. Resultat ... 21
5.1 Informationsspridning ... 21
5.2 Läsfrämjande arbete ... 25
5. 3 Kommunikation ... 28
6. Slutsatser ... 32
6.1 Diskussion ... 34
7. Källförteckning ... 37
8. Bilagor ... 39
8.1 Intervjufrågor ... 39
1
1. Introduktion
Följer du ditt lokala bibliotek på Instagram? Sociala medier är ett sätt för biblioteken att nå ut med sin verksamhet och kommunicera med sina användare. Enligt Digitekets kartläggning (Kungliga biblioteket 2021) har folkbiblioteken i Sverige hög närvaro på den sociala medie- plattformen Instagram. Bibliotekens användare och potentiella användare finns också i hög utsträckning på denna plattform. Enligt rapporten Svenskarna och internet (Internetstiftelsen 2021) använder 95 % av alla internetanvändare från 8 år och uppåt sociala medier. Den sociala medie-plattformen Instagram, som är fältet för min studie, är en bland de tre plattformarna som använts mest de senaste 12 månaderna. Ytterligare en del av statistiken som är relevant för biblioteken är att bland barn och unga mellan 8-19 år, som är en av bibliotekets prioriterade målgrupper, är sociala medier den främsta nyhetskällan enligt samma rapport.
Fichtelius, Persson och Enarson menar att “digitaliseringen ger folkbiblioteken en möjlighet att öka sin relevans” (2019, 2). Digitaliseringen som det ofta pratas om i
samband med biblioteken handlar inte enbart om att digitalisera samlingar eller skapa digitala bibliotekskataloger. Det handlar även om en digitaliserad kommunikation med användarna.
Verktygen som utvecklats på webben inom kommunikation och delaktighet, till exempel bloggar och sociala nätverk, påverkar också biblioteken. Inom forskningen har man länge använt sig av uttrycket Library 2.0 för att beskriva bibliotekens förhållningssätt. Bland annat så har Chad och Miller (Courtney 2007) framhållit vikten av att biblioteken ska finnas tillgänglig överallt och där det behövs, inklusive på nätet.
Jag ska undersöka vad svenska bibliotek visar upp i sina flöden och hur mötet mellan biblioteket och användarna sker på plattformen. Tidigare internationella studier (Doney, Wikle och Martinez 2020; Rachman, Mutiarani och Putri 2018; Rachman 2021;
Chan, Lam och Chiu 2020) visar att biblioteken använder sina instagramkonton främst till att visa upp sin verksamhet samt informera följarna om bibliotekets resurser, tjänster och evenemang. Många bibliotek missar att sociala medier är en plats för
tvåvägskommunikation som bygger på interaktion med sina följare. Samma forskning visar också att biblioteken generellt sett är dåliga på att ta vara på möjligheterna sociala medier ger att skapa gemenskap med och engagemang hos användarna. Jag vill undersöka om detta stämmer även med svenska bibliotekskonton.
2 Bibliotekens Instagramkonton är ett studieobjekt om kommer till sin fördel genom att undersökas från flera perspektiv samtidigt vilket är anledningen till att jag har valt metoden digital etnografi. Med den metoden kunde jag följa flera bibliotekskontons flöde och intervjua bibliotekarierna och kommunikatörerna som arbetar med kontona utifrån det jag observerat. Jag samlade in allt slags innehåll (text, bild, video) som kontona
publicerade under 7 dagar via alla funktioner på Instagram. Jag gjorde kortare intervjuer med 13 personer som arbetar med kontona, främst bibliotekarier men också en
kommunikatör och en Biblioteks och kommunikations-assistent. Sedan gjorde jag en tematisk analys på allt datamaterial där jag också vävde in intervjuerna.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt biblioteken använder sig av sina bibliotekskonton på Instagram och ta del av bibliotekariernas och kommunikatörernas förhållningssätt till sina konton. Detta görs genom att besvara följande forskningsfrågor:
− Vad visar biblioteken upp från den dagliga verksamheten på sitt bibliotekskonto?
− På vilka sätt används bibliotekskontona i ett läsfrämjande syfte?
− Vilka förhållningssätt har bibliotekarierna till sitt bibliotekskonto?
1.2 Uppsatsens disposition
Kapitel 1 introducerade studiens kontext, syfte och frågeställningar. Kommande kapitel 2 presenterar de bakgrundsfaktorer som ligger till grund för studien. Kapitel 3 tar upp teoretiskt ramverk och tidigare forskning. Kapitel 4 redogör för val av metod, urval av bibliotekskonton och intervjupersoner, genomförande, etiska överväganden, analysmetod och metodreflektion. Kapitel 5 presenterar resultaten av det empiriska materialet i tre teman: informationsspridning, läsfrämjande arbete och kommunikation. I kapitel 6 redogörs för studiens slutsatser, följt av diskussion och förslag på vidare forskning.
3
2. Bakgrund
I detta kapitel ger jag en bakgrund till sociala medier och till den sociala medie-plattformen Instagram som är fältet för min studie. Jag definierar vad sociala medier är, presenterar Instagram som plattform samt redogör för hur sociala medier fungerar baserat på en sociala medie-plattformslogik som formulerats inom relevant forskning.
2.1. Instagram som plattform
Fältet för min studie är den sociala medie-plattformen Instagram. Nationalencyklopedin beskriver sociala medier som ett “samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud”
(Nationalencyklopedin 2021). Sociala medier bygger, till skillnad från tidigare massmedier, alltså på innehåll som producerats av användarna själva. Kommunikationen och innehållet skapas av användarna medan företag äger tjänsterna och lagrar data. Exempel på populära sociala medie-plattformar är Instagram, Facebook, Twitter, Snapchat och TikTok.
Instagram är en mobilanpassad app som skapades med den grundläggande funktionen att användarna skulle kunna dela bilder med sina vänner. Grundarna Kevin Systrom och Mike Krieger lanserade appen 2010. Namnet Instagram relaterar till Instant (direkt, egen översättning) och Gram som en förkortning för Telegram (Leaver, Highfield och Abidin 2020, 9-10). Det fanns samtida appar som fokuserade på fotografi på liknande sätt som Instagram. Det speciella med Instagram var hur appen gjorde social kommunikation möjlig genom funktioner som gilla-markeringar och kommentarer. Idag ägs Instagram av Facebook som köpte företaget 2012 och som sedan dess har gjort många förändringar på plattformen. Idag har Instagram kommit långt ifrån ursprungsidén att dela fotografier med sina vänner. Plattformen domineras av estetiska och kommunikativa normer som skapas av och sprids mellan kändisar och influencers. Dessa skapar visuella kulturer som påverkar all kommunikation som sker på plattformen (Leaver, Highfield och Abidin 2020, 6).
Instagram har i populärkulturen blivit någonting man gör. Precis som att sökning på internet kallas för att googla finns det uttryck för att innehåll är “insta-worthy”
(vilket kan översättas till att visst material är specifikt värdigt att lägga upp på Instagram) och uttryck för hur människors handlingar drivs för att skapa bra innehåll: “doing it for the gram” (Leaver, Highfield och Abidin 2020, 213). Instagram är en del av en större visuell
4 kommunikation som sker på alla sociala medier och de anpassar sina funktioner efter
marknaden. Till exempel har de kopierat funktioner från andra plattformar som Snapchat och TikTok vilket gör det möjligt för användarna att sprida samma innehåll på flera plattformar samtidigt.
Kommunikation på Instagram kan ske genom att skriva ett meddelande till kontot som ingen annan än kontoinnehavaren kan se. Det kallas DM (Direkt message).
Kommunikation kan också ske genom det som kallas engagemang: skriva kommentarer på andras inlägg, trycka på en gilla-knapp som finns i varje inlägg i formen av ett hjärta och följa andras konton. På varje profilsida går det att se hur många följare kontot har, hur många kontot följer och hur många inlägg som kontot har gjort. Det är alltså statistik om kontot som är öppen för alla att se.
