Inom Talkoo är projektsamordnaren en oomstridd ledare. Han har varit med från start och startat kooperativet och drivit på processen. Han har byggt upp ett fungerande kontaktnät med de organ som ansvarar för rekrytering av nya personer i arbetslaget, med beställare av tjänster och med politiker och tjäns- temän i kommunen. Han har dessutom de kunskaper i ekonomi och administ- ration som är nödvändiga för att kooperativet skall fungera. Samtidigt lämnar han mycket ansvar till arbetsledarna och de anställda, som är beredda att ta ett större ansvar och han ser själv framför sig att han en gång skall lämna koopera- tivet och att det då skall finnas andra som tar över. Organisationen kring Tal- koo är till vissa delar dubbel. Kooperativet har en egen styrelse som skall beslu- ta över verksamheten. Samtidigt är Talkoo inordnad i projektorganisationen och projektsamordnaren har sin chef inom denna och rapporterar till en re- sursgrupp bestående av politiker och tjänstemän. Konstruktionen har inte medfört några bekymmer, vilket kan bero på att kooperativet hela tiden har utvecklats positivt och projektsamordnaren därigenom har lyckats skapa ett frirum kring sitt agerande.
Inom Varma Fakta har en diskussion förts om olika arbetsroller och an- svarsfördelning. Här är även en förändring på gång i och med att projekt- samordnaren är på väg att lämna arbetet och successivt för över sina uppgifter på sin efterträdare. Man har även en struktur med veckomöten då man plane- rar veckan och ger utrymme för förslag. De personer som har ansvar för barn och ungdomar deltar också i områdets SUF-grupp, som är det formella samar- betsorganet mellan kommunala och andra aktörer som finns i området, och kan därigenom påverka hela områdets insatser för barn och ungdomar. Det finns även utrymme för personalen att genomföra förändringar och utveckla verksamheten, och olika personer har påverkat förändring och utveckling av butiken och omdisponering av lokalerna.
Personalen vid Varma Fakta har utvecklat ett samarbete med företrädare för de andra institutioner som arbetar i området med utgångspunkt i barns och ungdomars situation. För att få en organisationsform utanför den kommunala sektorn bildade man tidigt en förening, som är formell huvudman. Denna har för närvarande cirka 40 medlemmar och ordförande är en av dem som arbetar på Varma Fakta. Utifrån en föräldracirkel bildades sedan även en nattvandrar- grupp, som är kopplad till verksamheten och har sin hemvist där, liksom Skif- tingegruppen som utgörs av vuxna och ungdomar. En del av dessa är även
med i nattvandrargruppen. På eget initiativ samlade projektsamordnaren ett nätverk med representanter för skola, socialtjänst, kyrka, polis, hyresvärd, PRO, äldreomsorg, och affärsidkare för att diskutera behov och problem inom området. Inom nätverket bildades en mindre samarbetsgrupp, som ägnade sig särskilt åt barn och ungdomar och i denna ingick Varma Fakta. I den gruppen har man sedan arbetat med flera projekt som Varma Fakta i egenskap av före- ning har kunnat ansöka om fondmedel till. Arbetet i nätverket medförde att Varma Fakta även inbjöds att deltaga i den lokala SUF-gruppen. Där har man agerat aktivt för att få till stånd aktiviteter för barn och ungdomar varje dag utanför skoltid.
Varma Fakta har liksom Talkoo en dubbel organisation genom att man har en egen förening och styrelse och samtidigt är inordnad i projektorganisa- tionen. Inte heller här talar man om att det har utgjort något problem. Man har lyckats använda sig av de möjligheter som föreningsformen inneburit i att ut- veckla verksamheter som ger inkomster, söka fondmedel och gå utanför de gängse byråkratierna för att inbjuda till samarbete. Samtidigt har man lyckats använda sig av projektorganisationen genom de direkta kontakter man haft med ledande tjänstemän och politiker för att gå förbi de lokala förvaltnings- tjänstemännen och få ut mer resurser till området.
På Grytan har utvecklingen gått i en annan riktning. Här talar man om hur samarbetet med andra organisationer och institutioner inte har kunnat realiseras. Den dialog, som man hade under ett inledningsskede har avstannat och någon av de mest tongivande organisationerna har uppfattat verksamhe- ten och ambitionen att bedriva utvecklingsarbete inom stadsdelen som kon- kurrerande med den egna verksamheten. I och med att området ligger nära centrum i Eskilstuna och har varit bebyggd så länge staden har funnits, finns det gamla traditioner och revir att ta hänsyn till. De föreningar som varit öppna för kontakt och samarbete såsom t.ex. den afrikanska föreningen har själva varit små och inte så fast rotade i området. Många i bostadsområdet har även uttalat trötthet inför och misstro mot projekt och kortsiktiga åtaganden.
Grytan har även haft bekymmer med att många i den korttidsanställda personalen inte har trott på projektet och dess ambitioner utan förutsatt att det kommer att misslyckas. Den fast anställda personalen har inte kunnat vila i sina roller utan tvingats marknadsföra verksamheten inför den egna persona- len. Så här berättar en personal:
– Men det som har varit svårt, även hos dom människorna som har haft det bra här, det är ju att, jag förstår ju att de struntar ju i lokalt utvecklingsarbete och underi- frånperspektiv. Dom vill ju ha ett jobb, det är ju väldigt svårt att inspirera och det är väldigt svårt att inspireras om det är ett sexmånadersjobb och man vet att man skall bort härifrån.
– Jamen, det kan ju vara en jargong. Vafan tror ni att det här lyckas? Vadå, det är ingen som bryr sig. De kommer ju bara för att det är gratis. Vadå, det här behövs inte. Det kommer aldrig att bli något ideellt, vadå underifrånperspektiv, vadå de- mokrati. Vi vill ha jobb. Dom mår så dåligt i sig själva så jag förstår det. Det är job- bigt att ta emot den attityden hela tiden. Vi har ju ett önskemål om att dom som kommer inte skall ha fördomar, att de skall kunna ta människor, orka ta egna initia- tiv och det är inte alla som klarar det.
Personalen på Grytan har inte heller som personalen på Varma Fakta kunnat grunda sig på i att de fått en stark lokal förankring och i takt med att Talkoo vunnit framgångar har pressen ökat från projektledningen att man skall följa i deras spår. Man bildade också en kooperativ förening bildades under år 2000 och en lokal hyrdes. Under år 2001 har kooperativets styrelse haft ett konstitue- rande möte och tolv styrelsemöten då man har planerat den framtida verk- samheten. Den ursprungliga styrelsen har förändrats, då två personer, som också arbetade inom projektet har avgått, men ersatts av nya. Kooperativet utgörs av projektsamordnaren, ytterligare 8 personer och en förening. Flertalet av kooperativets medlemmar ingår i en lokal teatergrupp. Under tiden har hyresvärden önskat hyra för Grytans lokal och det finns inte längre möjligheter att rekrytera personal genom arbetsmarknadsåtgärder och den centrala pro- jektledningen har därför fattat beslutet att lägga ned verksamheten.
8
KOSTNADER OCH BESÖKARE
I detta kapitel finns en redovisning av ekonomiskt utfall jämfört med den bud- get som redovisas i kapitel två samt en redovisning av antal besökare i olika aktiviteter.