• No results found

Statistik över besökare vid Grytan

Statistik7 beträffande antalet besökare vid allaktivitetslokalen ”Grytan” är un-

der mars månad år 2001, veckorna 9-13, följande:

Tabell 7. Statistik förd över antal besökare vid ”Grytan” under veckorna 9- 13.

Kriterier Vecka 9 Vecka 10 Vecka 11 Vecka 12 Vecka 13

3-9 år 36 45 44 53 87

10-13 år 53 59 69 78 80

14-20 år 42 85 82 89 63

Vuxna 46 109 104 142 137

Summa 177 298 290 362 367

Dessa besökare har indelats i kön och i ett antal olika ursprungsländer, se ned- anstående tabell:

Tabell 8. Statistik förd över antal besökare, indelade i kön och ursprungsland vid ”Grytan” under veckorna 9-13.

Kriterier Vecka 9 Vecka 10 Vecka 11 Vecka 12 Vecka 13

Män 112 197 199 250 241 Kvinnor 65 101 91 112 126 Summa 177 298 290 362 367 Besökarna kommer från: Kina/Vietnam 41 80 79 97 87 Mellanöstern 20 37 39 48 55 Sverige 56 107 119 136 161 Finland 10 15 12 16 16 Europa 10 19 12 24 16 Indien 11 15 8 11 8 Afrika 12 6 6 9 7 Latinamerika 12 9 9 12 7 Övriga länder 5 10 6 9 10 Summa 177 298 290 362 367

Under denna tid har det också funnits teaterverksamhet och där har 200 barn och 15 vuxna varit besökare.

I tabellen kan utläsas att det är cirka dubbelt så många män som kvinnor som besöker Grytan. Av besökarna som besöker Grytan varje vecka har cirka 1/3-del av personerna Sverige som sitt ursprungsland. Den andra stora grup- pen besökare kommer från Kina/Vietnam och en tredje grupp är de som kommer från Mellanöstern. Därefter är det inte så stor skillnad mellan de olika ursprungsländerna.

Om man gör en övergripande analys av de två tabellerna så kan man se att det är relativt få besök vissa veckor (t ex vecka 9). Det är inte sportlov för det inföll veckan före. Här kan man även fråga varför det är så stora skillnader i besökare t ex mellan vecka 9 och 10 (cirka 120 besökare) och mellan vecka 11 och 12 (cirka 70 besökare)?

Efter att ha kontrollerat uppgifterna med verksamhetsansvarig för Gry- tan framkom att statistiksammanräkningen inte startade förrän torsdag vecka 9. Således är inte denna vecka komplett och bör tas bort. Under vecka 11 var Grytan stängd en heldag samt några timmar nästa dag och därför är besökarna få denna vecka. Verksamhetsansvarig säger också att besöksfrekvensen kan variera relativt mycket vecka från vecka. Statistiken visar att det är svårt att

med enbart registrering av antal besökare få någon kunskap om ”nyttan” med verksamheten. Som vi visade i analysen av verksamheternas genomförande (kapitel sju) så kan arbetsinsatserna variera betydligt i förhållande till vad det är för typ av besökare som personalen möter. Är det ett ”gäng” ungdomar som vill använda datorerna eller en ensam person som söker socialt stöd och kon- takt? Arbetsinsatsen från personalens sida kan i det senare fallet vara betydligt större i tid och engagemang men kan se liten ut i statistiken. Detta aktualiserar behovet av att personalen dokumenterar besökarnas behov och skäl till besök på ett mer utförligt sätt än att enbart registrera närvaron.

8.2.1 Kommentarer om besökare

Mötesplatserna är öppna för alla människor och endast de som använder dato- rerna i internetrummen avkrävs någon identitetshandling. För övrigt kan de som besöker mötesplatserna använda sig av de erbjudanden som finns i loka- len helt anonymt. De flesta är dock igenkända av personalen, som även känner merparten till namnet och ofta även vet var de bor i området.

Eskilstuna kommuns handlingsplan refererar till de statliga direktiven som anger att insatserna skall öka vardagskontakterna mellan svenskar och invandrare för att underlätta de senares lärande av det svenska språket och motverka utanförskap. Handlingsplanen säger även att insatserna skall utveck- la former för ungdomars delaktighet och inflytande och utveckla former för lokal IT-förankring. Till målgrupperna kan man alltså räkna både personer med svenska som modersmål och människor som talar andra språk och att dessa skall mötas och samverka. Man önskar även att människor i arbetsför ålder och med ett aktivt socialt kontaktnät skall besöka mötesplatserna och träffa människor i behov av kontaktnät för att minska utanförskap och segrega- tion.