Plattformens har också flera funktioner för att skapa eget innehåll. Det finns Inlägg som är det innehåll som den tidigare forskningen jag nämner i denna uppsats har fokuserat på. Inlägg kan bestå av både text, video och stillbild och fastnar i kronologisk ordning i ett rutnät på kontots profilsida. En annan funktion för att skapa innehåll kallas Händelse. En händelse spelas upp som ett tillfälligt videoklipp under en begränsad tid och kan bestå av videoklipp, text och bild. Dessa Händelser finns att se i cirklar längst upp på profilkontot. Det går att spara en Händelse som en Händelsehöjdpunkt. Då fastnar det på din profilsida så länge du vill. Videor kan alltså publiceras som ett Inlägg, en Händelse men också som en Filmrulle. I Filmrulle kan man lägga till effekter och musik och det innehållet delas i ett videoflöde som är tillgängligt även för de som inte följer dig. På Instagram kan man också göra livevideo-sändningar.
2.2 De sociala medie-plattformarnas logik
José van Dijck och Thomas Poell (2013) menar att sociala medier är en så stor del av våra vardagsliv att de påverkar interaktionen mellan privatpersoner såväl som institutionella strukturer och professionella rutiner. De kallar detta för en social medieplattformslogik, vilken sammanfattar vilka strategier, tekniska funktioner och ekonomiska faktorer som underbygger plattformarnas dynamik. Dessa sociala medie-plattformar är ingen neutral plats. De påverkar andra nyhetskanaler såväl som social aktivism och politik. Med grund i tidigare begrepp om massmediers logik identifierar de fyra grundprinciper utifrån vilka vi
5 kan studera och förstå sociala medier: programmerbarhet, popularitet, förbindelser och
datafiering (2013, 3).
Den första principen kan förstås som en sociala medie-plattforms förmåga att trigga och styra användarnas kreativa eller kommunikativa innehåll. Den innefattar också att användares förmåga att påverka flödet av kommunikation och information som sker inom plattformen genom sitt interagerande. Denna princip kan ses utifrån ett teknologiskt och ett mänskligt perspektiv. Det teknologiska handlar om plattformens koder och programmering som styr innehållet till exempel algoritmer, protokoll och gränssnitt (2013, 5). Det
mänskliga berör att användarna kan påverka programmeringen genom hur de använder eller inte använder vissa funktioner. En plattform kan behöva ändra på sina funktioner för att hålla användare och annonsörer nöjda (Dijck och Poell 2013, 6).
Den andra principen handlar om att sociala medie-plattformar lyfter upp och främjar populärt innehåll oavsett vilken avsändaren är och vilket budskap avsändaren har.
Under de första åren av de sociala medie-plattformarnas framväxt fanns en syn på dem som en jämlik och demokratisk plats jämfört med de tidigare massmedierna. Användarna själva kunde vara delaktiga och bidra med innehåll på ett helt nytt sätt. Så småningom utvecklade plattformarna dock tekniker för att kunna styra innehåll och användare vilket gav en motsatt effekt (Dijck och Poell 2013, 6).
Den tredje principen handlar om hur plattformen på olika sätt förbinder användarnas innehåll och användarnas aktivitet med reklam och annonsörer. Vid första anblick kan det verka som att sociala medieplattformarna handlar om att skapa kontakt och kommunikation mellan användarna men det är inte hela bilden. Annonsörerna är också en del i nätverket (Dijck och Poell 2013, 8). Författarna är tydliga med att de inte vill ta någon ståndpunkt för eller emot. Deras intresse ligger i att undersöka hur detta påverkar och förändrar hierarkier mellan det privata, det offentliga och företag.
Den fjärde principen berör plattformarnas förmåga att samla in data av sådant som tidigare inte samlats in eller som samlats in på andra sätt. Det kan handla om data som användarna delar själva via sina profiler, data som kommer till genom hur användarna interagerar och med vem de interagerar. De kan även handla om automatiska data som samlas in via en smartphone till exempel GPS-positioner. När massmedier ville få veta tittarnas eller lyssnarnas åsikter eller få information deras beteendemönster fick de göra
6 undersökningar genom till exempelvis enkäter. I sociala medie-plattformar finns liknande utvärderingsverktyg redan inbyggt i plattformarnas arkitektur (Dijck och Poell 2013, 9).
Detta är en kort sammanfattning av deras principer som jag lyfter in här för att skapa en förståelse för hur sociala medier fungerar och hur de relaterar till och påverkar användarna. Denna logik beskriver hur det fält som biblioteken befinner sig på i min studie fungerar. Det är relevant för att biblioteken bemöter sina användare i en kontext som är långt ifrån bibliotekens demokratiska värderingar om informationsfrihet, fri åsiktsbildning och integritet.
7
3. Tidigare forskning och teori
Här redogör jag för begreppen Web 2.0 och Library 2.0 som är den teoretiska bakgrunden till bibliotekens närvaro på sociala medier. Därefter görs en fördjupning forskares analys av bibliotekens syfte med sociala medier och strategier om hur biblioteken kan optimera användandet av sociala medier. Avslutningsvis presenteras tidigare forskning om bibliotekskonton på Instagram.
3.1 Library 2.0
Begreppet Library 2.0 dök för första gången upp 2005 i ett blogginlägg av Michael Casey.
Det svarar an på begreppet Web 2.0 som myntades ett år tidigare av Tim O’Reilly. För att förstå vad Library 2.0 innebär måste vi förstå Web 2.0 som formulerades för att
konceptualisera de stora förändringarna inom kommunikation och samarbete som webben fört med sig till samhället (Courtney 2007, 1). Principerna och koncepten kring Web 2.0 kan ses genom de verktyg som tillhandahåller möjligheter för samarbeten, delaktighet och sociala kontakter på webben till exempel bloggar, wikis och sociala nätverk (Courtney 2007, 6-7).
Begreppet Web 2.0 går djupare än så och förklarar de tekniska förutsättningarna och funktionerna för dessa verktyg som jag inte ska gå ytterligare på.
Chad och Miller (2007, 10) byggde vidare på Caseys idé om att tillämpa web 2.0 på biblioteken. De definierade Library 2.0 i formen av fyra principer. Den första principen kallade de för bibliotekeket är överallt. Den handlade om att biblioteket skulle finnas tillgängligt där det behövdes, vara synligt på flera enheter och integrerade med tjänster bortom biblioteken. Den andra principen fick namnet biblioteket har inga gränser. Den syftade till att bibliotek skulle bidra med demokratiseringen av information genom att göra det lätt för användarna att få tillgång till och delta i innehållet. Den tredje principen
sammanfattades med orden biblioteken inbjuder till delaktighet och syftade till samarbete mellan bibliotekspersonal, teknologiska samarbetspartner och allmänheten. Den fjärde principen, biblioteket använder det bästa flexibla systemen, handlade om bibliotekens viktiga relation till de teknologiska partners som utvecklar bibliotekssystem.
En tredje definition av Library 2.0 gjordes av Jack Maness (Courtney 2007, 10).
Han bröt ner begreppet i fyra beståndsdelar som skulle appliceras på webbaserade tjänster och samlingar. Likt Casey, Chad och Miller lyfte Maness fram att biblioteken skulle arbeta
8 mer användarcentrerat. De skulle skapa en delaktighet som enligt honom skulle vara socialt rikt och gemensamt innovativ. Han menade också att biblioteken bör tillhandahålla
multimediala upplevelser via webben. Det finns kritik mot att bibliotekets anpassning till web 2.0 skulle vara något värt att definiera som ett eget begrepp. T. Scott Plutchak (Courtney 2007, 11) menade att bibliotekarier gjorde som de alltid har gjort nämligen anpassade sig efter de förändringar som sker i samhället och teknologin för att på bästa sätt kunna hjälpa sina användare.
Det finns en problematik med bibliotekens närvaro på Instagram. Nicholas Joint gjorde 2010 en reflektion kring vad utvecklingen sammanfattad av web 2.0 fört med sig till biblioteken (Joint 2010). Han menade att biblioteken som har en högt förtroende av
allmänheten och en stark etik kring integritet och dataskydd bör se upp när de använder sociala nätverk. Web 2.0 består av många kommersiella webbtjänster som säljer användarnas personliga information för reklamintäkter. Detta kan påverka bibliotekens trovärdighet.
