• No results found

8   Lösningsförslag 106

8.1.7   Tidskrävande plockning via plocklista 117

Ur problemanalysen har det identifierats ett flertal olika moment som kan effektiviseras i plockningen med plocklista. Nedan diskuteras vart och ett av dessa moment.

Manuell sortering av etiketter

Enligt personalen i huvudförrådet skrivs nu etiketterna till plocklistorna ut i rätt ordning och ingen sortering behöver längre göras. Detta problem är något som har lösts under examensarbetets gång och därför ges inget lösningsförslag på detta.

Måste avemballera material

Många artiklar, speciellt från en leverantör i Polen, är som tidigare nämnt mycket emballerade. Eftersom det i många fall handlar om artiklar som varken är känsliga för repor eller vibrationer är en sådan noggrann emballering slöseri med både tid och resurser.

Rekommendation

Diskussioner och rekommendationer angående emballering av artiklar presenterades närmare i avsnitt 8.1.2 – Ankommet gods är mycket emballerat. Om denna onödiga emballering elimineras skulle dubbelarbete kunna undvikas och därmed skulle ett steg i rätt riktning tas till att möjliggöra en ledtidsreduktion för plockningen. Ytterligare en rekommendation som rapportförfattarna ger är att all uppackning av artiklar bör ske i godsmottagningen. Detta skulle innebära att mer kapacitet måste frigöras till godsmottagningen men i gengäld skulle plockningen gå fortare och dessutom skulle risken för kvalitetsproblem minimeras eftersom uppackning av artiklar då inte skulle ske i närheten av andra artiklar och därmed riskera skador genom elektrostatisk urladdning.

Lång plockrunda

Ur problemanalysen kan det konstateras att hyllställagen i huvudförrådet står i en sådan nummerordning att plockrundan blir betydligt längre än nödvändigt vilket är ett stort slöseri med både tid och arbete då personalen måste gå flera gånger fram och tillbaka i hyllgångarna. Antingen krävs det att optimeringsfunktionen i affärssystemet som sorterar plockordningen förändras eller att hyllorna numreras om. Även det feldefinierade lagret i affärssystemet bidrar till att plockrundan blir längre än nödvändigt.

Rekommendation

För att minimera plockrundan rekommenderar rapportförfattarna att PartnerTech undersöker vad det skulle kosta att få lagret rätt definierat i affärssystemet. PartnerTech bör även numrera om hyllorna i huvudförrådet snarare än att ändra den optimeringsfunktion i affärssystemet som sorterar plockordningen, detta för att lösa problemet från grunden. Om hyllorna omnumreras bör de numreras så att plockrundan ser ut som Figur 8-1visar där pilarna symboliserar plockrundan. Plockrundan bör starta vid hylla ett där hyllsektionerna ska vara numrerade i stigande ordning från vänster till höger. Därefter ska plockrundan svänga runt hörnet och fortsätta på hylla två där hyllsektionerna ska vara numrerad i stigande ordning från höger till vänster.

Figur 8-1 Minimerad plockrunda genom rätt princip för nummerordning

För att plockrundan ska fungera som i figuren ovan och därmed minimeras krävs förutom en omnumrering av hyllorna även att lagret blir rätt definierat i affärssystemet.

Rekommendationens påverkan

Det finns en risk att den administrativa kostnaden för att definiera lagret rätt i affärssystemet blir hög, men detta är något som är nödvändigt om plockrundan ska kunna minimeras. Arbetet med att numrera om hyllorna i huvudförrådet skulle i dagsläget vara mycket krävande då det skulle krävas att hyllorna antingen förflyttas eller numreras om. Det senare alternativet skulle innebära många lagerflyttar av artiklar och nya etiketter till hyllnumreringen. Om en flytt av huvudförrådet skulle ske vid förändringen av fabrikslayouten skulle detta vara ett utmärkt tillfälle att ställa hyllorna i rätt nummerordning vilket skulle medföra att inga kostnader skulle behöva läggas ner på omnumrering av hyllorna. De kostnader som då skulle uppkomma är administrativa kostnader för att planera hur hyllorna ska ställas för att uppnå en bra nummerordning. Om det är möjligt att få hyllorna i huvudförrådet att stå i rätt nummerordning och definiera lagret rätt i affärssystemet skulle plockrundan minimeras vilket skulle innebära stora reduceringar i plocktid.

