7 Teoretisk referensram 84
7.3 Lagrings och hanteringseffektivitet 89
Utformningen av ett lager påverkar hanteringen och lagringen av artiklar. Ofta uppstår en konflikt mellan en effektiv hantering och en effektiv lagring av artiklar eftersom en effektiv hantering förutsätter ett högt volymutnyttjande. Därför blir lagret ofta en kompromiss mellan maximal lagringseffektivitet och maximal hanteringseffektivitet. Figur 7-2visar hur lagrings- och hanteringskostnaderna förhåller sig till varandra då omsättningen ökar.
Figur 7-2 Lagrings- och hanteringskostnaden som funktion av omsättningen (Lumsden, 2006)
En ökad omsättning och effektivare lagringsmetoder leder till en minskad lagringskostnad men en ökad hanteringskostnad. För att maximera den totala effektiviteten krävs att hänsyn tas till lagring och hantering samtidigt. (Lumsden, 2006) En tumregel vid lagerutformning är att hanteringseffektivitet bör gå före utnyttjandet av lageryta. (Jonsson och Mattsson, 2005)
7.3.1 Maximera lagringseffektiviteten
Maximal användning av lagerytan ger mycket dålig åtkomlighet till godset. Teoretiskt sett skulle det vara möjligt att börja i ena änden av lagret och fristapla allt gods tills hela lagret var fullt. Detta skulle ge 100 procent fyllnadsgrad men också ett enormt problem med att komma åt de lagrade artiklarna. Lagret skulle ge lägsta kapitalkostnad avseende utrustning och lagerbyggnad men ge mycket höga driftskostnader i form av hanteringskostnader. (Lumsden, 2006)
7.3.2 Maximera hanteringseffektiviteten
Om godsenheterna istället skulle placeras direkt på golvet, ett och ett på ett ordnat vis, skulle åtkomsten till varje artikel vara direkt, utan att några andra artiklar skulle behöva flyttas. Dessutom skulle varje artikel vara lätt att lokalisera vilket skulle möjliggöra snabb plockning. Detta system skulle ge låga driftkostnader i form av hanteringskostnader men även orimligt höga kapitalkostnader eftersom kapacitetsutnyttjandet av utrustning och lagerbyggnad skulle vara lågt. (Lumsden, 2006) Omsättning Kostnad/enhet Lagringskostnad Optimalt Hanteringskostnad
7.4 Ledtidsanalys
Ledtidsanalys innebär att på ett strukturerat sätt analysera ett informations- eller materialflöde med syftet att reducera den totala tiden i flödet. Kortare ledtider leder till bland annat färre produkter i arbete och mindre kapitalbindning.
Då en ledtidsanalys ska genomföras finns det inte något entydigt tillvägagångssätt utan vad som kan göras är i hög grad situationsberoende. Det finns två sätt att hitta bra alternativa lösningar, antingen genom att utgå från de generella principer som finns i litteraturen eller genom att utgå från praktiska kunskaper om vad som är bra. Praktisk kunskap kan finnas hos människor i organisationen som har idéer och förslag på vad som kan göras annorlunda, men även hos andra företag som är duktiga på de flöden som ska förändras. En kombination av generella principer i litteraturen och praktisk kunskap är att föredra eftersom fördelarna för respektive princip då kan utnyttjas.
Den totala tiden i ett flöde kan delas upp i aktiv och passiv tid. Aktiv tid är den tid då någon form av aktivitet utförs, till exempel montering, transport, inlagring eller inmatning i datorsystem. Passiv tid är resterande tid då ingen aktivitet sker, det vill säga kö- och väntetider. Då den totala tiden i ett flöde ska reduceras är det främst den passiva tiden som är intressant att angripa då denna tid oftast är mycket längre än den aktiva. Det är inte ovanligt att mer än 99 procent av ledtiden är passiv. För att analysera ledtiden i ett flöde kan ett ledtidsanalysdiagram användas, se Figur 7-3.
Figur 7-3 Ledtidsanalysdiagram (Egen bearbetning från Aronsson et al, 2006)
För att på ett strukturerat sätt arbeta med ledtidsreduktion kan följande principiella åtgärder användas.
Eliminera: Eliminera icke värdeskapande aktiviteter, det vill säga aktiviteter som inte tillför något
för företaget eller kunden. Exempel på detta kan vara dubbelarbete eller ompaketering på grund av att transportförpackningen inte passar i lagerhyllorna.
Förenkla: Förenkla de aktiviteter som måste utföras och gör dem mindre komplexa, till exempel
kan streckkodsläsare användas istället för manuell inmatning av artikelnummer.