Enligt Leaver, Highfield, Abidin (2020, 215) strävar alla vinstdrivande sociala medie-
plattformar, inklusive Instagram, mot att omvandla användarna och deras uppmärksamhet till pengar genom reklam och marknadsföring.
Biblioteken tog sig alltså an tjänsterna och verktygen som definierades inom webb 2.0 och gick mot att bli mer användarcentrerat. Delaktighet och samarbete var ledord för bibliotekens webbtjänster som skulle utvecklas genom verktyg som bloggar, wikis och sociala nätverk. I dag finns många av våra bibliotek representerade på olika sociala medie- plattformar. Vi ska titta närmare på vad forskarna säger om vad biblioteken gör på sociala medier.
3.2 Bibliotek och sociala medier
Lorri Mon sammanfattade aktuell forskning och föreläsningar om bibliotek och sociala medier i boken Social Media and Library Service (2014). Hon menade att biblioteken genom sina bibliotekskonton expanderar sin fysiska manifestation till ett virtuellt utrymme som ökar bibliotekens visibilitet. Det innebär nya sätt för biblioteket att nå ut och påverka. Det fysiska biblioteksrummet kompletteras alltså med ett slags digitalt biblioteksrum i sociala medier.
Det är dock inte så enkelt att allt man behöver göra är ett skapa ett bibliotekskonto. En större utmaning enligt Mon är anpassa bibliotekens röst och närvaro till den unika kontexten,
9 publiken och kulturen som finns på den sociala medie-plattformen där man är. Det behövs för att biblioteket ska ha en effektiv och skapa engagemang hos sina användare (Mon 2014, 33).
Mon och hennes kollegor har studerat amerikanska bibliotek som var tidigt ute på sociala medier. De har identifierat några orsaker till att de amerikanska biblioteken använder sociala medier: marknadsföring av bibliotekets resurser, tjänster och aktiviteter; att förstärka bibliotekets värde i samhället och samla in pengar till olika ändamål; att svara på frågor och gneomföra utbildning på olika sätt; för att kunna värdera biblioteket från ett användarperspektiv genom att se vad användarna uttrycker och hur engagemanget ser ut; för att nå ut till nya användare och för att bygga samlingar som involverar delaktighet och medskapande med användarna (Mon 2014, 24). I Sverige drivs biblioteken av statliga och kommunala medel vilket gör att insamling av pengar till verksamheten inte existerar. Däri ligger en stor skillnad mellan svenska och amerikanska bibliotek. Även Mon (2014, 55-56) liksom Joint lyfter fram problematik med bibliotekens närvaro på sociala medier. Hon efterfrågar strategier för hur man ska hantera frågor som användarnas integritet och en etik kring sociala medier för bibliotekarierna särskilt när det gäller barn och unga.
Rossman och Young (2016) presenterade en utförlig strategi för hur biblioteken skulle optimera sin användning av sociala medier i tidskriften Library Technology Reports som ges ut av American Library Association. De ansåg att biblioteken behöver strategier som kan hjälpa dem att lyfta fram just sin unika personlighet för att skapa gemenskap och
interaktion med användarna. De lyfte fram att sociala nätverk inte handlar om att bara trycka ut innehåll utan att skapa relationer och engagemang med följarna som i sin tur kan generera andra positiva effekter för biblioteken. Bibliotekens användning av sociala nätverk är alltså en del av bibliotekets verksamhet och kan ge till exempel ökad användning av bibliotekets tjänster och mer webtrafik till bibliotekets webbplats. Närvaro på sociala nätverk är inte enbart för marknadsföring utan fokuset ligger i att skapa kontakt och gemenskap med användarna. De menar att biblioteken kan generera gott rykte och popularitet i samhället genom att visa sin personlighet och den mänskliga sidan av bibliotek. Deras guide är en av många som finns att tillgå för bibliotek som vill öka sin kunskap om hur sociala medier kan användas.
10
3.3 Bibliotekskonton på Instagram
I flertalet studier över bibliotekskonton på Instagram visar det sig att biblioteken ofta missar den tvåvägskommunikation som förväntas på plattformen. Detta skapar ett lågt
användarengagemang på bibliotekskontona. Att mäta engagemang på plattformen kan man göra på olika sätt. Ett vanligt sätt i forskningen om Instagramkonton är att räkna antalet följare, gilla-markeringar och kommentarer. Det sättet använder Doney, Winkle och Martinez (2020) som i sin studie undersöker vilka kategorier av innehåll biblioteket delar och vilken kategori som fått mest användarengagemang. De har undersökt elva universitets
bibliotekskonton på Instagram i USA. Ungefär hälften av innehållet som delades av bibliotekskontona i deras studie föll inom ramen för kategorin de kallar "uppvisning". Den innefattar de resurser, tjänster och evenemang som bedrivs vid biblioteket eller campuset. Det var dock inte den kategorin som fick mest användarengagemang i form av kommentarer eller likes. Mest engagemang fick biblioteken när det gjorde innehåll där de aktivt lockade till interaktion alltså innehåll som skapats med engagemang i åtanke där följarna bjöds in aktivt att gilla, kommentera eller tagga.
I Rachmans (2021) studie, där 15 internationella universitetsbiblioteks Instagramkonton ingick, fick kategorin ”biblioteksnyheter och information” flest
kommentarer till skillnad från Doney, Winkle och Martinezs (2020) studie. Rachman lyfter dock fram sin studiens begränsningar och att kategoriseringen är svår att få till på ett bra sätt.
Även Doney, Winkle och Martinez tar upp svårigheten med att göra kategoriseringar då en del innehåll hörde till flera kategorier samtidigt. Doney, Winkle och Martinez och Rachmans studier begränsas till att studera endast funktionen Inlägg.
I Rachman, Mutinarni och Putris studie (2018) studie av fem
universitetsbiblioteks Instagramkonton i Indonesien framkommer att bibliotekskontona generellt sett dåliga på att besvara användarnas frågor och kommentarer. De menar att det är interaktionen som skapar engagemang och att biblioteken inte möter användarnas
förväntningar i hur kommunikation på plattformen ska ske. Även de ser att biblioteken mest använder Instagram att marknadsföra och informera användarna om biblioteksrelaterade saker och evenemang. Chan, Lam och Chiu (2020) kom också fram till att biblioteken misslyckades med att kommunicera och interagera med användarna i sin studie av Hong Kongs universitetsbiblioteks Facebookkonton och Instagramkonton. Deras studie visade att
11 biblioteken använde kontona främst som elektroniska anslagstavlor på internet. Det mesta av innehållet på båda plattformar handlade om biblioteksrelaterad nyhets- och
informationsspridning samt marknadsföring.
Biblioteken som finns på Instagram i flera forskarnas studier missar alltså att möta upp användarna och fokuserar mer på att använda kontona för att marknadsföra bibliotekets verksamhet. Dessa studier pekar på de problem som uppstår för bibliotekarier som arbetar med Instagram som plattform där man behöver kunskap för att kunna utforma bibliotekets närvaro på sociala medier. Forskarna kommer med förslag på hur biblioteken kan göra för att förbättra sin närvaro. Chan, Lam och Chiu (2020) föreslår att biblioteken kan använda sig av den underhållande och interaktiva sättet att kommunicera som finns på sociala medier. Doney, Winkle och Martinez (2020) menar bibliotekskonton fungerar bäst när de lyfter fram det unika och speciella med just sitt bibliotek.
12
4. Metod
I detta kapitel redogör jag för val av metod. Jag presenterar mitt empiriska material och hur urvalet gjordes. Jag beskriver sedan hur mitt fältarbete genomfördes och hur jag samlade in det empiriska materialet. Därefter redogör jag för den analysform jag har använt och de etiska aspekterna kring min studie. Slutligen reflekterar jag över mitt metodval.
