Levande sjöar och vattendrag

Mål 8. Levande sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Delmål:

8.1 Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram

åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd.

8.2 Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram

åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 ska minst 25 procent av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.

8.3 Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för

vattenförsörjning till mer än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt.

8.4 Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt.

8.5 Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.

8.6 Senast år 2009 skall det finnas ett åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God ytvattenstatus ska uppnås.

Inledning

För att bevara variationsrika livsmiljöer i sjöar och vattendrag behövs framför allt insatser inom jord- och skogsbruket, fisket och andra verksamhetsområden som påve rkar vattenmiljön40. Traditionellt naturskydd räcker inte för att bevara värdefulla natur- och kulturmiljöer, utan det behövs även restaurering av värdefulla vattenmiljöer och en generell hänsyn till vattenmiljön i all markanvändning. Levande sjöar och

vattendrag är huvudsakligen ett naturvårdsmål som framför allt förutsätter nationella

åtgärder. För att nå målet måste även målen Ingen övergödning, Bara naturlig

försurning och Giftfri miljö uppnås.

5.8.1 Pågår inom EU

Generationsmålet för levande sjöar och vattendrag påverkas framför allt av EG-regler inom ramdirektiv vatten (299/60/EG), avloppsvattendirektivet och

utsläppsdirektivet (76/464) (se 5.7 Ingen övergödning), den gemensamma

jordbrukspolitiken (CAP) (se framför allt 5.13 Ett rikt odlingslandskap), den gemensamma fiskeripolitiken (CFP) (se 5.10 Hav i balans) samt habitat- och fågeldirektiven (92/43/EEG resp. 79/409/EEG) med Natura 2000 (se 5.12 Levande

skogar). Delmål 6 är direkt beroende av det fortsatta arbetet med ramdirektiv vatten,

under det att övriga delmål huvudsakligen är påverkas av CAP och finansieringen av Natura 2000.

Ramdirektiv vatten kommer att påverka förvaltningen av vattendragen och deras

avrinningsområden. Flera svenska utredningar analyserar hur detta bäst kan organiseras administrativt och tekniskt samt vilka ändringar som krävs i miljöbalken41. I ramdirektiv vatten ingår även att fastställa miljökvalitetsnormer42. I ramdirektivet ställs också krav på åtgärder för att minska och få bort farliga ämnen (se 5.4.5 under Giftfri miljö).

Natura 2000 har stor betydelse för antalet naturskyddade sjöar och vattendrag. Hittills

har Sverige anmält 750 Natura 2000-områden som innehåller en eller flera av de åtta olika sötvattenmiljöer som ingår i habitatdirektivet.

Möjligheterna att bevara och vårda Natura 2000-områden är beroende av reglerna för jordbruksstöden och EU:s strukturfonder. Jordbrukets miljöstöd bör kunna inriktas även mot restaurering av vattendrag i jordbrukslandskapet. Till detta kommer att

jordbrukspolitikens betydelse för att förebygga skador på sjöar och vattendrag, t.ex. övergödning och kemikalierester från besprutning.

När det gäller fiske i sjöar och vattendrag så är laxfisket reglerat både i regionala överenskommelser, genom intern EG-reglering och i en nationell svensk reglering.

40

Avlopp, giftiga ämnen och nedfall av luftföroreningar behandlas under andra miljömål.

41

Miljöbalkskommittén och Naturvårdsverket har var sitt uppdrag om att utarbeta underlag för att genomföra ramdirektiv vatten. Dessutom finns en särskild utredning om ”Förvaltning av

avrinningsdistrikt”.

Däremot regleras inte fisket efter öring, vandrande sik och ål. Av dessa är det angeläget att ålfisket regleras internationellt. Inom EU diskuteras att ta fram en handlingsplan för ål, men det blir sannolikt först efter det att den pågående reformen av fiskeripolitiken har genomförts (se 5.10 Hav i balans).

För återställning av vattendrag för lax pågår ett arbete inom Fiskerikommissionen för Östersjön (IBSFC). För närvarande diskuteras även ett program för rehabilitering av inlandsvatten och vattendrag, inom ramen för Baltic-21-planen för Östersjöregionen. Inom Fonden för fiskets utveckling (FFU) ges möjligheter att stödja åtgärder för det yrkesmässiga fisket, t.ex. nyskapande åtgärder i fiskvägar.

Fisket påverkas också av handeln med främmande arter, som påverkar delmål 4 och 6. Konventionen om biologisk mångfald (CBD) har beslutat om riktlinjer för främmande

arter. Dessa kräver bl.a. konsekvensbedömningar inför planerade introduktioner och

krav på information för att undvika oavsiktliga introduktioner. För att Sverige och EU ska leva upp till dessa riktlinjer behöver de befintliga riktlinjerna skärpas, särskilt när det gäller EU:s regelverk. Sverige bör verka för att så blir fallet. Sverige planerar att förbjuda import av levande kräftor, med undantag för flodkräftor.