Saknas material

Det har ur problemanalysen framkommit ett flertal olika grundorsaker till varför det ibland saknas artiklar vid plockning. Om artiklar saknas beror det antingen på dålig saldoriktighet i lagret, att fel lageradress har angetts vid inlagring eller att personalen har ställt tillbaka en låda på fel lageradress. Anledningen till att personalen i huvudförrådet vid inlagring av artiklar ibland skriver in en felaktig lageradress i affärssystemet beror på att de antingen har läst av fel på hyllornas uppmärkning eller att de har skrivit av fel vid inmatningen i affärssystemet. Detta är något som lätt kan undvikas genom att använda en scanner vid inmatning av lageradresser och detta diskuterades närmare i avsnitt 8.1.2 – Manuell inmatning i affärssystemet. Anledningen till att personalen i huvudförrådet inte alltid ställer tillbaka en låda med artiklar där de tog den är för att personalen inte har någon rutin för hur de ska veta var en låda stod om den tagits ut från sin lagerplats.

Det faktum att artiklar saknas är tillfälliga problem där personalen för varje gång det uppkommer måste förvissa sig om vad som har hänt och var de saknade artiklarna finns. Dessa tillfälliga problem är ofta återkommande och i en del fall tar det många timmar innan artiklarna hittas vilket är slöseri med både tid och arbete. Även i de fall då det går relativt snabbt att hitta de saknade artiklarna är detta förfarande fortfarande slöseri med tid och arbete. Anledningen till att artiklar återkommande saknas är att grundorsakerna till problemet inte har lösts utan endast symptomen.

4 3 5 6 Start 2 1 Stopp 7 8

Lösningsförslag

För att undvika att artiklar ställs tillbaka på fel lagerplats bör en rutin för märkning av lagerplats utformas. Om personalen i huvudförrådet skulle märka ut den lagerplats där de tar en låda skulle de sedan lättare hitta tillbaka till den rätta lageradressen och därmed undvika att det saknas material senare vid plockningen. Utmärkningen skulle exempelvis kunna ske med någon form av flagga eller klämma som personalen kan placera på den lagerplats som ska markeras. Denna flagga eller klämma ska vara lätt att ha med sig i fickan och ha olika färg eller utformning för varje person för att undvika att förväxling sker.

Det rekommenderas att personalen blir involverade i att hitta en lösning till att artiklar ställs tillbaka på fel lagerplats. Det är inte säkert att rapportförfattarnas förslag på någon form av flagga eller klämma skulle vara det lösningsförslag som personalen föredrar. Arbetet med att ta fram ett lösningsförslag bör ske genom att materialhanteringschefen samlar personalen och förklarar vad problemet är och varför det är viktigt att lösa det. Efter att möjliga lösningar har diskuterats bör personalen få maximalt en vecka på sig att fundera över dessa och eventuellt komma med nya förslag. Därefter bör personalen återsamlas för att diskutera alla föreslagna lösningar innan de slutligen bestämmer sig för en lösning. Även problemet med att huvudförrådet har dålig saldoriktighet bör tas upp och diskuteras med alla involverade för att komma fram till en lösning. Det är viktigt att personalen involveras i förbättringsarbetet eftersom det är de som ska använda dessa rutiner och det är därför viktigt att personalen tror på lösningsförslagen för att de ska vilja testa och ge lösningarna en chans.

Lösningsförslagens påverkan

Genom att samla all berörd personal för att arbeta fram lösningsförslag på problemen att artiklar ställs tillbaka på fel lagerplats och att lagersaldot är dåligt kommer kostnaden för framtagningen av lösningsförslag att bli högre än om endast en eller ett par personer skulle arbeta fram lösningsförslag. Fördelen med detta kommer dock att vara att all personal blir involverad och därmed kommer att känna att de kan påverka sitt arbete. Förhoppningsvis kommer personalen även att bli mer motiverad till att använda sig av den lösning som tas fram.

Detta lösningsförslag kommer att ge en negativ påverkan på hanteringskostnaderna. Utöver den tid som kommer att läggas ner på att ta fram lämpliga lösningsförslag kommer även kostnader behöva läggas på införskaffandet av exempelvis ovan nämnda flagga eller klämma. Sådana enkla lösningar på problemen kommer inte att medföra några stora investeringar utan endast mindre engångskostnader vilket snabbt skulle kunna sparas in på att material inte längre skulle saknas i samma utsträckning och därmed skulle mycket tid och arbete kunna frigöras.