4.1 Val av metod
Sarah Pink et al. (2016) menar att digital etnografi utgår från idén om att digitala medier och tekniker är en del av vardagslivet för människan. Detta påverkar våra vanor, beteenden och hur vi kommunicerar med varandra. Idag kan vi inte skilja det digitala och det inte digitala livet åt eftersom allt samspelar. Sarah Pink et al. (2016, 7) menar att för att vi ska kunna förstå praktiserandet av digital etnografi behöver vi en digital teori. De har därför sammanställt fem nyckelprinciper inom den digitala etnografin: mångfald, icke- digital- centrering, öppenhet, reflektivitet och okonventionellt (2016, 8 - 14). Dessa principer berör både teori och praktik inom ämnet. Alla principer bygger på erfarenheter från forskare inom detta fält. Beroende på hur individuella forskningsprojekt kan se ut kan de fem principerna vara mer eller mindre relevanta (Pink. et al. 2016, 8).
Jag ska redogöra kortfattat för de fem principerna och för hur jag har förhållit mig till dem i min studie. De två första principerna fokuserar på hur vi kan förstå och relatera till fältet inom digital etnografi. Den första principen, mångfald, handlar dels om att forskning inom fältet kan se olika ut eftersom de sker inom olika akademiska discipliner av olika skäl. Det finns alltså många olika ingångar till fältet och att studierna på fältet
påverkas av de olika aktörernas behov och intressen. Aktörerna kan vara forskarna själva och eventuella samarbetspartners men även studiens deltagare och forskningsfinansiärer.
Den första principen handlar också att fältet är teknologiskt och att förutsättningarna för att få tillgång till tekniken varierar. För att kunna studera och delta på fältet behövs en
fungerande infrastruktur för internetuppkoppling och strömförsörjning. Tillgången och kvalitén på denna infrastruktur kan variera beroende på var man befinner sig. Bristen på den kan påverka och försvåra forskningsprojekt (Pink et al. 2016, 8-9). Jag närmade mig fältet med ett biblioteks-och informationsvetenskapligt perspektiv för att studera hur biblioteken använder sina konton på en sociala medier-plattform. Aktörerna var alltså jag och de
13 bibliotekarier och kommunikatörer som publicerade innehållet på bibliotekskontona. För att kunna följa flödena på dessa konton var jag helt beroende av att den digitala tekniken (min smartphone med internetuppkoppling) skulle fungera. Under mitt fältarbete hade jag ständigt tillgång till en god internetuppkoppling och strömförsörjning vilket gjorde min studie möjlig att genomföra.
Den andra principen, icke- digital-centrering, handlar delvis om att det som sker på det digitala fältet är sammanbundet med det som sker i samhället och kulturen runtomkring. Det går inte att endast dra slutsatser av det som sker i den digitala världen eftersom det som sker digitalt påverkar människors känslor och relationer även i icke- digitala miljöer. Detta är något som ska tas hänsyn till i den här typen av studier. Att studera digitala medier ska ske i en helhetskontext. Principen handlar också om att forskaren inte enbart behöver använda digitala metoder eller digitala verktyg för att utföra digital
etnografi. Det är möjligt att göra på andra sätt. Forskningsfrågan och syftet med forskningen avgör (Pink et al. 2016, 9-10). Under min fältstudie blev det väldigt tydligt att det som hände på det digitala fältet direkt samspelade med det som hände på en fysisk plats. Det skulle vara omöjligt att bortse från i analysen. Eftersom jag skulle observera flöden på en sociala medier-plattform behövde jag främst teknologiska verktyg i mitt arbete.
De tre sista principerna handlar om forskarens roll och plats på fältet. Den tredje principen, öppenhet, är mångbottnad precis som de andra principerna. Inom den digitala kulturen finns redan öppenhet som koncept. En inställning att information och ska vara fri och öppen att dela mellan varandra är utbredd. Exempel på detta är initiativ som open source och creative commons. Detta är något som också finns inom den digitala etnografin. Själva forskningsdesignen ska vara öppen, flexibel och samarbete mellan aktörerna i forskningsprojekten ska vara centralt. Digital etnografi ska inte ses som en avgränsad metod med en början och ett slut utan ska förstås som öppen process (Pink et al.
2016, 11-12). I mitt fall har jag använt denna öppenhet i kontakten med informanterna. Jag hade skapat ett nytt konto på Instagram för den här studien med mig själv på profilbilden.
När jag kontaktade informanterna informerade jag direkt att jag var en student som skrev en kandidatuppsats. Jag har varit öppen för deras synsätt på och förhållningssätt till deras arbete med plattformen. Deras röster har påverkat min syn på och bidragit till min kunskap om fältet jag studerat. Min arbetsprocess är inte öppen för dem (på grund av kontexten i vilken den utförs) men jag hoppas att min uppsats kan ge tillbaka kunskap till dem om ämnet. Det var flera informanter som önskade ta del av studiens resultat.
14 Den fjärde principen, reflektivitet, handlar om att reflektera över hur kunskap produceras genom forskarens subjektiva upplevelse av det som händer och av de människor som finns med i studien. Forskarens tidigare kunskap om och relation till det digitala spelar också roll (Pink et al. 2016, 12-13). Min studie påverkades såklart av att det var jag som har gjort den och en del av arbetssättet inom digital etnografi är att vara öppen med det. Jag hade med mig kunskap om bibliotekens verksamhet, både teoretisk och praktiskt, in i denna studie. Detta eftersom jag både studerat biblioteks och- informationsvetenskap och arbetat på bibliotek. Min tidigare kunskap om och vana vid plattformen Instagram hade såklart också betydelse för att jag kunde delta på fältet och samla in material på det sättet jag gjorde. Under hela fältarbetets gång antecknade jag mina egna känslor och upplevelser av det jag såg och hörde. Jag ville få syn på mina förutfattade meningar för att inte låta dem omedvetet styra min blick och min analytiska förmåga.
Den femte principen handlar om okonventionella sätt ta sig an fältet. Det digitala ger andra slags möjligheter att nå informanter och studera annars svåråtkomliga och osynliga personliga världar. Inom digital etnografi experimenterar de också med andra sätt än de traditionella vetenskapliga artiklarna att kommunicera sin forskning på. Forskarna använder till exempel webbplatser, bloggar, Youtube för visa sin forskning med ett råare språk än det akademiska och med mycket fokus på det visuella. De vill förändra det akademiska landskapet och den vetenskapliga kommunikationen (Pink et al. 2016, 14).
Denna princip är ingenting jag har tagit hänsyn till i min studie eftersom den är gjord för att stöpas i kandidatuppsatsens traditionella form. Mina informanter och det innehåll jag skulle studera var inte svåråtkomligt eller dolt på något sätt.
Inom den digitala etnografin används flera metoder samtidigt när man är ute på fältet. Mina metoder var en kombination av observation, deltagande observation och intervjuer. Mitt fältarbete varade i 7 dagar. De fem första dagarna observerade jag endast och fokuserade på att samla in data och kunskap samt reflektera över innehållet som
publicerades. De två sista dagarna vad jag delaktig genom att jag kommenterade och gillade innehåll för att se hur eller om biblioteken svarade på detta. Jag skickade även ut
intervjufrågor via Direct Message där informationen som skickas inte är synligt utifrån.
Frågorna kunde alltså bara läsas av mig och kontoinnehavarna.
15
4.2 Empiriskt material
Det empiriska materialet bestod av innehåll från 60 bibliotekskonton på Instagram som publicerats under en vecka i november 2021. Innehållet bestod av text, bild och videoklipp som biblioteket publicerat på sitt konto genom olika slags funktioner i plattformen. Jag valde att samla allt innehåll, oavsett format och funktioner, för att få en bred bild av hur biblioteken arbetar med innehållet. Jag valde att studera bibliotek och sociala medier genom Instagram för att biblioteken, framför allt folkbiblioteken i Sverige, använder Instagram i hög utsträckning (Kungliga biblioteket 2021). Datamaterialet bestod av 180 Inlägg, 83 Händelser och 5 Filmrulle. Ibland delade biblioteken samma innehåll som Inlägg och som Händelse. Filmrullen kunde också delas som Inlägg. Datamaterialet bestod även av 13 korta intervjuer där informanterna svarat skriftligt på frågor.