Utvinning av sand och stranderosion eller annan fysisk påverkan har också betydelse för målet. Det kommande EG-direktivet om ansvar för miljöskador ska enligt nuvarande förslag, vid sidan av ett strikt ansvar för vissa uppräknade verksamheter, även omfatta ansvar för skador på biologisk mångfald. Det ansvaret är begränsat till vissa

verksamheter men förutsätter att verksamhetsutövaren varit vårdslös. (Se vidare om ansvar för miljöskador i kapitel 6.1)

Gemensamt för en rad EG-direktiv som berör sjöar och vattendrag är problem för Sverige med att leva upp till EU:s krav på rapportering och mätningar. Ett konkret exempel är badvattendirektivet (76/160/EEG)där mätkraven på sjöarna blir orimligt stora genom att Sverige – och Finland - har betydligt fler sjöar än andra medlemsländer (se även 5.10.5 om förvaltning av kustområden). Sverige bör arbeta för att

rapporteringskraven för olika direktiv blir samordnade och relevanta för landets geografiska förutsättningar. (Se även avsnitt 6.5)

5.8.2 Sammanfattande slutsatser

Delmålen för Levande sjöar och vattendrag förutsätter framför allt nationella åtgärder. I EU-arbetet är det viktigt att arbeta för att

• Natura 2000-områden med – eller i anslutning till – sjöar och vattendrag kan bevaras och vårdas med stöd av landsbygdsfonden och strukturfonderna. • EU:s riktlinjer för introduktion av främmande arter skärps så att det blir lättare

att förhindra import av arter som hotar inhemska arter.

• Krav på rapportering och mätningar är anpassade till Sveriges geografiska förutsättningar.

5.9. Grundvatten av god kvalitet

Mål 9. Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Delmål:

9.1 Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet.

9.2 Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medfö ra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för

vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.

9.3 Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i

genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.

9.4 Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God grundvattenstatus ska uppnås

Inledning

Sverige har jämförelsevis bra tillgång till grundvatten, fördelade på många små

förekomster. Tillräckligt med grundvatten finns dock inte alltid där det behövs; t.ex. vid städer och vid kustområden med mycket fritidsbebyggelse. 56 % av hushållen får sitt dricksvatten från grundvatten.

Föroreningar i grundvatten kommer framför allt från jordbrukets användning av kvävegödsel och bekämpningsmedel. Försurningen är ett annat problem som leder till att aluminium och tungmetaller löses ut. Dessutom har användningen av vägsalt medfört att salthalterna ökat i många vattentäkter.

5.9.1 Pågår inom EU

För att nå generationsmålet Grundvatten av god kvalitet måste Sverige även nå målen

Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö. EU:s direktiv för

deponering av avfall, uppföljningen av kemikaliestrategin och den kommande strategin om bekämpningsmedel, revideringen av jordbrukspolitiken samt direktivet om

nationella utsläppstak för luftföroreningar har alla stor betydelse för att nå Grundvatten

av god kvalitet. Det handlar inte minst om att avveckla användningen av de mest

miljöfarliga bekämpningsmedlen.

Det ska också vara ekonomiskt rimligt att införa vattenskyddsområden. Ramdirektiv vatten förutsätter skydd av grundvattenförekomster som ska användas för

dricksvattenförsörjningen, d.v.s. delmål 1.

Mer direkt kopplat till delmål 3 är EG:s nitratdirektiv (se 5.7 Ingen övergödning) – som behandlar nitrat från jordbruket – och ramdirektiv vatten. För att minska

hälsorisker har Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU)

gemensamt lagt fram ett förslag till miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten43, vilket också ska underlätta genomförandet av direktiven.

När det gäller delmål 4 finns det inom EU:s arbete med ramdirektiv vatten en särskild expertgrupp för grundvatten (Expert Advisory Group for Groundwater) som ska

utveckla definitionen av god grundvattenkvalitet (se även 5.7 Ingen övergödning och 5.4 Giftfri miljö). Arbetet ska resultera i ett dotterdirektiv om grundvatten och ett förslag från kommissionen väntas i början av 2003. Målet är att god kemisk grundvattenstatus uppnås senast 2015. Nationella kriterier för detta ska tas fram inom fem år efter att direktivet trätt i kraft om gemensamma kriterier saknas. Förutom kriterier för nitrater och bekämpningsmedel, kan dotterdirektivet om grundvatten komma att ta upp fosfor, försurning, luftföroreningar, saltinträngning och sjukdomsalstrande ämnen. De

nationella åtgärdsprogram som ska tas fram, enligt ramdirektiv vatten, ska visa hur målen ska nås. SGU förväntas få i uppdrag att precisera vad ramdirektivet innebär rent praktiskt när det gäller grundvattenfrågor.

Det är viktigt att Sverige medverkar och bevakar att tolkningarna inte medför en urvattning av kraven, så att direktivet förlorar i kraft som styrmedel för att nå de svenska miljömålen. Samtidigt måste tolkningar kunna göras så att det blir rimligt att genomföra direktivet i vårt land med dess speciella förutsättningar med många små grundvattenförekomster. Finland och Norge (som ingår i EES44) har en liknande situation och Sverige behöver samverka med grannländerna i dessa frågor. Dricksvatten regleras inom EU i dricksvattendirektivet och även av

byggproduktdirektivet som tas upp under 5.15 God bebyggd miljö.

43

NV rapport 5180 – Miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten.

5.9.2 Sammanfattande slutsatser

Grundvatten av hög kvalitet är beroende av att

• alla andra miljökvalitetsmål nås. Särskilt viktigt är avvecklingen av miljöskadliga bekämpningsmedel.

• det fortsatta arbetet med riktlinjer för att genomföra ramdirektiv vatten leder till minst samma kvalitetskrav som idag samt att dotterdirektivet för grundvatten anpassas till Sveriges geografiska förutsättningar med många relativt små grundvattentäkter.