Lyssnarinitierade strategier

Lyssnarinitierade strategier avser de tillfällen då en övrig samtalsdeltagare uppmärksammar något i interaktionen. Det kan till exempel gälla att lyssna- ren inte hör eller inte förstår vad som sägs varpå en begäran om upprepning eller begäran om förtydligande följer. De strategier som behandlas här riktas till deltagarna i fallstudien i motsats till talarinitierade strategier som delta- garna själva använder i sitt tal (se även 6.5). Många av kategorierna är de- samma som vid talarinitierade kommunikationsstrategier. Jag vill påminna om att lyssnaren i de sekvenser som excerperats inte behöver vara en förstaspråkstalare, utan ibland är alla inblandade samtalsdeltagare andra- språkstalare.

6.6.2.1 Begäran om upprepning

Vid begäran om upprepning ber lyssnaren om en upprepning av det nyss sagda. Vanliga sätt är att till exempel säga ”Förlåt?”, ”Vad sa du?” eller ”Va?”. Det är alltså samma strategi som vi såg i 6.6.1.7, men i dessa fall är det deltagarna, det vill säga de fem personer jag följde, som mottar en begä- ran om upprepning. Eftersom deltagarna under intervjuerna berättade att just repetition av ett meddelande är en väg att förstå tar jag med den kategorin i analyserna. Jag vill dock återigen påpeka att det inte alltid går att avgöra om en begäran om upprepning kommer sig av att det föreligger ett förståelse- problem, eller om det helt enkelt är så att lyssnaren inte riktigt hörde vad talaren sade. Exempel 20, som är ett samtal mellan Mustafa och en iransk lokalvårdare, illustrerar detta dilemma för den som ska analysera:

Exempel 20.

1 Mustafa det blir mycket jobb 2 Abdu va

3 Mustafa det blir väldig mycket idag 4 Abdu [jaa]

5 Mustafa [samma] område men damma också ska 6 damma där data också mycket jobb vi 7 ska damma så där under där

På rad 2 säger Abdu ”va” vilket indikerar att han på något sätt inte uppfattat Mustafas yttrande. Det är dock svårt att säga om han inte hör och därför behöver en upprepning eller om han inte förstår och vill ha en upprepning för att få ytterligare en chans. Mustafa upprepar sitt yttrande, om än något modifierat, varvid Abdu instämmer med ett ”jaa”. Under mina dagar med lokalvårdarna märkte jag snabbt att Mustafa och Abdu ömsesidigt hade svårt att förstå varandra, och jag dem, och jag tror att begäran om upprepning från Abdus sida ofta handlar om att han inte förstått det som sägs. Oavsett orsa-

ken till begäran om upprepning är det ändå frågan om en strategi för att kommunikationen ska fungera och meddelandet ska nå fram till mottagaren.

Alla fem deltagarna uppmärksammar alltid en begäran om upprepning och ger lyssnaren en chans till. Ibland upprepas meddelandet som det är, men ofta blir det någon liten ändring utan att själva innehållet för den skull kommer att bli något annat. Alla fall av upprepningar leder också till att lyssnaren förstår, eller hör, meddelandet och att samtalet kan fortsätta.

6.6.2.2 Begäran om förtydligande

Vid begäran om förtydligande är något som talaren säger oklart eller oförstå- eligt och lyssnaren upprepar det eller de ord som utgör problemet. Repetitio- nen har ofta ett stigande tonfall vilket indikerar att ett problem föreligger. Förtydligande kan också begäras med frågor som ”Vad menar du?”. I exem- pel 21 är det återigen Mustafa och Abdu som talar med varandra och Musta- fa försöker förklara för Abdu exakt vad det är de ska göra:

Exempel 21.

1 Abdu kommer du in där

2 Mustafa nej men vi dammar här inne också 3 databordet

4 Abdu va

5 Mustafa vi ska damma här inne databord och under 6 vad heter det under (0.3) s- vad kallar 7 det kabul eller under kabel ((KNACKAR 8 MED HANDEN TVÅ GÅNGER FÖR ATT VISA)) 9 Abdu under kabel?

10 Mustafa ja (0.2) om man går in ((PEKAR)) 11 Abdu [under kabel]

12 Mustafa [vi dammar] vi dammar därför du se 13 kolla du kan moppa jag kan damma sen 14 Abdu ja under kabel

15 Mustafa ja

I detta exempel använder Mustafa själv många olika strategier för att kunna meddela det han vill, men han får också två olika strategier riktade mot sig. Den första, rad 4, är en begäran om upprepning och det är oklart om den kommer sig av att Abdu inte hör eller inte förstår det som nyss sagts. Musta- fa upprepar sitt yttrande, något modifierat, men lägger sedan till att det är under kabeln han vill att de ska damma. Abdu visar att han inte förstår ge- nom att upprepa ”under kabel”, rad 9, med ett frågande tonfall. Meddelandet förstods alltså inte trots att Mustafa till och med försöker visa vad han me- nar. Jag kunde dock se att han knackade med handen ovanför kablarna som löpte längs med golvlisten, vilket kan ha bidragit till att Abdu inte begriper

vad som menas. Mustafa säger ju ”under”, men visar ovanför. I turen efter, rad 10, gör Mustafa ett nytt försök och denna gång pekar han direkt på ka- beln i stället. Abdu upprepar efter det ”under kabel” igen, rad 11, men denna gång utan det frågande tonfallet och med ett ”ja” framför, vilket är ett tecken på att han förstått. Mustafa förefaller inte vara helt övertygad om att Abdu förstått och säger att han själv kan damma och att Abdu kan moppa. Abdu i sin tur, rad 14, försöker en gång till visa att han förstått var det ska dammas och säger ”ja under kabel”. Han tar alltså inte fasta på Mustafas yttrande om att moppa och det hela slutar med att Abdu börjar damma under kablarna.