4.3 Urval av bibliotekskonton och intervjupersoner
Vid urvalet av bibliotekskontona inför min fältstudie fanns det några aspekter jag tog in i beräkningen. Min målsättning var att få en bred överblick av olika slags
biblioteksverksamheter gällande storlek, verksamhetsform och geografisk placering. När jag sökte efter bibliotekskonton på Instagram lade jag märke till att folkbibliotek var den
verksamhetsform som hade flest bibliotekskonton. De flesta av de 60 bibliotekkonton jag följde blev därför folkbibliotek. Det fanns en stor variation i hur folkbibliotekskontona var strukturerade. På flera större orter fanns ofta ett gemensamt konto för stadsbiblioteket och dess filialer. Det fanns också en del filialer som hade egna konton. En del folkbibliotek hade flera konton beroende på målgrupp: vuxna, barn eller ungdomar. Vissa bibliotek hade ett gemensamt konto för barn och unga. Något som verkade vara ganska vanligt
förekommande är så kallade stafettkonton där olika bibliotek (inom samma region) sköter kontot olika veckor. Det fanns också konton som representerade en viss avdelning på folkbiblioteket. Jag syftar då på Regnbågshyllan som finns fysiskt på biblioteket men som presenteras som Regnbågsbiblioteket på Instagram och verksamheten då sträcker sig utanför den fysiska hyllan. Jag följde två sådana konton.
Förutom folkbibliotek sökte jag efter skolbibliotek och universitet- och
högskolebibliotek. Jag hittade ett fåtal svenska universitets och högskole-bibliotek och de få jag hittade följde jag. Skolbibliotek verkar inte vara lika vanligt förekommande som
16 folkbibliotek men de fanns och några sådana konton fick också ingå i min fältstudie. I mitt sökande efter bibliotekskonton hittade jag två personliga konton som drivs av bibliotekarier privat. Kontona är alltså inte bibliotekets officiella konto men har ett starkt bibliotekstema både i kontots namn och innehåll. Jag följde även dessa två.
Inför min fältstudie var det viktigt att följa konton som var aktiva. De fanns en del bibliotekskonton som inte publicerat nytt innehåll på flera månader eller år. Jag valde att följa konton som publicerat något den senaste månaden och som lagt upp något innehåll ganska regelbundet (oftare än en gång i månaden) eftersom jag ville kunna se aktivitet under min vecka.
Jag formulerade intervjufrågor utifrån fyra teman som baserats på min observation. Dessa skickades ut till de 37 konton som varit aktiva under veckan för fältarbetet. Det blev 13 intervjuer insamlade inom tidsramen för arbetet. Intervjufrågorna finns med i uppsatsen som en bilaga. Jag skickade inte alla frågor till alla utan spred ut dem.
Jag gjorde så för att jag trodde att färre frågor skulle öka chansen att informanterna hade tid och möjlighet att svara ganska spontant. Jag ville att intervjuerna skulle motsvara de frågor jag skulle ha ställt om jag stått bredvid bibliotekarierna och observerat deras arbete. Att ha långa och omfattande intervjuer skulle heller inte hinnas med att bearbeta under arbetets gång med tanke på allt annat datamaterial jag hade att jobba med. I tabell 1 följer en beskrivning av intervjupersonerna, inklusive deras yrkesroll och typen av bibliotek de arbetar vid.
Intervjuperson 1 IT-bibliotekarie, folkbibliotek på en mindre ort.
Intervjuperson 2 Kommunikatör, stadsbibliotekets Instagramkonto i en stor stad.
Intervjuperson 3 Skolbibliotekarie vid ett skolbibliotek i en mindre ort.
Intervjuperson 4 Folkbibliotekschef bakom ett Instagramkonto med ungdomar som målgrupp.
Intervjuperson 5 Bibliotekarie bakom Instagramkontot med barn och unga och föräldrar som målgrupp i mellanstor stad.
Intervjuperson 6 Bibliotekarie på en filial till ett stort stadsbibliotek i en stor stad.
Intervjuperson 7 Bibliotekarie på ett stort högskolebibliotek i en stor stad.
Intervjuperson 8 Bibliotekarie på ett stort högskolebibliotek i en stor stad Intervjuperson 9 Bibliotekarie på ett stadsbibliotek i en mellanstor stad.
Intervjuperson 10 Biblioteks och kommunikations-assistent, stadsbibliotek i en mellanstor stad.
Intervjuperson 11 Bibliotekarie på ett stadsbibliotek i en mellanstor stad.
17 Intervjuperson 12 Bibliotekarie på ett folkbibliotek i en mindre ort.
Intervjuperson 13 Bibliotekarie som ansvarade för ett bibliotekskonto med HBTQ-relaterat innehåll.
Kontot är en del av bibliotekets satsning på ett Regnbågsbibliotek. Folkbiblioteket som kontot tillhör ligger i en mellanstor stad.
Tabell 1. Genomgång av intervjupersoner.
4.4 Genomförande
Under 7 dygn i november 2021 följde jag 60 bibliotekskontons flöden aktivt. Varje gång de publicerade något slags innehåll fick jag aviseringar som gjorde mig uppmärksam på att något skett. Jag gjorde fältanteckningar varje gång ett konto publicerat innehåll. Mina fältanteckningar handlade om tidpunkt, format, funktion och innehåll. Jag noterade vem som lagt upp innehållet och vad det handlade om, vilken tidpunkt det lades upp, vilket format innehållet presenterades i och med hjälp av vilken funktion det publicerades.
Jag använde till största del min smartphone där Instagram-appen fanns installerad. Instagram är framför allt en mobilbaserad plattform. Det går att logga in på sitt konto via dator också men då med begränsning i vilka funktioner som är tillgängliga. Jag använde olika tillvägagångssätt för att samla in olika slags data från Instagram. Plattformen har som jag tidigare nämnt flera olika funktioner. Inlägg som främst bestod av bilder och text (ibland video) sparade jag i Mina Samlingar. Det är en funktion i appen som gör det möjligt att spara inlägg inuti appen. Händelser spelade jag in med mobilens
skärminspelningsfunktion som sparade ner klippen i min kamerarulle på mobilen.
Intervjuerna som gjordes via funktionen Direct Messages kopierade jag och lade in i ett textdokument på datorn för att enklare få en överblick över innehållet. I slutet på veckan kollade jag antal gilla-markeringar och kommentarer på alla inlägg som lagts upp under den utsatta tiden för fältarbetet. Jag gjorde detta i slutet på veckan för att jag vet att många kommentarer eller gilla-markeringar kommer inte direkt när innehållet publiceras utan kan komma senare allteftersom följarna ser det. Jag sammanställde också en lista över de 10 kontona som hade flest följare av de 60 bibliotekskontona som ingick i min fältstudie.
18
4.5 Analysmetod
För att identifiera, analysera och presentera teman utifrån mitt datamaterial har jag främst använt mig av tematisk analys som är en kvalitativ metod enligt Braun och Clark (2006).
Denna analysmetod handlar om att hitta mönster och teman i datamaterialet som är
relevanta för ens forskningsfråga. Den tematiska analysen bygger på 6 faser: att bekanta sig med datan, skapa initiala koder, söka efter teman, granska teman, definiera och namnge teman och producera rapporten.
I min studie har dessa sex faser inneburit följande:
1. Att bekanta mig med mitt material gjorde jag redan under insamlingen. Under fältarbetet som pågick i 7 dagar hade jag gott om tid att redan i fältanteckningar notera mönster som jag kunde se i innehållet. Efter fältarbetets slut gick jag tillbaka och studerade materialet igen.
2. Här organiserade jag min data i grupper och skapade initiala koder. Jag var fortfarande öppen för att hitta nya teman så jag var noga med att koda materialet utifrån alla tänkbara vinklar jag kunde se.
3. Här dök jag djupare in i materialet för att hitta och sammanställa teman som studiens resultat kunde handla om.
4. Här förfinade jag mina teman och gjorde dem mer detaljerade. Jag valde ut de visuella exemplen som jag tyckte bäst representerade mina teman. Jag gick igenom materialet ytterligare en gång för att se att jag inte hade missat något och att mina teman verkligen kunde stämma.
5. I denna fas sökte jag passande namn och definitioner för mina teman. Jag
reflekterade över hur väl temaindelningen relaterade till forskningsfrågorna och till varandra. Jag jobbade med att hitta varje temas narrativ och underteman.
