Inom projektet möter man mål för arbetet på skilda nivåer i processen. Reger- ingen formulerade mål för det statliga bidraget i sitt beslut och i de riktlinjer som formulerades till kommunerna. I handlingsplanen för Eskilstuna kom- mun formulerades dessa mål om och nya mål lades till. I det praktiska arbetet har man sedan tagit fasta på ett antal konkreta och genomförbara mål. Dessa nivåer utgör olika arenor för målformuleringen. Enligt Lindensjö och Lund- gren (1986) utgör regeringens beslut och riktlinjer ”formuleringsarenan” och det praktiska arbetet ute i bostadsområdena blir då ”realiseringsarenan”. Mel- lan dessa två nivåer sker tolkningar och preciseringar vilket gör att man kan tala om en ”reformuleringsarena” enligt Lundman, Pirinen och Sjögrund (1993).
9.1.1 Projektets målformuleringsarenor
I Blommansatsningen formuleras målen först på regeringsnivån, vilken kan sägas vara formuleringsarenan. Formuleringen sker i ett politiskt forum och syftar till att avhjälpa problem som uppfattas på en övergripande nivå och som är gemensamma för landets storstäder och andra kommuner med hög invand- ring och segregation i vissa bostadsområden. Det övergripande målet som formuleras är att öka arbetskraftsdeltagandet, vilket skall ske genom kompe- tenshöjning av dem som är arbetslösa och då i första hand invandrare. För att nå detta mål skall man öka kontaktytorna mellan svenskar och invandrare, så att dessa lär sig svenska. I en tredje sats anges att även andra åtgärder kan komma ifråga som kan öka den sociala och kulturella utvecklingen i bostads- området.
Mottagarna av projektet ställs inför uppgiften att tolka dessa mål. I det sammanhanget sker det en omformulering av målen utifrån den lokala arenan, i detta fall i Eskilstuna kommun. I detta konkreta fall sker en första omformule-
ring i samarbete med regeringens talesman och av centrala politiker och tjäns- temän i kommunen och en lokal handlingsplan utformas under våren 1998. Dessförinnan, sommaren 1997 har dock de tjänstemän som handlägger ärendet lämnat ett förslag på vilket område som skall bli försöksområde. Detta förslag bifalls emellertid inte av den politiska nivån, som beslutar att ett annat område skall omfattas av projektet. Tolkningen av målen knyts därefter till den verk- samhet som redan finns i området Lagersberg/Nyfors och man kommer i ett första skede att lägga större tonvikt vid den sociala och kulturella utvecklingen och tillskapandet av mötesplatser. Man bygger även vidare på en styrmodell som redan fanns i området och som innebar att man inrättade en styrgrupp, resursgruppen, som var direkt knuten till projektet, med ledande politiker och tjänstemän. Efter en tid, och i och med att man bytte projektledare, kom ar- betsmarknadsaspekten att betonas starkare och denna aspekt har förstärkts under projektets gång. En bidragande orsak till detta har troligen även varit att man bedömt arbetet inom kooperativet som lyckosamt.
Reformuleringsarenan, d v s den arena i kommunen som omformulerar, tolkar, de statliga målen, kom att domineras av den politiska nivån. Den fatta- de ett annat beslut än tjänstemännen hade föreslagit angående projektets pla- cering. Den politiska nivån har också under hela projektets gång varit närva- rande genom sin representation i resursgruppen. Pressklipp visar även att an- svarig politiker deltagit vid flera arrangemang och händelser inom projektet.
9.1.2 Projektets realiseringsarena
Realiseringsarenan, d v s där det konkreta arbetet utförs, företräds framför allt av de verksamhetsansvariga på de tre delprojekten och deras medarbetare. För dessa har uppgiften varit att bryta ned målen så att de är genomförbara och även framgångsrika. I arbetet har det framkommit att vissa av målen är mot- stridiga och då har det gällt att kunna formulera om dem så att de ändå stäm- mer med det slutgiltiga målet, eller att kunna reducera dem för att fokusera på det huvudsakliga innehållet i målet. Det har även gällt att finna en målformu- lering som så många som möjligt av dem som arbetar i projekten har kunnat enas om. Inte minst viktigt har detta varit då man varit hänvisad till så stor andel av korttidsanställda och ibland omotiverade medarbetare.