Integrera: Se till att sammanföra de aktiviteter som utförs var för sig utan att det skapar
mervärde, till exempel låt montören själv kontrollera produktkvaliteten istället för att ha en separat kontrollavdelning efter monteringen.
Parallellisera: Utför oberoende aktiviteter parallellt och inte sekventiellt, ett exempel från
flygplansindustrin är att inreda flygplanen samtidigt som de målas på utsidan. Godsmottagning
Kontroll
Inlagring
Synkronisera: Styr flödet så att en aktivitet kan påbörjas direkt efter en annan, det vill säga ta bort
eller reducera den passiva tiden mellan två aktiviteter.
De presenterade åtgärderna ovan bör utföras i den ordning som de presenteras eftersom det till exempel inte är någon mening med att integrera två aktiviteter om en av dem senare elimineras. Följande två åtgärder är av mer allmän karaktär och kan användas i kombination med de övriga utan att utföras i någon speciell ordning.
Förbereda: Ta fram allt nödvändigt material i förväg så att huvudaktiviteten kan påbörjas utan att
flödet måste bromsas upp, till exempel ta fram nödvändiga verktyg innan produkterna når arbetsstationen.
Kommunicera: Effektivisera kommunikationen genom snabbare, säkrare, mer korrekt eller mer
ändamålsenlig information. Ett exempel på detta kan vara att tydligt delge sina behov för att slippa returer och omarbetningar.
(Aronsson et al, 2006)
7.4.1 Partistorlekens betydelse
Traditionellt sett förflyttas vanligen de detaljer som förädlats i en process vidare partivis, vilket leder till att den första bearbetade detaljen alltid måste vänta på den sista i samtliga operationer. Vid enstycksförflyttning förflyttas istället varje detalj direkt till nästa operation så snart den blivit klar. På detta sätt kan en avsevärd tidsvinst uppnås för det totala partiet genom att kötiden reduceras. Stora partier medför förutom långa kötider även en betydande kapitalbindning samt låg flexibilitet och anpassningsförmåga. Genom att minska partistorleken kan en avsevärd minskning av ledtiden uppnås samtidigt som det leder till en mer resurssnål verksamhet. (Sörqvist, 2004) Nackdelen med små partistorlekar kan vara att antalet transporter ökar i och med att förflyttning sker oftare. (Olhager, 2000)
7.4.2 Köer
Det finns ur en rent köteoretisk synvinkel ett samband mellan beläggningsgrad och kö i den mening att om beläggningsgraden ökar medför det att köerna ökar exponentiellt. För att minska köer finns det i princip tre olika sätt att gå tillväga:
• Minska beläggningsgraden • Införa parallella stationer
• Bygga samman flera stationer med hanteringsutrustning och transportanordningar
Effektiva metoder måste användas för att minska antalet artiklar och order i kö framför en tillverkande enhet för att reducera köerna av artiklar och därmed genomloppstiderna. Detaljplanering används för att bestämma när och var olika operationer av artiklar ska utföras. För att exakt i tiden tidslägga dessa operationer används körplanering, vilken även kan utnyttjas då en avvikelse från den gjorda tidsplaneringen förekommer. Körplaneringen omfattar i huvudsak olika prioriteringsregler för att bestämma ordningsföljden av order och därmed artiklar. (Lumsden, 2006)
7.4.3 Prioriteringsregler
Det är sällan som produktionsförutsättningarna är så gynnsamma att köer helt kan undvikas. För att veta hur köer som uppstått skall avverkas behövs regler. Nedan ges några exempel på prioriteringsregler som kan användas.
First In First Out innebär att order avverkas i den ordning de anländer till produktionsgruppen. Kortaste operationstid först betyder att den order eller artikel med kortast operationstid bearbetas
först. Denna regel leder till låg medelväntetid för order eller artiklar, minskad kapitalbindning för produkter i arbete och minskat antal förseningar. Risken för förseningar av order med långa operationstider ökar dock då denna metod används.
Tidigast färdigtidpunkt innebär att den order som har den i tiden närmaste färdigtidpunkten
bearbetas först. Denna metod minskar det totala antalet förseningar som uppträder vid den specifika produktionsgruppen.
Kritisk kvot betyder att ett prioriteringsindex räknas ut som visar hur mycket tid som återstår till
leverans i förhållande till tillgänglig eller återstående ledtid. Den order eller artikel med lägst kritisk kvot bearbetas först.
Slumpmässighet innebär att produktionen sker utan prioriteringsregler.
(Lumsden, 2006)