6. Slutligen producerade jag texter i formen av en uppsats.
Visuellt innehåll i Inlägg kodade jag direkt i Instagram. Jag skapade olika mappar för olika slags innehåll. Exempel på koder som jag formulerade under arbetet med det visuella materialet var: digitalt fönster, digital anslagstavla, boktips, läsfrämjande, sociala medie- trender, ögonblicksbilder och bibliotekarieselfies. Visuellt innehåll i Händelser som sparats i min mobil sorterade jag i mappar i mobilen med koder som till exempel: inbjudande, digital anslagstavla, digitalt fönster, ögonblicksbilder, regram och boktips. Några exempel från koder i arbetet med intervjuerna var: känslor, syfte, strategi, user engagement,
19 framgång, fördomar, svårigheter, normbrytare, digitalt biblioteksrum, känslor, målgrupper, informell ton, relationsbyggande och kommunikation.
Jag övervägde att ta in en visuell analysmetod (semantisk/ikonologisk eller ikonografisk) också med tanke på det visuella fokuset som är på plattformen och på bibliotekskontonas innehåll. Jag valde bort det på grund av utrymmesskäl.
4.6 Etiska aspekter
Etik inom internetforskningen är ett viktigt område. Eftersom datamaterialet är tillgängligt för alla att se och dela kan det bli problematiskt. Data som publicerat i ett syfte i en kontext kanske delas och spridas i ett annat. När det gäller privatpersoner ska man ta viss hänsyn.
Det anses dock vara skillnad på konton som anses vara Public figure account (Williams et al 2017). Då behövs inte godkännande från dem som producerat innehållet och citeringar inte ändras. Bibliotekskonton räknas som Public figure eftersom det inte är privatpersoner. Jag följde dock två privatpersoner som arbetar som bibliotekarier under mina 7 dagar. Jag skrev till dem och frågade om jag fick använda deras innehåll vilket jag fick. En av
Vetenskapsrådets (2002, 7) forskningsetiska principerna i humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning är informationskravet. Jag följde den principen genom att jag var tydlig med mina informanter innan intervjuerna att jag var student och vad mitt syfte med intervjuerna och studien var. På mitt Instagramkonto som jag skapat för studien hade jag en profilbild på mig själv och en presentationstext som informerade om att jag var en student som höll på med en kandidatuppsats om Bibliotekskonton på Instagram.
4.7 Metodreflektion
Det var en utmaning att arbeta med flera olika typer av datamaterial. Jag hade data i flera olika format (text, bild, video) som dessutom befann sig på flera olika ställen. I Instagram- appen fanns sparade inlägg i Mina Samlingar och intervjuerna i Direct Messages. På min smartphone fanns Händelser som spelats in med skärminspelningsfunktionen och sparats i kamerarullen. I min smartphone fanns också vissa fältanteckningar som jag gjort när jag hade varit i situationer när jag inte haft datorn med mig, till exempel på promenad eller i bilen. På datorn fanns de flesta fältanteckningar som jag gjort under veckan.
20 Det var svårt att hitta bibliotekskonton på Instagram genom att söka efter ordet bibliotek i Instagram. Här kunde jag ha först gjort en analys av hur Instagrams sökfunktion fungerar och hur jag bäst kan använda den. Jag hittade inte så många bibliotek först men efter ett tag när jag hade börjat följa bibliotek kom Instagram med förslag på liknande konton som jag skulle följa. Många av de bibliotek som jag inte hittade via sökfunktionen hittade jag via Instagrams förslag. Det var svårt att hitta bibliotek på Instagram om man inte vet exakt vad bibliotekskontot heter. Instagram blev alltså delaktig i mina val av konton.
Nackdelar med metoden var att jag missade en del intressant innehåll från bibliotek som vanligtvis var aktiva men som av okänd anledning inte publicerade något under tiden för mitt fältarbete. Av de 60 konton jag följde var det lite fler än hälften som publicerade innehåll inom tidsramen för fältarbetet.
Fördelar med metoden var att det var intressant att följa ett flöde medan det hände. Att befinna sig på ett fält och observera det som sker gav mig en inblick och en förståelse för det pågående arbetet med kontona. Att se hur olika bibliotekarier förhöll sig till plattformen genom vilka funktioner de använde, hur de presenterade sitt innehåll och vilka tidpunkter de publicerade. Det fanns ett bra djup i metoden tycker jag eftersom jag fick se innehållet från två håll. Det innehåll som faktiskt publicerats och tankarna bakom innehållet kom fram genom intervjuerna.
21
5. Resultat
Studiens resultat presenteras i tre teman som formulerats utifrån den tematiska analysen av det insamlade materialet. Resultatets första tema kallar jag för informationsspridning. Där redogör jag för det innehåll biblioteket visade upp på kontona som visade det som skedde på det fysiska biblioteket. Det andra temat kallar jag för läsfrämjande arbete. Här redogör jag för på vilka sätt biblioteken använder bibliotekskontona som ett verktyg för
läsfrämjande. Det tredje och sista temat handlar om kommunikation på bibliotekskontot. Att kommunicera med användare är en av anledningarna till att biblioteken har konton på sociala medier. Här redogör jag för hur och mellan vilka aktörer kommunikation sker på bibliotekskontona. Jag sammanfattar även resultat från det användarengagemang jag sett på kontona under fältarbetet. I alla tre teman vävs röster från intervjuerna in kontinuerligt.
5.1 Informationsspridning
För många bibliotek i min studie är just informationsspridning ett av de huvudsakliga syftena med bibliotekskontot vilket framkommer både i det publicerade innehållet och i intervjuer med personer som arbetar med kontona. Bibliotekskontot fungerar ofta som en slags digital anslagstavla som informerar om olika saker som ska hända eller händer på det fysiska biblioteket. Det publicerade innehållet handlade till stor del om kommande
evenemang eller aktiviteter som författarbesök, sagoläsning, kreativa workshops, språkcafé och bokcirklar. Det framkom i intervjuerna att sådant innehåll delades både i syfte att visa användarna vad som pågår och för att locka till sig nya användare. Intervjuperson 6 beskriver varför deras bibliotek har ett konto:
För att visa våra låntagare (gamla som nya) vad biblioteket har att erbjuda och locka till nya låntagare. Ett aktivt (och snyggt) instagramkonto genererar förhoppningsvis fler och intresserade besökare.
På liknande sätt beskriver Intervjuperson 5 att de använder kontot delvis för att “tala om vad som händer hos oss och marknadsför olika arrangemang som riktar sig till barn och unga”.
Informationen om aktiviteter på biblioteken publicerades med olika funktioner och vid olika tidpunkter relaterat till när händelsen skedde. Ibland kom information om aktiviteten flera gånger. Först några dagar innan aktiviteten och sedan en påminnelse
22 kvällen före eller samma dag som aktiviteten sker. Ibland kom informationen bara en gång.
Här kommer tre exempel från bibliotekskonton:
1. 2 . 3.
Exempel 1 visar när biblioteket en vecka innan författarbesöket informerar och bjuder in till aktiviteten via en bild i ett Inlägg. Exempel 2 visar en Händelse med ett videoklipp som zoomar in på information om ett författarbesök och en hög av författarens böcker. I videoklippet har de lagt in text om att denna aktivitet sker samma dag samt taggat
författaren. Användarna bjuds aktivt in genom en uppmaning i texten “Kommer du?”. Det tredje exemplet är också en Händelse där programmet för dagens aktiviteter visas upp som en bild under rubriken Idag. Att lägga upp information samma dag kan göra att fler
användare kommer till aktiviteten. Enligt intervjuperson 6 är Instagram ett snabbt och enkelt sätt för användarna att se vad som händer på sitt lokala bibliotek.
Biblioteken använder också sina bibliotekskonton för att informerar också om praktiska saker som händer på bibliotek utöver aktiviteter. Praktisk information som till exempel förändrade öppettider, uppdateringar i bibliotekssystemet som påverkar
användarna, hålltider för bokbussar och länkar till jobbannonser vid tillfällen där biblioteket söker ny personal. Intervjuperson 12 berättar att av deras marknadsföringsmål med kontot är att hålla följarna informerade och uppdaterade om bibliotekets utbud och tjänster.