6.6.2.3 Begäran om hjälp

Att någon av deltagarna får hjälpa en annan talare med ett meddelande före- kommer endast en gång i inspelningarna och då gäller det en annan andra- språkstalare. Mustafa är den som får en direkt begäran om hjälp från Abdu (hela sekvensen finns under 6.6.1.3):

Exempel 22.

1 Abdu nej vad heter det (0.5) (X X) om dom 2 opererar en patient kan man då istället 3 Mustafa rinken eller

4 Abdu ja

Abdu saknar här ordet röntgenavdelning och vill ha Mustafas hjälp. Detta visar han genom frågan ”vad heter det” samtidigt som han tar ögonkontakt och lämnar en paus som ger Mustafa möjligheten att ta turen. Mustafa gör dock inte det utan Abdu fortsätter och försöker då med en omskrivning för- klara vilken avdelning han menar. Därefter tar Mustafa turen och ger försla- get ”rinken”, vilket Abdu accepterar med ett ”ja”.

Att deltagarna så sällan får begäran om hjälp riktat mot sig kan sägas vara ett förväntat resultat. Alla fem kommunicerar mest med personer som har svenska som förstaspråk och det hör förmodligen till ovanligheterna att en andraspråkstalare får hjälpa en förstaspråkstalare med språket. Det är troliga- re att begäran om hjälp förekommer andraspråkstalare emellan, vilket också det enda fallet här är exempel på.

6.6.2.4 Omskrivningar och omformuleringar

Om deltagarna inte förstår det som sägs till dem nämner de omformuleringar som en väg att nå förståelse. De kan till exempel be talaren att omformulera ett yttrande. Det är samma typ av strategi som beskrivs under 6.6.1.9. Som exempel 23 visar kan en omskrivning också komma sig av att den som talar inte själv behärskar det aktuella ordet och därför försöker förklara det på ett annat sätt. I dessa fall föregås inte omformuleringen av en begäran utan det är den person som har ordet som också initierar den. Abdu avser en speciell

avdelning på Sjukhuset, röntgen, men behärskar inte det ordet, utan försöker förklara för Mustafa på ett annat sätt (hela samtalet finns under 6.6.1.3):

Exempel 23.

1 Abdu nej vad heter det (0.5) (X X) om dom 2 opererar en patient kan man då istället

Abdus förklaring leder också till att Mustafa förstår vilken avdelning som avses, ”rinken” (se exempel 7). Trots att Mustafa inte heller riktigt behärskar det ord som avses förefaller de båda förstå varandra och vara överens om vilken avdelning det gäller.

Av de fall som analyserats är ovanstående exempel det enda som uppstår för att den som talar inte behärskar det aktuella ordet. Övriga fall beror på att deltagarna inte förstått meddelandet och att talaren därför försöker förklara på ett annat sätt. I ett av fallen är det klart att Mustafa, trots upprepade försök från talaren, inte förstår vad som avses. Mustafa får en av dagarna jag följer honom ett extrajobb och ska städa två rum där ett par clowner har vilat efter sina arbetspass på Sjukhuset. En kvinnlig lokalvårdare med svenska som förstaspråk förklarar arbetsuppgiften för Mustafa. Hon använder just ordet ”clowner” och det förstår inte Mustafa. Det är dock inte på en gång uppen- bart att Mustafa inte förstått vilka det är som använder rummen. Lite senare i samtalet visar det sig att han tror att det är läkare som använder rummen. Den kvinnliga lokalvårdaren använder därför olika uttryck vid olika tillfäl- len, exempelvis: ”pajaser”, ”dom jobbar med sjuka barn” och ”nej det här är inga läkare va det här är pajaser det är clowner”, för att understryka att det inte är läkare det är frågan om. Efter samtalet med henne går Mustafa tillba- ka till sin egen städrunda och han pratar om detta extrajobb med mig. Det visar sig då att han ändå tror att det är läkare som använder rummen. Detta ouppklarade missförstånd påverkar dock inte arbetet, utan rummen blir stä- dade ändå. I övriga fall resulterar omskrivningarna i att samförstånd uppnås.

6.6.2.5 Bokstavering

Bokstavering innebär att en samtalsdeltagare bokstaverar ett eller flera ord för att förtydliga ett meddelande och på så sätt underlätta förståelsen. Det förekommer endast en gång i inspelningarna och det är en äldre patient, Vera, som använder denna strategi då hon talar med Katarina:

Exempel 24.

1 Vera skulle ha hjul 2 Katarina vad sa du

Efter Veras första tur gör Katarina en begäran om upprepning, rad 2. Vera upprepar då ett av orden, ”hjul”, och bokstaverar det sedan för Katarina. Bokstaveringen kan vara till en hjälp då homofoner utesluts som möjliga alternativ i tolkningen. Att bokstavera ord i pågående interaktion är dock ett högst ovanligt fenomen. En fråga man kan ställa sig är också om det egentli- gen är en strategi som underlättar förståelsen. Många andraspråkstalare upp- lever de svenska stavningsreglerna som svåra och fulla av undantag. Om man inte behärskar stavningen av det aktuella ordet är det inte troligt att en bokstavering underlättar förståelsen. Då bokstavering också är ett ovanligt fenomen kan det vara svårt att följa med i själva bokstaveringen för att sedan pussla ihop bokstäverna till rätt ord.

Därmed har alla lyssnarinitierade strategier behandlats och i nästa avsnitt presenteras korrigeringar.