Här redogör jag för begreppen Web 2.0 och Library 2.0 som är den teoretiska bakgrunden till bibliotekens närvaro på sociala medier. Därefter görs en fördjupning forskares analys av bibliotekens syfte med sociala medier och strategier om hur biblioteken kan optimera användandet av sociala medier. Avslutningsvis presenteras tidigare forskning om bibliotekskonton på Instagram.
3.1 Library 2.0
Begreppet Library 2.0 dök för första gången upp 2005 i ett blogginlägg av Michael Casey.
Det svarar an på begreppet Web 2.0 som myntades ett år tidigare av Tim O’Reilly. För att förstå vad Library 2.0 innebär måste vi förstå Web 2.0 som formulerades för att
konceptualisera de stora förändringarna inom kommunikation och samarbete som webben fört med sig till samhället (Courtney 2007, 1). Principerna och koncepten kring Web 2.0 kan ses genom de verktyg som tillhandahåller möjligheter för samarbeten, delaktighet och sociala kontakter på webben till exempel bloggar, wikis och sociala nätverk (Courtney 2007, 6-7).
Begreppet Web 2.0 går djupare än så och förklarar de tekniska förutsättningarna och funktionerna för dessa verktyg som jag inte ska gå ytterligare på.
Chad och Miller (2007, 10) byggde vidare på Caseys idé om att tillämpa web 2.0 på biblioteken. De definierade Library 2.0 i formen av fyra principer. Den första principen kallade de för bibliotekeket är överallt. Den handlade om att biblioteket skulle finnas tillgängligt där det behövdes, vara synligt på flera enheter och integrerade med tjänster bortom biblioteken. Den andra principen fick namnet biblioteket har inga gränser. Den syftade till att bibliotek skulle bidra med demokratiseringen av information genom att göra det lätt för användarna att få tillgång till och delta i innehållet. Den tredje principen
sammanfattades med orden biblioteken inbjuder till delaktighet och syftade till samarbete mellan bibliotekspersonal, teknologiska samarbetspartner och allmänheten. Den fjärde principen, biblioteket använder det bästa flexibla systemen, handlade om bibliotekens viktiga relation till de teknologiska partners som utvecklar bibliotekssystem.
En tredje definition av Library 2.0 gjordes av Jack Maness (Courtney 2007, 10).
Han bröt ner begreppet i fyra beståndsdelar som skulle appliceras på webbaserade tjänster och samlingar. Likt Casey, Chad och Miller lyfte Maness fram att biblioteken skulle arbeta
8 mer användarcentrerat. De skulle skapa en delaktighet som enligt honom skulle vara socialt rikt och gemensamt innovativ. Han menade också att biblioteken bör tillhandahålla
multimediala upplevelser via webben. Det finns kritik mot att bibliotekets anpassning till web 2.0 skulle vara något värt att definiera som ett eget begrepp. T. Scott Plutchak (Courtney 2007, 11) menade att bibliotekarier gjorde som de alltid har gjort nämligen anpassade sig efter de förändringar som sker i samhället och teknologin för att på bästa sätt kunna hjälpa sina användare.
Det finns en problematik med bibliotekens närvaro på Instagram. Nicholas Joint gjorde 2010 en reflektion kring vad utvecklingen sammanfattad av web 2.0 fört med sig till biblioteken (Joint 2010). Han menade att biblioteken som har en högt förtroende av
allmänheten och en stark etik kring integritet och dataskydd bör se upp när de använder sociala nätverk. Web 2.0 består av många kommersiella webbtjänster som säljer användarnas personliga information för reklamintäkter. Detta kan påverka bibliotekens trovärdighet.
Enligt Leaver, Highfield, Abidin (2020, 215) strävar alla vinstdrivande sociala
medie-plattformar, inklusive Instagram, mot att omvandla användarna och deras uppmärksamhet till pengar genom reklam och marknadsföring.
Biblioteken tog sig alltså an tjänsterna och verktygen som definierades inom webb 2.0 och gick mot att bli mer användarcentrerat. Delaktighet och samarbete var ledord för bibliotekens webbtjänster som skulle utvecklas genom verktyg som bloggar, wikis och sociala nätverk. I dag finns många av våra bibliotek representerade på olika sociala medie-plattformar. Vi ska titta närmare på vad forskarna säger om vad biblioteken gör på sociala medier.
3.2 Bibliotek och sociala medier
Lorri Mon sammanfattade aktuell forskning och föreläsningar om bibliotek och sociala medier i boken Social Media and Library Service (2014). Hon menade att biblioteken genom sina bibliotekskonton expanderar sin fysiska manifestation till ett virtuellt utrymme som ökar bibliotekens visibilitet. Det innebär nya sätt för biblioteket att nå ut och påverka. Det fysiska biblioteksrummet kompletteras alltså med ett slags digitalt biblioteksrum i sociala medier.
Det är dock inte så enkelt att allt man behöver göra är ett skapa ett bibliotekskonto. En större utmaning enligt Mon är anpassa bibliotekens röst och närvaro till den unika kontexten,
9 publiken och kulturen som finns på den sociala medie-plattformen där man är. Det behövs för att biblioteket ska ha en effektiv och skapa engagemang hos sina användare (Mon 2014, 33).