Biblioteken informerar också om aktuella temaveckor och temadagar. Under veckan för fältarbetet var det flera bibliotek som uppmärksammade Nordiska
litteraturveckan och Barnboksveckan. Aktuella temadagar som inföll under tiden för
23 fältarbetet vad Fars dag, Fängslade författares dag och Nationella läsdagen. Dessa
temaveckor och temadagar uppmärksammades på olika sätt. Ibland genom innehåll som skapats för plattformen (främst genom boktips) och ibland genom innehåll där de
dokumenterat hur det fysiska biblioteket uppmärksammar dagen: bilder på inredning eller temahyllor i det fysiska biblioteket. Det hände också att biblioteket uppmärksammade kända författares och karaktärers födelsedagar.
4. 5. 6.
I exempel 4 kan vi se hur biblioteksrummet i det fysiska stadsbiblioteket har utsmyckats för att uppmärksamma Fängslade författares dag. I exempel 5 uppmärksammas Fars dag genom två boktips från bibliotekarier. I exempel 6 uppmärksammas att författaren Astrid Lindgren skulle ha fyllt år om hon fortfarande levde.
Det hände att biblioteken delade innehåll som inte direkt handlade om
biblioteket men om kommunen där biblioteket fanns. En gång under mitt fältarbete gick ett bibliotek ut med samhällsinformation i form av en varning att vattnet måste kokas före användning. Det hände också vid ett flertal tillfällen att biblioteken i sitt innehåll tipsade om andra kulturella evenemang som skedde i kommunen.
Bibliotekskontona fungerar också som ett slags digitalt fönster in i det fysiska biblioteket som visar vad som händer där. Här vill jag lyfta två exempel, dokumentation i efterhand av aktiviteter som skett på biblioteket och ögonblicksbilder från det som ser på biblioteket just nu. Det kunde ske i form av bilder eller videos, via Inlägg eller Händelser.
Här kommer tre exempel:
24
7. 8. 9.
I exempel 7 kan vi se flera bilder (det går att bläddra för att se fler bilder i själva inlägget) från ett bibliotek som har haft en familjelördag med ett flertal aktiviteter på biblioteket. Det är en direkt uppföljning från exempel 3 som informerade om att denna familjelördag skulle ske. Familjelördagen har nu skett, dokumenterats och visas upp i exempel 7. I exempel 2 kan vi se ett skolbibliotek som har haft en författare på besök i klassrummet. I exempel tre kan vi se en annan författare som haft ett författarsamtal på ett stadsbibliotek som en del i bibliotekets arbete med HBTQ-frågor.
På bibliotekskontona publicerades även ögonblicksbilder (och videor) från det som skedde just då på biblioteket. Detta var inte en stor del av innehållet men det förekom.
Nedan ser vi tre exempel från sådant innehåll.
10. 11. 12.
25 Exempel 10 visar en videoinspelning (via Händelser) som visar vad som pågår på scenenen för tillfället. Det är det ett författarsamtal, spoken word och musik som står på schemat för kvällen. I exempel 11 får vi en ögonblicksbild från barnavdelningen där det sitter en mamma och barn. I exempel 12 får vi se en musikvideoinspelning som pågick på skolbiblioteket. Barnens ansikten är suddiga för integritetsskäl. Vissa bibliotekskonton suddade ansiktena på besökarna och vissa bibliotekkonton valde att fotografera besökare på ett sådant sätt att ansikten inte syns.
5.2 Läsfrämjande arbete
Läsfrämjande är något av en hjärtefråga för biblioteksväsendet i stort men även för folkbiblioteken. I bibliotekslagen paragraf 7 kan vi läsa att folkbiblioteken ska “särskilt främja läsning och tillgång till litteratur” och i paragraf 8 (SFS 2013:801) att
folkbiblioteken ska till barn och ungdomar "stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur ifrån deras behov och förutsättningar” (SFS 2013:801). Bibliotekens läsfrämjande arbetet på plattformen skedde till störst del med boktips som presenteras på olika sätt.
När jag frågat bibliotekarierna om bibliotekens syften med kontona kommer boktips ofta på tal näst efter att informera om bibliotekets aktiviteter och tjänster. Intervjuperson 10 berättar att: “Just nu har vi instagram som förstakanal för boktips och vid behov publiceras annan information”. Fler bibliotekarier ser plattformen som ett bra sätt att nå ut med boktips.
Intervjuperson 12 berättar att de vill “lyfta litteratur och inspirera till läslust” i innehållet.
Intervjuperson 5 som arbetar med ett konto för barn och unga berättar:
Vi använder Instagram för att nå ut till litteratur- och biblioteksintresserade vuxna i barns närhet som kan tipsa vidare till sina barn och unga. Vi jobbar läsfrämjande med boktips.
Omfattningen på boktipsen varierade allt från något så enkelt som en bild på bokens omslag och en text med titel, författare och genre till en längre recension i text eller video. De vanligaste var att boktipsen skedde i samband med en aktivitet på bibliotek. Här kommer 6 exempel på hur boktips i flödena kunde se ut:
26
13. 14. 15.
I exempel 13 ser vi ett boktips som sker i samband med en aktivitet på biblioteket, en bokklubbsträff. I exempel 14 ser vi ett boktips i enklare utformning. Det står ingenting mer om boken än författare, titel och målgrupp. Ingenting om varför den rekommenderas. I exempel 15 ser vi en utförligare presentation av boken som dessutom är del av ett pågående tema där biblioteket tipsar om “ruskiga” böcker.
16. 17. 18.
I exempel 16 ser vi generella boktips med jultema. I exempel 17 ser vi ett sällsynt exempel på ett ljudbokstips. Den fysiska boken dominerade flödena under min fältstudievecka. Detta är ett av två exempel på när andra medieformat än den tryckta boken lyftes fram. I exempel 18 ser vi en gammal bok vilket dök upp ibland i flödet. När bibliotekarier fått anledning att ta fram äldre böcker för forskare passade de på att fotografera dem och dela. Jag ville ta
27 med det exemplet för att det visar på ett förhållningssätt till den fysiska boken som finns i flödena. Intresset för den fysiska boken verkar vara stort bland folkbiblioteken baserat på hur ofta den dyker upp i flödena.
Bland det boktipsande innehållet fanns det tre exempel på boktips om skiljde sig från mängden. De var i videoformat och jag kommer därför att beskriva dem i text. Det första videoboktipset var en 12-årig tjej som berättade om en bok de höll på att läsa i hennes bokcirkel. Ett personligt boktips som både presenterades med bild i ett inlägg och med video i en Händelse. Det andra videoboktipset filmades av (antagligen en bibliotekarie) som gick in på en barnavdelning, tog fram en bok och läste en del av den. Hon avlutade med en cliffhanger för att locka tittaren till biblioteket: “Vill du veta hur det slutade så kom till biblioteket”. Det tredje videoboktipset visade en bebis som satt på golvet med böcker som de haft i en aktivitet de kallar Bebismys. Bibliotekarien berättade om sagostunden, gav boktips och inbjudan till nästa träff. Det biblioteket hade kreativa boktips där de använde plattformens olika funktioner: musik, färg, form och text för att skapa boktips.
Förutom boktips fanns det ett Inlägg under veckan som hade ett läsfrämjande budskap. Till skillnad mot boktipsen hade det inte någon koppling till specifika böcker. Det var ett Inlägg med två bilder och nedan ser vi båda bilder.
19.
Denna bild är sannolikt inte tagen på biblioteket. Det är ingen ögonblicksbild av amatörfotografen bibliotekarien utan en professionell pressbild. Jag baserar detta på
28 ljussättningen och kompositionen i bilden. Budskapet är tydligt läsfrämjande och texten i inlägget hänvisar till en större kampanj om högläsning som sker i regionen.
5. 3 Kommunikation
Resultatens tredje tema berör kommunikation och interaktion på plattformen.