Till Internetkaféet i Knuten kommer barn och ungdomar från området och antalet besökare varierar under hösten 2001 från några få till cirka femton varje kväll. Det är pojkar i tonåren som söker musik ute på nätet eller spelar spel och flickor som chattar. De laddar också hem ringsignaler till sina mobiler och skickar SMS-meddelanden till sina kamrater. De yngsta som kommer för att använda datorerna är sju-åtta år och de kommer för att spela spel. En liten grupp med tonårsflickor kommer också regelbundet och får då använda dato- rerna i lugn och ro i två timmar istället för den timme som annars är normen. Några tonårspojkar bildar också en grupp som gör hemsidor tillsammans. Under helgerna har assyriska klubben spelgrupper för sina medlemmar. Ler- kulan är en sammanslutning med sex aktiva medlemmar som arbetar med lera och som har verkstad och brännugn i trappuppgången. Varje måndag har de öppet för allmänheten, som får komma och arbeta med lera och får stöd och hjälp av gruppen. De har gått ut med flygblad i området och berättat om möj-

ligheten, men av den grupp på fyra-fem personer som kommer för att utnyttja möjligheten bor ingen i området. Lerkulans medlemmar säger också att de inte tror att lera är ett uttrycksmedel som tilltalar den estetiska smak som förhärs- kar bland dem som bor i området.

Grytans besökare utgörs till en del av pensionärer. Några av dessa är stamgäster, som kommer för att väva eller utforska Internet. En annan åter- kommande grupp är sjukpensionärer, som kommer med eller utan ledsagare. Den största gruppen är emellertid pojkar strax under och i tonåren som kom- mer för att använda datorerna. Det är under sommaren och hösten 2001 till allra största delen sino-vietnamesiska pojkar som är födda och uppvuxna i Sverige och vars kläder vittnar om god ekonomisk standard. De kan datorerna och har ofta datorer hemma, men kommer till Grytan för att spela spel i grupp, ladda hem signaler till sina mobiltelefoner eller skicka SMS-meddelanden till varandra. Under sommaren kom det även yngre barn och sökte sig framför allt till en ung kvinna som arbetade då. De vuxna som kommer för övrigt är i de flesta fall personer som kommit för att träffa och umgås med någon av dem som arbetar på Grytan.

Till Varma Faktas second handbutik kommer en jämn ström av kunder. Framför allt är det invandrarkvinnor med barn som kommer för att se vad som erbjuds och även handla, men det kommer även män och äldre och de flesta stamkunderna är svenska kvinnor. På förmiddagarna kommer även kaféets stamgäster, som till största delen är sjukpensionärer. De kommer ensamma eller tillsammans med vårdare för att ta en kopp kaffe och sitta en stund.

Internetkaféet har flera vuxna användare på förmiddagarna, som kom- mer för att läsa tidningen och gå igenom sin post, några kommer också in se- dan de slutat sina kurser för dagen på KOMVUX eller SFI. Barnen och ungdo- marna som kommer till Internetkaféet är yngre än på Grytan och de har inte samma goda kunskaper i att använda datorerna. En del av dom kan ännu inte läsa och skriva och en grupp som nyligen anlänt till Sverige förstår inte heller svenska, men de lär sig vilka tangenter som ger dem tillträde till spel och till sin hemorts hemsida. De äldre chattar och spelar spel. Barnen här har inte mo- dekläder och det är inte självklart att de har egna mobiltelefoner. Många barn spelar också bordtennis eller biljard eller sitter i någon av sofforna och pratar och de mindre barnen sitter ofta och tittar i en bok eller ritar.

9

ANALYS OCH BEDÖMNING

När den slutliga analysen av projektet i Eskilstuna sker är det ett år sedan ut- värderingen startade med att besöka de tre verksamheterna inom projektet. Ett sådant möte sker alltid utifrån en förförståelse hos utvärderaren. Under hela arbetet har utvärderaren kontinuerligt tolkat sina intryck och kommit tillbaka, frågat och studerat från nya tolkningar. Tolkningen redovisas i resultatkapit- len. I detta kapitel förs analysen vidare ett steg genom att se på helheten och genom att knyta an till utvärderingens utgångspunkter som redovisades i ka- pitel tre.