Mon och hennes kollegor har studerat amerikanska bibliotek som var tidigt ute på sociala medier. De har identifierat några orsaker till att de amerikanska biblioteken använder sociala medier: marknadsföring av bibliotekets resurser, tjänster och aktiviteter; att förstärka bibliotekets värde i samhället och samla in pengar till olika ändamål; att svara på frågor och gneomföra utbildning på olika sätt; för att kunna värdera biblioteket från ett användarperspektiv genom att se vad användarna uttrycker och hur engagemanget ser ut; för att nå ut till nya användare och för att bygga samlingar som involverar delaktighet och medskapande med användarna (Mon 2014, 24). I Sverige drivs biblioteken av statliga och kommunala medel vilket gör att insamling av pengar till verksamheten inte existerar. Däri ligger en stor skillnad mellan svenska och amerikanska bibliotek. Även Mon (2014, 55-56) liksom Joint lyfter fram problematik med bibliotekens närvaro på sociala medier. Hon efterfrågar strategier för hur man ska hantera frågor som användarnas integritet och en etik kring sociala medier för bibliotekarierna särskilt när det gäller barn och unga.
Rossman och Young (2016) presenterade en utförlig strategi för hur biblioteken skulle optimera sin användning av sociala medier i tidskriften Library Technology Reports som ges ut av American Library Association. De ansåg att biblioteken behöver strategier som kan hjälpa dem att lyfta fram just sin unika personlighet för att skapa gemenskap och
interaktion med användarna. De lyfte fram att sociala nätverk inte handlar om att bara trycka ut innehåll utan att skapa relationer och engagemang med följarna som i sin tur kan generera andra positiva effekter för biblioteken. Bibliotekens användning av sociala nätverk är alltså en del av bibliotekets verksamhet och kan ge till exempel ökad användning av bibliotekets tjänster och mer webtrafik till bibliotekets webbplats. Närvaro på sociala nätverk är inte enbart för marknadsföring utan fokuset ligger i att skapa kontakt och gemenskap med användarna. De menar att biblioteken kan generera gott rykte och popularitet i samhället genom att visa sin personlighet och den mänskliga sidan av bibliotek. Deras guide är en av många som finns att tillgå för bibliotek som vill öka sin kunskap om hur sociala medier kan användas.
10
3.3 Bibliotekskonton på Instagram
I flertalet studier över bibliotekskonton på Instagram visar det sig att biblioteken ofta missar den tvåvägskommunikation som förväntas på plattformen. Detta skapar ett lågt
användarengagemang på bibliotekskontona. Att mäta engagemang på plattformen kan man göra på olika sätt. Ett vanligt sätt i forskningen om Instagramkonton är att räkna antalet följare, gilla-markeringar och kommentarer. Det sättet använder Doney, Winkle och Martinez (2020) som i sin studie undersöker vilka kategorier av innehåll biblioteket delar och vilken kategori som fått mest användarengagemang. De har undersökt elva universitets
bibliotekskonton på Instagram i USA. Ungefär hälften av innehållet som delades av bibliotekskontona i deras studie föll inom ramen för kategorin de kallar "uppvisning". Den innefattar de resurser, tjänster och evenemang som bedrivs vid biblioteket eller campuset. Det var dock inte den kategorin som fick mest användarengagemang i form av kommentarer eller likes. Mest engagemang fick biblioteken när det gjorde innehåll där de aktivt lockade till interaktion alltså innehåll som skapats med engagemang i åtanke där följarna bjöds in aktivt att gilla, kommentera eller tagga.
I Rachmans (2021) studie, där 15 internationella universitetsbiblioteks Instagramkonton ingick, fick kategorin ”biblioteksnyheter och information” flest
kommentarer till skillnad från Doney, Winkle och Martinezs (2020) studie. Rachman lyfter dock fram sin studiens begränsningar och att kategoriseringen är svår att få till på ett bra sätt.
Även Doney, Winkle och Martinez tar upp svårigheten med att göra kategoriseringar då en del innehåll hörde till flera kategorier samtidigt. Doney, Winkle och Martinez och Rachmans studier begränsas till att studera endast funktionen Inlägg.
I Rachman, Mutinarni och Putris studie (2018) studie av fem
universitetsbiblioteks Instagramkonton i Indonesien framkommer att bibliotekskontona generellt sett dåliga på att besvara användarnas frågor och kommentarer. De menar att det är interaktionen som skapar engagemang och att biblioteken inte möter användarnas
förväntningar i hur kommunikation på plattformen ska ske. Även de ser att biblioteken mest använder Instagram att marknadsföra och informera användarna om biblioteksrelaterade saker och evenemang. Chan, Lam och Chiu (2020) kom också fram till att biblioteken misslyckades med att kommunicera och interagera med användarna i sin studie av Hong Kongs universitetsbiblioteks Facebookkonton och Instagramkonton. Deras studie visade att
11 biblioteken använde kontona främst som elektroniska anslagstavlor på internet. Det mesta av innehållet på båda plattformar handlade om biblioteksrelaterad nyhets- och
informationsspridning samt marknadsföring.
Biblioteken som finns på Instagram i flera forskarnas studier missar alltså att möta upp användarna och fokuserar mer på att använda kontona för att marknadsföra bibliotekets verksamhet. Dessa studier pekar på de problem som uppstår för bibliotekarier som arbetar med Instagram som plattform där man behöver kunskap för att kunna utforma bibliotekets närvaro på sociala medier. Forskarna kommer med förslag på hur biblioteken kan göra för att förbättra sin närvaro. Chan, Lam och Chiu (2020) föreslår att biblioteken kan använda sig av den underhållande och interaktiva sättet att kommunicera som finns på sociala medier. Doney, Winkle och Martinez (2020) menar bibliotekskonton fungerar bäst när de lyfter fram det unika och speciella med just sitt bibliotek.
12