Plockning 34

Idag sker plockning på två olika sätt för uttag av medicintekniska artiklar, antingen med plocklista eller via transportuppdrag. Materialflödet vid plockning visas i Figur 4-10nedan.

Figur 4-10 Materialflödet vid plockning

Utskrivning av plocklista och plockning

När detaljplaneraren frisläpper en tillverkningsorder kan en plocklista skrivas ut i huvudförrådet. Då plocklistor skrivs ut från affärssystemet sorteras de i datumordning efter vilken dag de ska plockas. En plocklista består av ett antal orderrader och kan innehålla både artiklar som inlagrats i lådor och artiklar som inlagrats på pall. Det antal av varje artikelnummer som ska plockas överensstämmer alltid med en multipel av batchstorleken på produkten som ska monteras. När plocklistor skrivs ut från affärssystemet skrivs även en etikett med bland annat ordernummer, artikelnummer, revision och streckkod ut för varje artikel som ska plockas. Artiklarna på plocklistan är tänkta att stå i en sådan ordning att de som plockar ska minimera sin gångsträcka. Etiketterna som skrivs ut står däremot inte i en sådan ordning och måste därför sorteras manuellt. Då en plocklista kan bestå av över 100 artiklar och således över 100 etiketter kan en sådan sortering ta lång tid.

När plocklista och etiketter är utskrivna och sorterade tar plockaren en plockvagn och sedan en etikett i taget, letar upp hyllnumret som står på etiketten och tar ut så många artiklar som det står på plocklistan. Då det är ett stort antal av samma artikelnummer som ska plockas kan plockaren använda sig av en våg istället för att räkna manuellt. Dessa vågar har, på grund av kalibreringskrav, fasta platser i huvudförrådet och det blir då en längre stäcka för plockaren att gå då en våg används. Artiklarna som plockas läggs antingen i en ESD-påse eller i en ESD-låda tillsammans med etiketten. På plocklistan skriver plockaren upp hur många artiklar som tagits av varje artikelnummer. När alla artikelnummer på plocklistan är plockade görs en avrapportering i affärssystemet. Plocklistan kopieras sedan och läggs på plockvagnen medan originalet arkiveras i huvudförrådet.

Utskrivning av transportuppdrag och plockning

På varje transportuppdrag får endast ett artikelnummer plockas. Det antal som ska plockas på ett transportuppdrag kan, till skillnad från en plocklista, vara skiljt från en multipel av batchstorleken. När ett transportuppdrag ska plockas går det till på samma sätt som för en plocklista förutom att det inte skrivs ut några etiketter från affärssystemet. Istället för en etikett är det transportuppdragsdokumentet som fungerar som adresslapp. Vid ett transportuppdrag behöver

inte det äldsta materialet plockas först utan plockaren kan själv bestämma från vilken lagerplats artiklarna ska hämtas.

Lagerläggning i låst godslager

Efter plockning förflyttas plockvagnen eller pallen till ett låst godslager för lagerläggning, se Figur 4-11. Godslagret är låst för att säkerställa att inga obehöriga kan lägga till eller ta bort artiklar från det plockade materialet, detta för att säkerställa spårbarheten. Monteringspersonalen kommer själva och hämtar materialet i det låsta godslagret när det behövs ute i monteringen. Ingen avrapportering sker direkt till monteringspersonalen om att materialet är plockat utan de får antingen gå in i affärssystemet och se om plocklistan de väntar på är färdigställd eller gå och titta direkt i det låsta godslagret.

Figur 4-11 Låst godslager

Personalstyrka och planerad ledtid

Som tidigare nämnts arbetar sex personer dagtid i huvudförrådet och de har hand om både inlagring och plockning. Planerad ledtid för plockning är två dagar för plocklista och en dag för transportuppdrag.

Plockning ska ske enligt prioriteringsordningen First In First Out men detta efterlevs inte alltid då det ibland är bråttom med vissa plocklistor för att monteringen inte ska behöva stå stilla.

Observerade problemområden Sekretessbelagt … … … … … … …

I huvudförrådet är varje lagerplats adresserad enligt tre parametrar; hyllställage, hyllrad och hyllsektion. Affärssystemet använder sig även av hyllfack i adresseringen men detta är något som

PartnerTech inte använder sig av utan på varje hyllrad lagerläggs istället flera olika artikelnummer. Figur 4-12visar en principskiss över förrådsadressering.

Figur 4-12 Principskiss för förrådsadressering

Artiklarna är på plocklistan sorterade efter lagerplatsens adress på ett sådant sätt att de som plockar ska gå så kort sträcka som möjligt. Huvudförrådets lagerplatser är dock inte adresserade efter den logiska ordningen som gör att gångsträckan vid plockning minimeras. Idag adresseras en lagerplats enligt Figur 4-13nedan.

Figur 4-13 Dagens adressering av lagerplats

Det som sorteras först är vilket hyllställage artikeln ligger i, därefter sorteras vilken hyllrad, sedan vilken hyllsektion och slutligen vilket hyllfack artikeln ligger i. För att en lagerplats ska vara adresserad på ett logiskt sätt ska hyllsektion sorteras före hyllrad. Vid denna adressering plockas varje hyllsektion för sig, uppifrån och ner, istället för att som idag plocka en hel rad åt gången vilket gör att den som plockar måste gå längs hela hyllställaget innan det är dags att byta rad.

Enligt materialhanteringsteknikern händer det ofta att artiklar inte hittas när de ska plockas och en av anledningarna till detta är att artiklar lagerlagts utan att lagerläggningen har registrerats i affärssystemet. Det är vanligt att många timmar läggs ner på att leta efter material vid plockning på grund av detta.

Utöver ovan nämnda observerade problem har huvudförrådet dålig saldoriktighet. Det görs lagerplatsinventering i huvudförrådet men lagersaldot i monteringen har huvudförrådet inga uppgifter på. Det kan ligga minus 100 artiklar i huvudförrådet och plus 100 i monteringen som vid en lagerplatsinventering visar en brist på 100 artiklar. Osäkerheten på den totala tillgången är därför stor.

Hyllsektion

Hyllrad Hyllfack