Intervjupersonernas olika inställning till hur framgång på kontot mäts och vad som anses som ett framgångsrikt konto presenteras. Användarengagemanget på bibliotekskontona har
undersökts genom att titta på viss statistik på plattformen som är tillgängliga för alla att se. På Instagram handlar det om antalet gilla-markeringar, kommentarer och följare. Jag har tittat på vilket innehåll som fått mest engagemang under veckan för mitt fältarbete och på antalet följare som kontona hade då.
De konton som har högst antal följare anknyter till folkmängd. Stadsbiblioteken i Stockholm, Göteborg och Malmö. Efter dem har två personliga konton flest följare.
Feelgoodbibliotekarien och feelbadbibliotekarien är konton som drivs privat men har ett starkt bibliotekstema. Personerna bakom kontona arbetar som bibliotekarier och visar en hel del biblioteksrelateratinnehåll men också innehåll från sitt privatliv. Jag valde att följa dessa två konton trots att de inte är officiella bibliotekskonton för jag ville studera om det fanns skillnader i användarengagemang mellan det privata och det officiella. De två personliga kontona har generellt flest kommentarer och flest gilla-markeringar på sitt innehåll under veckan för fältarbetet De tre inläggen som fick flest gilla-markeringar under veckan för mitt fältarbete var:
20. 21. 22.
29 I exempel 20 ser vi en bild inifrån Malmö stadsbibliotek som har utsmyckats för att
uppmärksamma Fängslade författares dag. Detta är ett ämne som engagerar många. I exempel 21 ser vi en bild på Stadsbiblioteket i Stockholm i kvällssol. Byggnaden som ofta kallas Asplundshuset efter dess arkitekt Gunnar Asplund är en mycket känd och uppskattad byggnad. I exempel 22 ser vi Degerfors bibliotek som visar en ögonblicksbild från ett studiebesök. En selfie av en bibliotekarie i förgrunden som har haft besök av en grupp bibliotekarier från ett annat bibliotek.
Degerfors är en liten ort men deras bibliotekskonto har stort genomslag. Degerfors har 7160 invånare och deras bibliotekskonto har 2593 följare i skrivandets stund. De når alltså 36,2 % av antalet invånare jämfört med Stockholm stadsbibliotek som trots sitt höga antal följare inte ens når 1 % av befolkningsmängden i Stockholm Stad. Det kanske inte bara är ortens
invånare som följer men folkmängd och följare kopplas ihop enligt Digitekets kartläggning av bibliotekens Instagramkonton (Kungliga biblioteket, 2021). Därför ser jag det också utifrån den aspekten. Robin Karlsson som arbetar som IT-bibliotekarie på Degerfors bibliotek har blivit uppmärksammad både inom biblioteksväsendet och i nyhetsmedier för sitt
normbrytande sätt att arbeta med sociala medier. Han är med i Kungliga bibliotekets antologi om bibliotekariens roll som producent och utvecklare där han uppmanar biblioteken att våga ta plats i sociala medier (Heurlin och Wallén 2021, 74-85). Utöver dessa konton som jag har nämnt var användarengagemanget genrellt lågt på de kontona som publicerade innehåll under veckan för mitt fältarbete. De flesta inlägg fick inte en enda kommentar och fåtal gilla-
kommentarer.
Jag har också undersökt användarengagemanget genom att själv gilla och kommentera innehåll samt skicka intervjufrågor via Direct Messages. Deltagande observation var en del av min metod. Jag fick svar på alla mina kommentarer under de två dagar jag kommenterade. När jag skickade ut förfrågan om att delta i intervju via funktionen Direct Messages till de 37 konton som varit aktiva under mitt fältarbete fick jag svar av 13 inom tidsramen för studien.
I intervjuerna framkommer det att bibliotekarierna har olika synsätt på om användarengagemang är viktigt. De bedömer framgång med bibliotekskonto på olika sätt. På frågan om de bryr sig om antal gilla-markeringar, kommentarer och följare svarar
intervjuperson 2 “Självklart. Följare, kommentarer och likes är ett bevis på att vi når ut till
30 stadens befolkning och att vi gör innehåll som skapar interaktion och engagemang”. Detta är också något som är relevant för Intervjuperson 2 som skriver:
Vi bryr oss om antalet följare/likes/kommentarer på samma sätt som vi bryr oss om att kolla besöksräknaren i biblioteket vid stängning varje dag. Instagramkontot är en egen värld och huvudsyftet är inte att kontot ska vara en bigrej som ska locka människor till den viktiga saken, det vill säga biblioteksrummet, utan viktigt i sig självt. Följare/likes/kommentarer är de enda mätbara parametrarna.
Andra intervjupersoner bryr sig inte om antalet följare, gilla-kommentarer eller kommentarer. Intervjuperson 4 bryr sig inte om dessa sätt att mäta engagemang. Den
personen definierar ett framgångsrikt konto på andra sätt till exempel genom att användarna kommenterar kontots innehåll när de träffar bibliotekarierna fysiskt på biblioteken. Deras konto följs av ungdomar som tar del av kontots innehåll men kanske inte vill eller vågar skriva kommentarer som alla kan se. Innehållet ses som relationsbyggande mellan
bibliotekarier och användare. Intervjuperson 3 beskriver också att den får återkoppling på bibliotekskontots innehåll av användare i det fysiska biblioteket. Elever kommer in och vill låna böcker som publicerat som boktips på bibliotekskontot.
Fler bibliotekarier lyfter relationsbyggandet och interaktionen med användarna som en av anledningarna att de har ett konto men kommunikationen sker också med andra bibliotek. Intervjuperson 13 lyfter fram att kontot även har “funktionen av nätverkande med andra litteraturintresserade och omvärldsbevakning.” Det framkommer att det är vanligt att biblioteken följer varandra. Intervjuperson 10 lyfter fram att “det är såklart roligt och inspirerande att följa kollegors arbete på andra bibliotek. Det i sin tur kan ju generera idéer för den egna verksamheten”.
Flera bibliotekarier nämner att de gärna vill arbeta mer med kontona men att det finns en tveksamhet eftersom de känner att de inte når ut med innehållet och att de är osäkra på hur plattformens algoritmer påverkar spridningen av innehållet. De märker av att det inte får så högt användarengagemang men vet inte vad det beror på eller vad de ska göra åt det.
Det finns en osäkerhet kring arbetet med bibliotekskontot. Folkbiblioteken som styrs kommunalt påverkas också mycket av vad chefer och politiska tjänstemän anser om sociala medier och om det är en passande kanal för biblioteken. Kollegors inställning kan också påverka. Intervjuperson 1 lyfter fram att det finns en del fördomar de måste jobba mot:
31 Bibliotekarieyrket har en seriös, ”tråkig” stämpel och det är både en fördel och en nackdel att ha det i bagaget när man försöker göra den typ av inlägg som vi gör […] man kan möta ett visst motstånd eftersom det inte är ”sådant här som bibliotek ska hålla på med.
En form av kommunikation som sker på plattformen är att svara an på trender som finns på sociala medier. Här kommer exempel på tre innehåll som på olika sätt relaterar till
kommunikationssätt som pågår i sociala medie-kontexten.
23. 24. 25.
I exempel 23 ser vi exempel på #bookfacefriday. På Instagram finns # för olika innehåll som görs olika veckodagar och #bookfacefriday är ett sådant exempel. Någon håller upp ett bokomslag och så är det en fysisk person bakom som skapar en passande bakgrund till bokomslaget. Det var många bibliotek under veckan för mitt fältarbete som publicerade
#bookfacefriday-innehåll på fredagar. I exempel 24 ser vi en stillbild från vad som egentligen är ett videoklipp. Det är teaser, alltså en mini-trailer, inför en julkalender som
bibliotekskontot ska visa. Teasern är ett exempel från hur det bibliotekskontot arbetar mycket med videor i form av berättande och humoristiska sketcher. I exempel 25 ser en stillbild från en video som är ett typiskt exempel på ett ”roligt klipp” som ofta får spridning i sociala medier. I videon finns en person som gör en volt framför tunnelbanenedgången till Tekniska högskolans station och budskapet om att ha en trevlig måndag. Biblioteket önskar användarna en bra start på veckan.