Inom Talkoo har man lyckats att omformulera målen och i takt med att man har haft framgång har man haft styrka att ta bort sådant som varit ofören- ligt med syftet att kooperativet skall överleva och växa. Man lämnade på ett tidigt stadium tanken att Knuten skulle drivas som mötesplats i Råbergstorp inom projektets ram och överlät detta till föreningarna. Under tiden kunde man fokusera på målet att bygga upp ett kooperativ och en arbetsplats. Inom denna har man sedan byggt ett funktionellt system för rekrytering av arbets- kraft, med inskolning av lämplig arbetskraft, där de som kan komma ifråga får
meritera sig under en tids provtjänstgöring. Man har även lämnat den ur- sprungliga målsättningen att rekrytera enbart från bostadsområdet eftersom det inte skulle ge tillräckligt kompetent personal och på så sätt kunna äventyra kooperativets framtid och utveckling.
Även inom Varma Fakta har man lyckats att omformulera målen under arbetets gång. Här rekryterar man personal inom området och det är möjligt därför att det mål, som man har formulerat är ett arbete för att bostadsområ- dets barn och ungdomar skall få en bättre och tryggare miljö. Det är en tydlig och klar målsättning och den kan omfattas av de flesta som bor och arbetar i området. Den ger personalen legitimitet att gå utanför lokalen och arbeta till- sammans med andra institutioner och att ställa krav på dem. Några av perso- nalen har själva vuxit upp i området och kan jämföra med hur det var när de själva var barn och hur bostadsområdet har förlorat samlingsplatser och servi- ce sedan dess. Personalen i Varma Fakta har skapat ett utrymme åt sig i den förvaltningsapparat som finns i området genom sitt stora engagemang och genom att söka samarbetspartners utanför de gängse kommunala formerna, såsom bostadsbolaget och kyrkan.
Man har även haft hjälp i sitt arbete av att de kommunala institutionerna har lämnat ett ”tomrum” efter sig, antingen genom att vara helt frånvarande i området såsom biblioteket, eller ha svårigheter att samarbeta, vilket var fallet för skola och socialförvaltning. Detta gav Varma Fakta ett utrymme att gå in i som förmedlare och initiativtagare till ett nytt nätverk. Genom sin breda kon- taktyta med människor i bostadsområdet lyckades de även skaffa sig stor kun- skap om de boende och deras livsvillkor och vinna förtroende, ett kapital som även kunde utnyttjas i samarbetet med andra agerande i området. Man har dock genom åren lidit av den oförenlighet i målen, som gäller att projektet i sig själv skall vara en arbetsmarknadsåtgärd. Även om man i dagsläget har det lugnt och stabilt på personalsidan har det varit en lång och slitsam resa dit, och alltför ofta har de som placerats på kortare anställningar inte varit lämpliga vilket har inneburit både en stor påfrestning för övrig arbetskraft och en be- lastning för verksamheten.
Den verksamhet, som har haft svårast att omformulera de statliga och kommunala målen till något gripbart och handfast är Grytan. Där dröjer sig de politiska formuleringarna kvar och man talar om att vara motor för lokalt ut- vecklingsarbete i området. De konkreta handlingar som företagits av Grytan har varit att kalla till möten om områdets utveckling, men sedan har effekten av dessa uteblivit då man inte kommit fram till ett konkret arbete. Följden har även blivit att man kommit att konkurrera med det politiska arbetet i området. Inte heller engagemanget i Agenda21 eller folkhälsoaspekterna har tagit form i konkreta handlingar, såsom i Lagersberg med sopsortering eller i Skiftinge med sin miljöskola. Man har även dröjt kvar vid visionen om allaktivitetshuset,
som skall ta emot alla som kommer, och använda sig av utbudet för att utveck- la egna aktiviteter. Personalen har i sitt arbete hänvisats till den egna lokalen och den dagliga verksamheten och inte kunnat utveckla ett arbete utanför denna.
Även här finns motsättningen mellan verksamhet och målet att i sig själv vara en arbetsplats som skall ge människor möjlighet till inträde på arbets- marknaden. Detta syfte har blivit överordnat verksamheten, då man tagit emot en oproportionerlig stor del korttidsanställda i förhållande till den fasta perso- nalen. Under år 2000 fanns det två personer fast anställda inom Grytan, varav den ena var borta under del av året och ersattes till en del av en avlönad vika- rie. Under detta år hade man elva personer, som arbetade i verksamheten un- der kort tid genom olika arbetsmarknadsåtgärder och tio praktikanter från olika utbildningar. (Verksamhetsrapport för Allaktivitetslokalen Grytan och det lokala utvecklingsarbetet i bostadsområdet Nyfors 2000-01-01 – 2000-12-31)